I december är det tänkt att regeringscheferna vid EU-toppmötet ska anta en ny strategi för hur narkotikaproblemen ska bekämpas i Europa. Förhandlingarna – där numer 25 länder ska enas – har dragit ut på tiden. Olika synsätt har genomsyrat diskussionerna.
Motpolerna är en uppgiven linje som mer vill lägga tonvikt på att främst lindra hälsoskadorna (harm reduction) och en annan mer offensiv linje som vill bekämpa knarket på alla nivåer, i alla sammanhang.

Vid ett uppmärksammat EU-möte i Dublin i maj när en ny narkotikastrategi skulle diskuteras nekades restriktiva föreningar tillträde medan drogliberala fick agera ostört.
I det utkast till strategi som funnits tillgängligt på Internet sedan Holland blev EU-ordförande i somras läggs mer tyngd på vård och skadebegränsningsinsatser än att förhindra att narkotika används. På kontrollsidan understryks insatser främst mot “storskalig“ narkotikaproduktion och handel, istället för all narkotikahantering.

Men utmejslingen av strategin har fortsatt. Efter tisdagens förhandlingar i Bryssel i horisontella gruppen så anser den svenska regeringens förhandlare att man “i princip“ nått en överenskommelse om en ny “hygglig, bättre balanserad“ strategi.

-Före Dublinmötet handlade det mer om att försöka komma till rätta med avigsidor av narkotikaanvändning. Nu handlar det om att komma till rätta med narkotikaproblemet, säger Ralf Löfstedt, kansliråd på Socialdepartementet.

FN:s restriktiva narkotikakonventioner slås fast som grundval och satsningar på prevention, vård och kontroll, internationellt samarbete och forskning finns med i nya utkastet. Och ordet “storskalig“ har ändrats, erfar Drugnews.

• Drugnews: Kommer nya strategin ange att målet är ett narkotikafritt Europa?
-Nej, men att allt missbruk ska minska, inte bara det “tunga“ missbruket. Det blir också tydligare om vad EU:s mandat är, dvs. att komplettera ländernas satsningar mot narkotikan. Sverige kan alltså fortsätta att driva en egen restriktiv narkotikapolitik med målet ett narkotikafritt samhälle, säger Ralf Löfstedt.

En stridsfråga i strategin är dock fortfarande skrivningen om synen på insatser mot småskalig narkotikahandel, vilket kan innefatta Hollands coffeshop-system. Den har nu skjutits över till artikel-36-kommittén för vidare handläggning.
Frågan löses nog inom några veckor, gissar Löfstedt som sammantaget tycker att diskussionen om ny strategi ändå har gått relativt fort. Holland har som ordförandeland visat större kompromissvilja än tidigare och vill gärna få strategin antagen före årsskiftet.

• En färsk utvärdering av nuvarande handlingsplan om narkotika offentliggjordes i tisdags av EU-kommissionen med hjälp av narkotikaobservatoriet ECNN i Lissabon och polissamarbetet Europol. Planen har implementerats och narkotikasamordnare har utsetts i omkring hälften av de 15 gamla EU-länderna. Narkotikarelaterade skador och dödsfall verkar ha minskats något, troligen till följd av att heroinanvändning inte ökar och insatser mot riskbeteende. Hiv bland sprutnarkomaner har stabiliserats, däremot fortsätter spridningen av hepatit B och C. Antalet behandlingsplatser har ökat, men alltför få som söker blir inte drogfria. Den uppåtgående trenden att använda illegala droger har brutits i flera länder (bl a i Sverige visar enkäter bland 15-16-åriga elever och värnpliktmönstrande).
Oro finns dock för ökat blandmissbruk och nya problem kopplade till cannabis, kokain och andra droger.

• Synpunkter på ny EU-handlingsplan om narkotika. Det vill EU-kommissionens generaldirektorat för rättsliga och inrikesfrågor ha och bjuder in allmänhet och experter att komma med synpunkter under en s.k. informell process. Men deadline är redan 8 november, planen beräknas vara klar för beslut i ministerrådet i början av nästa år. En webbplats har öppnats och även länk det tidigare omstridda utkastet till ny drogstrategi.