Estland höjer spritskatt – en av flera motbilder

TALLINN/LUXEMBURG/STOCKHOLM Estlands regering vill höja alkoholskatterna med omkring 20 procent. Och i så fall följer Finland efter. Det är bara en av flera motbilder till en allt stridare alkoholflod inom EU. På gång är också högre skatter i fler länder, alkohol som folkhälsofråga, ny EU-strategi för att minska alkoholskadorna.

I onsdags bekräftade Estlands statsminister Juhan Pärts rykten om att landet planerar att höja alkohol- och tobaksskatter av hälsoskäl. Landet har haft en nära fördubbling av alkoholkonsumtionen på fem år och politikerna har anklagats för att äventyra folkhälsan.

I tolfte timmen diskuteras därför nu en spritskattehöjning, och estländske statsministern säger att den kan komma redan till sommaren. Nivåerna håller som bäst på att gås igenom på finansdepartementet, en höjning med cirka 20 procent på starksprit har nämnts.

Även andra åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen som nu i genomsnitt är cirka 13 liter ren alkohol per estländare och år (snittet i EU är 12 liter och 10,5 liter i Sverige) kan komma. Estniska parlamentet planerar att helt förbjuda alkoholreklam, begränsa spritförsäljning på nätter och helt förbjuda den på bensinstationer.

En skattehöjning i Estland skulle knappast påverka spritturismen, då alkohol fortfarande är dyrare i Finland och betydligt dyrare i Sverige. Men det kan vara tecken på att ett mer restriktiv alkoholpolitiskt synsätt börjar utformas i Europa.
Man oroas alltmer över att nordisk berusningskultur gör intrång i Sydeuropa samtidigt som Norden ökar vardagsdrickande men ändå behåller supkulturen på helgerna. Vart fjärde dödsfall bland europeiska män mellan 15-29 år är relaterat till alkohol, enligt en WHO-studie.

Medan allt fler i Sverige panikartat kräver sänkt alkoholskatt för att hejda spritfloden över gränserna pågår en omvänd utveckling i flera andra EU-länder.
Holland har redan höjt sina alkoholskatter, Tyskland och Schweiz har höjt skatten på alkoläsk och Polen vill höja ölskatten. Storbritannien tillämpar striktare gränskontroll mot privat införsel och har infört avgiftsmärkning på flaskorna för att försvåra smuggling. Irlands läkarförening kräver höjd alkoholskatt för att minska konsumtionen och höjda tobaksavgifter i Frankrike har fött tanken att även höja alkoholskatten.
Och Finland som sänkte spritskatten i mars för att hejda privatinförseln från Baltikum diskuterar redan att höja den igen sedan konsumtionen skenat i höjden, och våldsbrott och rattfylleri ökat. Särskilt om Estland väljer att höja sina alkoholskatter. Det bekräftade finske statsministern Matti Vanhanen som i onsdags gästades av den estniske regeringschefen.

Förra veckan enades finansministrarna i Norden om att gemensamt i EU verka för höjda minimiskatter på alkohol och alkoläsk samt avskaffa nollskattenivån på vin. En länge utlovad rapport om alkoholskatternas roll har också väntats från EU-kommissionen. Men i onsdags gav kommissionen upp. Skattefrågan är känslig och vinlobbyn stark, sade talesmannen Jonathan Todd. Istället föreslår kommissionen att frågan diskuteras mellan medlemsländerna och i EU-parlamentet.

Finansminister Bosse Ringholm och folkhälsominister Morgan Johansson skrev i en märkligt förbigången debattartikel under Folknykterhetsveckan i Dalademokraten:
“Det är av yttersta vikt att få till stånd en gemensam europeisk syn på alkoholfrågan att alkoholen inte är vilken vara som helst. Med den ökade rörligheten över gränserna är det bara genom att arbeta internationellt som vi kan undvika ett race-to-the-bottom när det gäller alkoholskatter“.

Och Irland föreslår ivrigt påhejad av Sverige att tobak och alkohol ska slås fast som sociala folkhälsoproblem i den nya grundlag för EU som är på gång. Och trots att frågan skulle få en diskret placering så ses det ändå som en framgång.

- Det vore bra att föra fram folkhälsoaspekten om alkohol, men det räcker inte. Den skulle behöva lyftas upp ännu högre, till målsättningsparagrafen, och likställas med den inre marknadens friheter för att få riktig effekt, säger Sven-Olov Carlsson, ordförande i IOGT-NTO, till Drugnews.
Nykterhetsbasen skrev i februari om saken till flera svenska ministrar, men han tror att regeringen inte ansett det lönt att driva frågan i EU.

Några som är oroliga över alla dess motbilder är alkoholindustrin.
- Vi får många telefonsamtal till regeringskansliet från alkohollobbyn, även från utlandet. Man är märkbart oroliga för vad som är på gång inom EU, säger Fredrik Moen, departementssekreterare på socialdepartementet.

För idag finns ett stort alkoholöverskott på världsmarknaden. Franska vinbönder oroas över att invånarnas konsumtion minskar och skottar vet inte hur de ska bli av med whiskylagren. Då riktas blickarna till länder med lägre alkoholkonsumtion, som Norden och tredje världen.
- Det stämmer att miljontals hektoliter alkohol köps upp av EU och sedan omvandlas till bland annat bränsle. En ganska dyr process betald med skattepengar, säger Bertil Swarts, vd på Sprit- och vinleverantörernas förening, till Drugnews.

Han önskar att svenskarna dricker mer vin, gärna mer kvalitetsvin. Men framför allt så vill han att Sverige sänker alkoholskatten och välkomnar därför förslaget av regeringens alkoholutredare Kent Härstedt.

Uppvaktningar från alkoholindustrin får även Maria Renström Törnblom som utlånad alkoholexpert till EU-kommissionen i Luxemburg.
- De vill veta hur förslaget ser ut till strategi om hur alkoholskadorna ska minskas, säger hon.
Ett utkast är på gång och hälsokommissionär David Byrne berättade nyligen om att det kommer innehålla direktiv om exempelvis alkohol och trafik, ungas berusningsdrickande, marknadsföringen, eventuella varningstexter, smugglingsproblemet, punktskatternas roll etc.
- Men det kommer att ta tid innan förslaget kan antas. Nu råder stor osäkerhet med tanke på att en ny EU-kommission och hälsokommissionär ska utses och det förestående parlamentsvalet, säger hon.

Etiketter: