Orsaken är att européerna – trots EU-stödda marknadsföringskampanjer – dricker mindre vin än tidigare, men även att konkurrensen ökat från vinländer som Chile, Australien, USA och Sydafrika.

Under fem år från augusti 2008 föreslår därför kommissionen att vinbönder förmås gräva upp nära sex procent av totalt 3,4 miljoner hektar vinodlingar. Detta mot en kompensation av 420 miljoner euro första året för att fasa ut odlingarna.

Avsikten är att de minst konkurrenskraftiga vinodlarna ska bort från marknaden och att de kvarvarande ska inrikta sig på mer på kvalitetsvin. Allt för att minska det gigantiska vinhavet i Europa och som mot dyra krissubventioner destilleras till industrisprit. De kostar EU:s skattebetalare stor del av unionens årliga vinbudget på 1,3 miljarder euro.

”Vi måste göra oss av med våra destillationsprogram en gång för alla. De är ineffektiva och sänder fel signaler till producenterna. Ställt mot våra ansträngningar att bli konkurrenskraftiga är de en kvarnsten runt vår hals. Det finns mycket bättre sätt att spendera 600 miljoner euro per år!” skriver jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boel i ett pressmeddelande.

Hon vill också att regelverket förenklas och blir effektivare för att klara balansen mellan utbud och efterfråga. Förslaget ska nu diskuteras av EU:s jordbruksministrar.

Vinproducenterna har kritiserat reformerna som ”alltför våldsamma och extrema”.

• Frankrike, Spanien och Italien är världens största vinproducenter mätt i volym. Och tillsammans med Portugal och Grekland har de stått för två tredjedelar av globala vinexporten. Men EU har fått ökad konkurrens från andra världsdelar som ökat sin produktionskapacitet, samtidigt som konsumtionen minskat i Europa. Nya vinodlingar är förbjudna till 2010, med vissa undantag, men förbudet kan förlängas till 2013, enligt BBC.