Johan Pehrson bor i Örebro, är utbildad jurist, har arbetat på bank, varit ledarskribent på Nerikes Allehanda och är nu tjänstledig från tingsrätten i hemstaden.

Han har varit tolv år i riksdagen, sitter i justitieutskottet, var tidigare partisekretare, är nu FP-gruppledare i riksdagen. Den 42-årige fyrabarnspappan har mottot “vänd inte andra kinden till“ och munhuggs ofta med Thomas Bodström (S) i rättsfrågor.

Blir han omvald till riksdagen vill han arbeta för att slå ihop polisens 21 myndigheter till en och slå en järnring runt den grova brottsligheten. Johan Pehrson håller inte med om att folkhälsa, brott och drogperspektiv hamnat i skugga i årets valrörelse, han tar själv ofta upp frågorna, uppger han i en paus vid ett valmöte i ett regnigt Örebro.

• Har du själv i din vardag mött alkohol- eller andra drogrelaterade problem?
– Ja, jag har respekt för riskerna och tänker på hur jag dricker. Har på nära håll sett andra som det gått illa för. Under uppväxten var det vänner som gick ner sig i droger, även i riksdagen har jag mött personer med direkt problematiskt förhållande till alkohol, svarar Johan Pehrson.

Han berättar att partiernas gruppledare tillsammans med riksdagens ledning numer försöker sätta in insatser tidigt för politiker som av olika skäl mår dåligt, där alkoholen är en riskfaktor.

• Frågor om ANTD (alkohol, narkotika, tobak och doping) har allt mer samordnats till regeringskansliet. Har det påverkat prioritering, engagemang och insatser på området?
– Vi har ett fått tydligare fokus mot ANTD. Viktiga frågor ska ligga nära departementsledningen. Tidigare kommittéer gjorde bra insatser i projektform, fast Socialdemokraterna förlorade greppet. Det blev mycket upplysning och informationsinhämtning, jag såg bara generalen, dvs. Björn Fries, men aldrig kriget. Det ledde inte till särskilt mycket åtgärder på polissidan, möjligen med undantag för buggning för att stoppa grov narkotikahandel, säger han.

• Bör skatterna på öl, vin och starksprit ändras (upp, ned eller på samma nivå som idag)?
– De får vara exakt så höga att inte smugglingssituationen förvärras. Vi har ett stort problem att det finns privata systembolag i garage, källare och på vindar där sprit säljs till exempelvis ungdomar på ett cyniskt sätt. Det måste stävjas, men de ekonomiska drivkrafterna får inte bli för stora. Målet är att exempelvis Tyskland höjer sina alkoholskatter för att bromsa gränshandeln, inte att vi sänker våra, svarar han.

Alliansen har i sitt valmanifest angett att man vill höja alkohol- och tobaksskatter nästa mandatperiod.

• Gårdsförsäljning av alkohol utreds kontra EU-regler och folkhälsa. Bör lokala producenter få sälja även om det skulle äventyra Systembolagets detaljhandelsmonopol?• Sverige har ett konsumtionsförbud av narkotika. Bör det ses över och eventuellt avskaffas?• Drogtester är en omstridd metod. Bör frivilliga och slumpmässiga tester få användas som del i förebyggande policy för skolelever?• Personer med beroendeproblem hamnar ofta mellan stolarna. Missbruksvården utreds – bör den omorganiseras, vem ska vara huvudman och bör vårdgaranti (insats inom viss tid) införas?• Hundratusentals barn växer upp med föräldrar med riskabelt bruk av alkohol eller andra droger, men bara någon procent av dessa “glömda barn“ får särskilt stöd. Hur kan fler nås?• De flesta rökare börjar röka i tonåren och många kan själva handla – trots åldersgräns på 18 år. Vad vill ni göra åt det?• Internationella militära insatserna i Afghanistan för bl a demokrati, säkerhet och utveckling, och mot terror och knarkproduktion ifrågasätts. Bör Sverige militärt stanna kvar?
– Ja, tills vidare. Går inte att sätta ett slutdatum, hur länge ska avgöras i samråd med den afghanska regeringen. Vi är ju inbjudna dit för att under FN-ledning rädda liv och stoppa knarket. Vi kommer att behöva vara kvar under överskådlig tid vad gäller civila insatser och bistånd, avslutar Johan Person intervjun med Drugnews.