Alkohol är det vanligaste rusmedlet, men experimenterande med illegala droger ökar, enligt Drugnews enkät där 76 procent av kommunerna och hela 85 procent av storkommunerna svarade att narkotikamissbruket bland ungdomar vuxit sedan 1995. En bild som stämmer väl med de skolundersökningar som görs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Folköl, sprit, hasch, amfetamin är vanliga droger bland unga – framgår av en frivillig extrafråga i Drugnews enkät – men bl a även ecstasy, LSD, läkemedel, GHB/GBL och heroin har ökat, också utanför storstäder.

I regeringens handlingsplan mot narkotika läggs ett stort ansvar på kommunerna för att genomdriva målen att minska nyrekrytering av missbrukare, få fler att sluta och minska tillgången på droger. Kommunerna uppmanas bl a att utveckla lokala strategier.
Drugnews undersökning visar dock att de flesta kommunerna redan har drogpolitiska handlingsprogram. 88 procent av de kommuner som svarat och 95 procent av de 20 största kommunerna har eller planerar drogprogram.

Södertälje är en av de sista stora kommunerna som saknar drogprogram.
”Visst borde vi haft ett handlingsprogram tidigare. Efter signaler från bland andra ungdomar om att droger flödar i kommunen så håller vi nu på att ta fram ett. Och det ska inte bli en hyllvärmare. Vi vill erbjuda fler vårdalternativ och förbättra de förebyggande insatserna”, säger Kerstin Palomäki, social- och arbetsmarknadschef i Södertälje, till Drugnews.

I Malmö tas ett nytt program fram eftersom det gamla från 1996 anses överspelat. Lördagsöppna systembutiker, nya införselregler för alkohol, ecstasykultur bland unga, Öresundsbron och större tillgång till narkotika har ökat trycket.
”Nya förutsättningar kräver nya strategier”, säger folkhälsokoordinator Eva Renhammar i Malmö.
Bland annat föreslås kommunen få ett drogförebyggande kunskapscenter och polis, tull, sjukvård, restaurangnäring och handeln få tydligare ansvarsområden i den nya planen som väntas antas i slutet av maj.

De lokala programmen ser olika ut. I Haparanda satsar man på ett gränsöverskridande drogprogram med bland andra finska Torneå. I Göteborg leds det drogförebyggande arbetet av Kunskapskällarn och i Stockholm har Precens motsvarande uppgift. Precens bedriver lokala utåtriktade kampanjer och har vuxit från tre till åtta tjänster på ett år och hoppas med medel ur nationella alkohol- och narkotikaplanerna kunna anställa ytterligare en person i vardera av de 18 stadsdelarna.
”Problemet är att allt ska högprioriteras idag i kommunerna – barn- och kvinnomisshandel, äldreomsorg, drogproblem. Risken är att det blir en utsmetad kaka av allting”, säger Sven-Erik Söderlund, socialchef i Skövde.

Kommunerna anser själva överlag att socialtjänstens beredskap mot droger blivit bättre under senare år, Däremot fungerar inte missbrukarvården överallt vilken kommunerna har det övergripande ansvaret för. Ibland väljer kommuner den billigare öppenvården än den dyrare på behandlingshem.
”Men vårdkvalitén måste styra. Institutionsvården ger inte alltid så goda resultat och det är långa köer dit. Även om man ibland måste använda tvång så väljer vi mer andra vårdformer, gärna så nära hemmet som möjligt”, säger Christina Ericsson, chef för socialtjänstens barn-ungdom och familjenhet i Karlstad.
Efter ökade heroinproblem i Karlstad så startas nu ett behandlingsprogram med subutex (alternativt ersättningsmedel till metadon) för missbrukare över 20 år.

Resurscentrum i Umeå uppger att det efter neddragningar och omorganisationer saknas såväl bra öppen- som institutionsvård för ungdomar. I Norrköping, där heroinmissbruk krupit ner i åldrarna, behövs akut fler vårdplatser för unga som tvångsomhändertagits. ”Flera unga flickor har rymt från öppen behandling och knarkar i väntan på plats”, säger Kenneth Karlsson, samordnare på socialjouren.

Han tycker att man haft stor hjälp av polisen i de gatulangningsgrupper som finns i Östergötland att hitta ungdomar i farozonen till missbruk. Flera kommuner anser annars att polisens drogbekämpning resursmässigt har försämrats de senaste åren.
En tredjedel av de 118 personer som greps för narkotikabrott ifjol på Gotland greps under en helg i juli då man fick hjälp av poliser från Stockholms sk ravekommission. Flera var ungdomar som socialtjänsten inte tidigare kände till.
”Fler poliser behövs för att tidigare upptäcka unga missbrukare”, säger Björn Östman i Visby ungdomsgrupp.

Möjligheten att drogtesta skolelever finns i förvånansvärt många kommuner med tanke på den omtvistade metoden. Fyra av tio anger att det finns beredskap att testa vid misstanke om drogmissbruk, i över hälften av dessa kommuner används metoden både på enskilda högstadieskolor och gymnasier.
Men det råder stora oklarheter i kommunerna kring hur drogtester får användas.
”Det skulle vara bra om man från centralt håll kunde tala om vad som gäller!”, säger skolsekreterare Agneta Palme i Härnösand.
I flera kommuner har man valt att inte tillåta drogtester:
”Det är ett medvetet beslut. Det är polis och sjukvård som skall utföra tester, inte skolan!”, uppger koordinator Ulf Ljungberg i Lund.
Anmärkningsvärt många drogansvariga tjänstemän i kommunerna – var femte i landet och 25 procent i storkommunerna– visste dock inte huruvida ortens skolor använde drogtester eller ej.

Läs mer i Drugnews:
• Reaktioner: ”Kommunerna kan inte själva klara drogproblemen”