-Tillgängligheten på narkotika har ökat och gatupriserna sjunkit. Och svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat med 40 procent efter inträdet i EU. Skulle situationen ha varit densamma om Sverige stod utanför EU? inledde Drugnews chefredaktör Sven Liljesson mötet på restaurangen som hölls under vinjetten Drugnews Café.

Johan Örjes, ledarskribent och Drugnews-medarbetare, menade att alkoholdebatten skiljer sig mellan länder, men ändå påverkar över landsgränser.
-Man kan få uppfattningen att Sverige är det enda land där drogpolitiken tas på allvar, men faktum är att kampanjer för en minskad alkoholkonsumtion drivs hårdare i länder såsom Frankrike och Spanien. Vad som sker runt om i Europa behöver uppmärksammas; eftersom enskilda länders debatter också påverkar oss i slutändan, sade han.

Folkhälsa har successivt etablerats som begrepp i alltfler medlemsländer.
-Detta exemplifieras tydligt av att den allmänna linjen i medlemsländernas alkoholpolitik blir allt mer restriktiv, förutom i Norden där konsumtionen ökar och man följer EU: s direktiv, sade Örjes.
-Kanske orkar inte EU med mer än en folkhälsofråga åt gången. När tobaksfrågan börjar lägga sig kan det ge en öppning åt alkoholfrågan, tillade han.

Ralf Löfstedt, regeringens chefsförhandlare i narkotikafrågor i EU och vice styrelseordförande i drogobservatoriet i Lissabon, gläds åt att Sverige idag har en prioriterad narkotikapolitik. EU-medlemskapet är inget problem, enligt Löfstedt.
Medlemsländerna kan exempelvis genom ett varningssystem tipsa varandra om när nya preparat dyker upp.
-Men Sverige bestämmer trots medlemskapet i EU över sin egen narkotikapolitik. Narkotikafrågorna är mellanstatliga och EU har därför inte mycket att säga till om, sade han.

Löfstedt fick dock ge vika på några punkter när Hélène Goudin, parlamentariker för EU-kritiska Junilistan, kom till tals.
-Sverige har fått backa för EU och tvingas därför tillåta hampaodling, sade Goudin som under sin första tid i parlamentet försökt väcka debatt för att påverka narkotikapolitiken.
Hon ifrågasätter även justitieminister Thomas Bodströms hurrarop för ett nytt ramavtal på straffområdet som han påstår tvingar Hollands att inom fem år stänga sina s.k. coffee shops. När Goudin ställde frågan till tidigare ordförandelandet Holland så fick hon svar att Bodströms tolkning saknade grund.

-Det är viktigt att Sverige behåller sin narkotikapolitiska position. De frågor som hanteras bra med regler i respektive land behöver inte företrädas av parlamentariker i EU. Regler efterlevs inte ens alltid i parlamentet, där det röks och bolmas i allt större utsträckning, trots att det ska vara en tobaksfri zon, sade hon.
Hélène Goudin anser att Göran Persson borde ha satt hårt mot hårt i förhandlingarna om en ny konstitution och krävt att Sverige får behålla alkohol- och apoteksmonopolen innan han skrev på.

Samtalet gled in på journalistikens möjligheter att förmedla nyaste nytt om EU. Johan Örjes förordade en direktrapportör från Bryssel och menade att all annan information blir andrahandsinformation. Liljesson påpekade att enligt mediedoktorn Göran Palm vid universitetet i Växjö som analyserat journalisternas funktion i Bryssel så har det blivit allt svårare att granska EU – bland annat beroende på nedskärningar, minskat utrymme och kommersialiseringar inom media och mer medievana politiker.

Lobbyisten Peter Moilanen, IOGT-NTO-företrädare i Bryssel, förde samtalet vidare utifrån lobbyistens synvinkel. Han uppvaktar bland annat nordiska parlamentariker och de relativt få tjänstemän i kommissionen som arbetar med alkoholfrågor.
-Vi försöker skapa en folkrörelseanda på plats i Bryssel. Det ska dock inte leda till en “brysselifiering“ där arbetet på hemmaplan glöms bort. Lobbyisterna fungerar mer som en motvikt i det dolda.