Gudrun Schyman, född 1948, bor utanför Simrishamn och är utbildad socialarbetare. Hon var tidigare partiledare för Vänsterpartiet, satt i riksdagen 1988-2006. Nu knackar hon på riksdagsdörren som talesperson för Feministiskt initiativ.

Hon kallar sig “frilansfeminist“, är flitigt anlitad föreläsare och berättar ofta om sina alkoholproblem. I somras väckte hon stor uppmärksamhet genom att bränna upp 100 000 kronor för att peka på löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

• Har du själv i din vardag mött alkohol- eller andra drogrelaterade problem?
– Ja, jag har arbetat som socialarbetare i nästan 20 år och jag är själv nykter alkoholist sedan drygt tio år, svarar Gudrun Schyman i denna @-intervju.
Hon är uppvuxen i en familj där hennes pappa gick en för tidig död till mötes på grund av alkoholism.

• Feministiskt Initiativ brukar ofta genusrelatera olika frågor. Gör ni det även på drogområdet?
– Ja, det har vi. Vi har ett särskilt avsnitt i vårt politikdokument som tar upp avsaknaden av genusperspektiv i bemötande, behandling och tillfrisknande. Vi har krav på obligatoriska utbildningar inom alla områden och på alla nivåer. Avsaknaden av genusperspektiv menar vi försvårar tillfrisknande.

• Frågor om ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) har allt mer samordnats till regeringskansliet. Har det påverkat prioritering, engagemang och insatser på området?
– Det finns en tendens till byråkratisering av arbetet och att kunskaperna på fältet aldrig når upp till de centrala nivåerna. Enligt vår uppfattning ska satsningarna göras nedåt i hierarkierna, inte uppåt.

• Bör skatterna på öl, vin och starksprit ändras (upp, ned eller på samma nivå som idag)?• Gårdsförsäljning av alkohol utreds kontra EU-regler och folkhälsa. Bör lokala producenter få sälja även om det skulle äventyra Systembolagets detaljhandelsmonopol?• Sverige har ett konsumtionsförbud av narkotika. Bör det ses över och eventuellt avskaffas?• Drogtester är en omstridd metod. Bör frivilliga och slumpmässiga tester få användas som del i förebyggande policy för skolelever?• Personer med beroendeproblem hamnar ofta mellan stolarna. Missbruksvården utreds – bör den omorganiseras, vem ska vara huvudman och bör vårdgaranti (insats inom viss tid) införas?• Hundratusentals barn växer upp med föräldrar med riskabelt bruk av alkohol eller andra droger, men bara någon procent av dessa ”glömda barn” får särskilt stöd. Hur kan fler nås?• De flesta rökare börjar röka i tonåren och många kan själva handla – trots åldersgräns på 18 år. Vad vill ni göra åt det?• Internationella militära insatserna i Afghanistan för bl. a demokrati, säkerhet och utveckling, och mot terror och knarkproduktion ifrågasätts. Bör Sverige militärt stanna kvar?
– Nej, vi tycker att de svenska styrkorna ska tas hem. De konflikter som finns i landet/området löses inte med militära medel. Varken där eller någon annanstans, kan tilläggas, svarar Gudrun Schyman.

Hon anser att Sverige som litet alliansfritt land har en unik möjlighet att i stället bidra internationellt med utvecklande av civila, icke-våldbaserade konfliktlösningsmekanismer genom att inrätta team för tidig varning (early warning), för dialog och diplomati.
– Detta vore ett verkligt bidrag till fred i stället för att Sverige, som nu, för en alltmer aggressiv vapenhandlare på den internationella arenan, avslutar hon.