Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att under hösten och 2010 sammanställa och sprida goda idéer till högstadiet och gymnasiet som förbättrar skolklimatet, underlättar kärnverksamheten och får unga att må bättre. Insatserna är en fortsättning på ett tidigare uppdrag, Skolan förebygger.

– Aktuell forskning visar att ungdomar som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla andra problem. Vi vill därför ge rektorer tips om metoder som bidrar till ett gott skolklimat, förbättrar elevers prestationer och därigenom mår bättre och minskar användning av alkohol, tobak och andra droger, säger Sven Bremberg.

Det handlar exempelvis om antimobbningsprogram och socialt emotionellt lärande för att förebygga känslor av misslyckande. Men även metoder som stödjer lärarna pedagogik i klassen, så kallade “classroom management“.
Skolorna ska stöttas utifrån lokal situation och behov.

• Behövs inte den gamla ANT-undervisningen längre med polis eller före detta missbrukare på besök?
– Nej, vetenskapliga studier visar att den inte har önskad eller i vart fall bestående effekter, säger Bremberg.

Det har även varit situationer då den haft kontraproduktiv effekt, alltså att elever som fått drogundervisning i skolan använt mer alkohol eller illegala droger än de som inte fått den.

Däremot menar han kan lärare mer allmänt berätta om samhällets syn på droger och värdet av en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik. Detta för att på sikt bibehålla det förhållandevis starka stödet för Systembolaget och höga alkoholpriser och att få svenska ungdomar jämförelsevis prövar illegala droger.

Och individuellt motiverande samtal för gymnasieelever som dricker mycket kan reducera eller avbryta missbruk om de hålls av exempelvis skolsköterska eller kurator. Men bör inte vara moraliserande, utan utgå från den enskilde elevens egna erfarenheter, om exempelvis biverkningar och skador, enligt Sven Bremberg.

• Har inte drogtester som används på flera skolor en allmänpreventiv roll?
– Nja, enligt genomgång av internationella studier, exempelvis i USA, är det oklart om drogtester har önskade förebyggande effekter. Insatser som innebär visst ingrepp i integriteten och inte ger säker ekonomisk nytta är tveksamma, säger Sven Bremberg.

Drogtester på vissa yrkesinriktade program bland gymnasieelever kan dock motiveras av arbetsmiljöskäl. Och att skolor har drogpolicys är viktigt, menar han. Handlingsplaner finns på de flesta skolor idag, men bör uppdateras.
– Exempelvis vad gäller tobaksrökning nära skolor och alkohol vid skolavslutningar och storhelger, säger Sven Bremberg.

Folkhälsoinstitutet ska nu i ett råd tillsammans med bland andra Skolverket, Socialstyrelsen, Polisen och Brottsförebyggande rådet sålla ut de metoder som ska spridas till skolhuvudsmännen. Fyra miljoner kronor har avsatts för projektet som kanske räcker till ett tiotal personer som ska resa runt på skolor.

• Vetenskapligt beprövade metoder för skolelever ska även samlas på en hemsida framöver som alla kan ta del av. Där ska även föräldrarnas roll framhållas, exempelvis den alltmer spridda Örebro-modellen om vikten av att enas kring gemensamma regler och förhållningssätt gentemot sina ungdomar.