– De kommersiella alkoholintressena har nog större betydelse än vad man trott. Det säger till Drugnews alkoholforskaren Björn Trolldal (bild) som doktorerat på hur privatisering av alkoholförsäljning och tillgänglighet i Nordamerika påverkat konsumtionen.
Björn Trolldal arbetar som forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet. I våras blev han färdig med sin doktorsavhandling, som behandlar erfarenheterna från USA och Kanada när det gäller betydelsen av tillgänglighet och försäljning av alkohol.
Trolldal har bland annat gjort en analys av liberaliseringen av vinhandeln i Quebec, studerat privatiseringen av alkoholförsäljningen i Alberta och undersökt hur antalet försäljningsställen för alkohol påverkar konsumtionen.
I Alberta privatiserades under ett antal år gradvis alkoholförsäljningen till konsumenter. Däremot behölls monopolet på partihandel. Det fanns alltså många privata alkoholbutiker, men butikerna var i sin tur hänvisade till partihandelsmonopolet för att köpa sina varor.
I sin studie fann Björn Trolldal en ökning av spritförsäljningen i Alberta efter privatiseringen, men den var inte tillräckligt stor för att påverka den totala alkoholförsäljningen.
– Jag har funderat på vad det kan bero på. En viktig faktor som ofta glöms bort är betydelsen av de kommersiella krafterna. Jag tror att de kommersiella krafterna på partihandelsnivå har minst lika stor betydelse som privata intressen i detaljhandelsleden, säger Trolldal.
Björn Trolldal påpekar också att försäljningen av alkohol i Alberta fortsatte att vara kontrollerad. Det blev till exempel inte tillåtet att sälja alkohol i livsmedelsbutiker, utan bara i särskilda butiker.
Andra faktor som kan ha spelat in var att skattesystemet förändrades, så att dryckerna beskattades efter alkoholhalt och inte efter värde. Något som gjorde de dyrare märken billigare, medan de billigaste sorterna blev något dyrare. Totalt sänktes alkoholskatten något. Detta märktes dock inte eftersom omkostnader och marginaler i butikerna samtidigt steg.
– Det talar för att man måste ta ut mer i pris efter en privatisering, åtminstone på kort sikt, säger Trolldal.
• Betyder det att spriten skulle bli dyrare om man slopade Systembolaget?
– Ja, något dyrare – åtminstone på kort sikt, tror han.
När det gäller liberaliseringen av vinförsäljningen i Quebec så fann Björn Trolldal, till skillnad mot tidigare forskare, en statistiskt signifikant ökad försäljning. Enligt Trolldals analys så ledde liberaliseringen till en öka vinförsäljning med tio procent. Eftersom vinet utgjorde en så liten del av den totala alkoholförsäljningen, är ökningen dock för liten för att ge utslag i den totala alkoholkonsumtionen.
Björn Trolldal påpekar också att han bara tittat på de kortsiktiga effekterna av förändringarna i alkoholpolitiken och att de långsiktiga effekterna kan se annorlunda ut.
– Vinförsäljningen i Quebec har ökat ganska dramatiskt under slutet av 1980- och 1990-talet, jämfört med övriga Kanada, säger Trolldal.
Han påpekar dock att det är svårt att hävda att det beror på just på liberaliseringarna utan det kan finnas andra förklaringar.
En annan del som Björn Trolldal studerat är alkoholens “fullpris“.
Enligt Trolldal bör man titta på mer än det som står på prislappen.
– På en reglerad marknad med detaljhandels- och partihandelsmonopol och ett begränsat antal försäljningsställen med mera, så ökar transaktionskostnaden. Det är också en kostnad som ska läggas till flaskans pris, säger Trolldal.
Tillsammans utgör dessa transaktionskostnader och det pris som kunden måste betala för själva varan, “fullpriset“.
Det är dock inte självklart vad som utgör alkoholens totalpris. Björn Trolldal har studerat betydelsen av antalet försäljningsställen av alkohol i Kanadas provinser, utan att finna något samband mellan antalet försäljningsställen och alkoholförsäljningen.
– Frågan är om antalet butiker är det som mäter transaktionskostnaden,
kanske handlar det mer om var butikerna ligger, funderar Trolldal.
Men det är ingen tvekan om att transaktionskostnaden verkar ha betydelse.
Det har man sett från tidigare studier av effekterna av exempelvis självbetjäningsbutiker. Björn Trolldal tror att det kan vara ett sätt att kompensera till exempel för en alkoholskattesänkning.
Andra sätt kan vara att göra det besvärligare att köpa alkohol, införa strängare kontroll av rattfylleri eller strängare kontroll av restaurangförsäljning.
• Vilka lärdomar tycker du att man kan dra från dina studier för svensk och
nordisk alkoholpolitik?
– En lärdom är att de kommersiella krafterna har större betydelse än vad man
kanske har trott tidigare, svarar Trolldal.
Han påpekar dock att det inte rakt av går att översätta situationen och resultaten från Alberta till den som vi har i Sverige i dag.
– Nu när vi inte längre har ett partihandelsmonopol i Sverige, så är Systembolaget viktigare än om vi hade haft kvar partihandelsmonopolet. Om vi släpper detaljhandelsmonopolet i det här läget, så får de kommersiella krafterna fritt spelrum, säger Björn Trolldal.
En annan lärdom enligt Trolldal är att olika alkoholpolitiska åtgärder påverkar varandra och att man måste ta hänsyn till detta.
– Man måste se alkoholpolitiska åtgärder i ett sammanhang. De påverkar varandra. Om man håller de kommersiella krafterna i schack, så är kanske betydelsen av antalet försäljningsställen mindre, säger Trolldal.
Fotnot: Björn Trolldals avhandling heter “Availability and Salels of
Alcohol: Experiences from Canada and the U.S.“