GÖTEBORG “Städerna har de drogproblem de förtjänar“. Det menar FN:s narkotikakontrollorgans chef Antonio Maria Costa som talade för borgmästare från hela världen som samlats i Göteborg. Han uppmanar dem att använda drog- och brottsförebyggande strategier för att minska ungdomars sårbarhet.
Costa talade under rubriken att narkotikaproblem “inte är bestämda av Gud“, utan i högsta grad något som går att påverka. Men trots de till synes oändiga problemen runt världen så försökte han ge ett hoppfullt perspektiv.
Drogproblemen har stabiliserats, planat ut och är betydligt mindre än när internationell narkotikakontroll startade för precis 100 år sedan vid en överenskommelse i Shanghai. I Kina var då många tiotals miljoner människor slavar under opium, berättade han.
Senare har FN-konventioner antagits 1961, 1971 och 1988 som lägger grunden för länders narkotikapolitik och kontroll av illegal tillverkning, smuggling och handel, men även för att säkerställa narkotika för medicinska ändamål.
Det är att tillse efterlevnaden av dessa konventioner, liksom bekämpa organiserad brottslighet som FN-organet UNODC, som Costa leder, har som primär uppgift.
Och den epidemiliknande våg av drogproblem runt världen i slutet av 1900-talet har “tyglats“, enligt Costa, även om problemen inte är lösta.
Färre än fem procent av världens vuxna befolkning använder idag narkotika “sporadisk“ (främst cannabis). Dessutom finns omkring 25 miljoner “problemmissbrukare“ och omkring 200 000 människor dör årligen till följd av missbruk.
– Men jämfört med dödsfall av tobak som är omkring 5 miljoner per år och alkohol som kräver 2,5 miljoner döda årligen är narkotikaproblemen “tyglade“ och inte längre ett okontrollerbart “run-a-way-train“, sade Costa som understryker att man ändå inte får slå sig till ro.
Vid ett särskilt möte 1998 i FN:s generalförsamling, UNGASS, beslutade medlemsstaterna att väsentligt minska odlingen av och efterfrågan på narkotika de kommande tio åren.
Det blir svårt att säga att man lyckats nå målet när FN möts i mars i Wien för att bedöma resultatet. Idag tillverkas omkring 1000 ton heroin, lika mycket kokain, halva mängden syntetiska droger (såsom amfetamin och ecstasy) och outsägliga mängder marijuana och hasch årligen.
I länder som Afghanistan, Colombia och Mexiko hotas nationella säkerheten av knarkligor som slåss om kontrollen. Hela regioner som Västindien, Centralamerika och Västafrika befinner sig i korselden av smuggling, knarkhandel, penningtvätt och våld. I städers förorter lockas marginaliserade, fattiga barn till maffiagäng i jakt på identitet och respekt, men blir soldater i strider om områden, utpressning och droger som ofta slutar i ond bråd död.
– Oundvikligen kommer översynen nästa månad att dra slutsatsen att jobbet är långt ifrån klart. Därför behöver vi er hjälp! Städerna måste gå i spetsen för att minska efterfrågan och minska skadorna som orsakas för individer och samhällen av narkotikan, sade Costa till församlade borgmästare och andra deltagare på Göteborgskonferensen.
UNODC och Världshälsoorganisationen har lanserat en kampanj som utgår från att narkotikamissbruk är en sjukdom som går att förebygga och behandla. Costa uppmanar städer runt världen att satsa mer på drogprevention, på samma sätt som man av ädla skäl satsar stora summor på att bota cancer, diabetes och aids.
Åtgärderna för att framgångsrikt stoppa narkotikan är kända, betonar Costa. Det handlar om att minska tillgången, satsa på prevention för att unga inte ska börja med droger, öka tillgång till behandling för dem som fastnat, erbjuda fungerande vårdkedjor, vård istället för fängelse, och ha ett evidensbaserat synsätt. Lokala kartläggningar över hur drogproblemet faktiskt ser ut behöver tas fram.
Costa uppmanar beslutsfattare att engagera hela samhället och att ha en bred syn på omtvistade begreppet harm reduction, skademinskning.
– Skademinskningens kursplan måste börja från början, och det med A som i avhållsamhet från droger. Finesser som utdelning av kondomer, sprutor och en tallrik soppa till missbrukare kanske behövs, men denna välgörenhet är inte narkotikakontroll, löser inte problemen, utan vidmakthåller tvärtom missbruk.
– Begränsa er inte till att skapa frizoner där missbrukare kan skjuta upp droger bakom rättsligt sanktionerade skärmar, för att medelklassen ska slippa se trasiga missbrukare, uppmanade Antonio Maria Costa.
Det finns flera lokala program i städer runt världen att lära av. Costa nämner exempelvis Amsterdam som stängt coffeshops nära skolor, Shanghai som med brett spektrum av insatser försöker möta varje missbrukares olika behov och Dublin där samarbetsprojekt startats för tryggare gator och uppväxtmiljö för barn.
Han framhåller även Sveriges restriktiva narkotikapolitik och Göteborgs narkotikasatsning i år som innehåller drogförebyggande, behandling och satsning för att minska rekrytering till kriminella ligor.
Costa sammanförde nyligen personer från kooperativet San Patrignano i Italien som driver framgångsrik drogfri vård av heroinister med folk från byn Doitung i Thailand där stiftelsen Mae Luang stöder alternativ odling och utvecklingsprojekt i ett område där opiumodling dominerade.
– Det ska bli intressant att se hur de kan kombinera sina erfarenheter från att tackla båda ändarna av narkotikakontrollens spektrum. Jag hoppas initiativet fungerar och kan sprida sig till fler städer, sade Costa.
• Drugnews: Vilka är de största problemen idag?
– Narkotikakontroll fungerar, men har samtidigt skapat ett monster av global brottslighet som omsätter cirka 300 miljarder dollar årligen. Den destabiliserar länder och samhällen och tränger in i finanssektorerna, svarade Antonio Maria Costa vid ett samtal efteråt.
Han berättar om att narkotikapengar under finanskrisen har tvättats i ökad grad genom att placeras och tas emot i de försvagade banksystemen.
• Är legalisering av narkotika en möjlig väg för att slå undan benen för brottssyndikaten?
– Nej, det skulle vara ett historiskt misstag som jag inte vill medverka till! Det skulle öka tillgången på narkotika ytterligare och drogmissbruket skulle riskera explodera som i Kina för ett sekel sedan när den vägen prövades med opium.
– Och se hur mycket mer skador och dödsfall de legala drogerna tobak och alkohol idag orsakar årligen, säger Costa.
De krafter som ihärdigt pläderar för en uppluckring av de internationella narkotikakonventionerna i liberal riktning tror han kommer att avfärdas av FN:s medlemsstater.
Han upprepar att städernas roll måste stärkas i drogbekämpningen.
– Historien har lärt oss att drogbekämpning kräver brett engagemang av medverkande. Vi har en tillgångskontroll, men det behövs mer kraftfull satsning på förebyggande och vård. Här kan städerna och dess ledning göra skillnad genom att starta program med drog- och brottsförebyggande strategier och hälsocentrerad inriktning med att minska sårbarheten hos sina ungdomar.
– Annars kommer, som jag sade tidigare, städerna att få de drogproblem de förtjänar, sade Costa till Drugnews.