Nya pusselbitar om drogtester i skolan

Har drogtester i skolan förebyggande effekt? Forskningsstödet är ännu relativt svagt, men pusselbitar läggs, bland annat i en ny svensk studie. Vartefter fler och fler använder drogtester kommer metoden att förfinas och utvecklas, skriver Per Johansson, generalsekreterare i RNS, i en krönika.

Ett argument som, med viss rätt, brukar framföras mot att använda sig av drogtester i skolan som preventionsmetod är att det saknas evidens. Det är nu inte alldeles sant att det helt saknas stöd i forskningen för att drogtester fungerar preventivt, men visst är stödet relativt svagt.

I senaste numret av Läkartidningen har skolöverläkaren i Helsingborg, Nils Lundin, dock publicerat en studie där han tittar på hur fordonsprogrammet (så gott som bara manliga elever) på en gymnasieskola just i Helsingborg – där man använder slumpvisa drogtester – lyckats med sitt drogpreventiva arbete, jämfört med några andra fordonsprogram på andra gymnasieskolor i Skåne – där man inte testar. Ett litet, men viktigt steg mot bättre kunskap inom området.

Skillnaderna mellan testskolan och kontrollskolorna är tydliga, i några avseenden stora, i några fall inte så stora. Den största och viktigaste skillnaden finns i svaret på frågan om man någon gång använt narkotika; 8 procent i Helsingborg mot 24 procent i kontrollskolorna. En intressant skillnad i attityder finns i kommentaren till påståendet: “Jag tycker det är okej att röka hasch/marijuana någon gång då och då.“ På testskolan instämde 19 procent helt eller delvis, på kontrollskolorna 27 procent.

Ett intressant fynd för oss som arbetar för att få slumpvisa drogtester i skolan allmänt accepterade som metod är elevernas inställning till metoden.

Bland eleverna på testskolan instämde/instämde delvis 82 procent av eleverna i påståendet “slumpvisa frivilliga drogtester i skolan är ett bra sätt att hålla nere narkotikaanvändandet“, jämfört med 64 procent på kontrollskolorna.

Nils Lundins undersökning har en del metodologiska svagheter – stort bortfall i svar på några skolor bland annat – och därför ska siffrorna tolkas försiktigt. Hela pusslet är långt ifrån lagt, men en viktig pusselbit har dykt upp och fyller nu sin plats. Nils Lundin själv är försiktig i sina slutsatser och skriver:

“Sammanfattningsvis antyder denna studie att slumpvisa frivilliga drogtest i skolmiljö kan ha en drogpreventiv effekt bland manliga studenter, åtminstone i kombination med en i övrigt välutvecklad drogpolicy.“

Mindre försiktig i sina kommentarer är dock Sven Bremberg från Folkhälsoinstitutet, som givits tillfälle av Läkartidningen att kommentera Nils Lundins rapport. Sven Bremberg har tidigare uttalat sig negativt om drogtester i skolan och nu gör han det igen. Han stryker med kraft under den svaga evidensen. Mot slutet av sin kommentar skriver Sven Bremberg:

“Det omfattande bruket av drogtest i USA, trots avsaknad av evidens, tyder på att drivkraften kan ha varit att stödja vissa värderingar snarare än omsorg om elevernas hälsa. En sådan inriktning är inte ovanlig inom drogområdet, där hälsoskäl framförs som motiv för olika åtgärder trots att åtgärderna saknar vetenskapligt stöd.“

En annan attityd från Folkhälsoinstitutet hade kunnat vara:

“Det är en viktig utmaning att motverka, upptäcka och ingripa mot narkotikamissbruk bland gymnasieungdomar. Nils Lundins rapport antyder att drogtester kan ha en positiv effekt. Men vi behöver mer kunskap för att kunna uttala oss säkert om metoden. Vi välkomnar fortsatt forskning och vi får se vad framtiden bär i sitt sköte.“ (Observera att detta citat är påhittat av mig.)

Särskilt märkligt blir Sven Brembergs omdöme om Nils Lundins forskning i ljuset av att UR-programmet Skolfront nyligen gjorde känt att Folkhälsoinstitutet rekommenderar skolorna att använda sig av träningsprogrammet SET, trots att det saknas vetenskaplig grund för programmets effekter. Sven Bremberg skyndade sig dock att ta bort hänvisningen till det obefintliga forskningsstödet på Folkhälsoinstitutets hemsida när Skolfront gjort honom uppmärksam på hans fadäs.

Om Sven Bremberg hade velat skaffa sig mer kunskap om slumpmässiga drogtester i skolan hade han kunnat tanka ner en rapport framtagen av Department of Education i USA som publicerades i juli i år; The Effectiveness of Mandatory-Random Student Drug Testing, (pdf-fil), James-Burdumy, Susanne, Brian Goesling, John Deke, and Eric Einspruch (2010), Washington, DC: National Center for Education Evaluation and Regional Assistance, Institute of Education Sciences.

Den amerikanska rapporten är en osedvanligt gedigen genomgång av kunskapsläget när det gäller slumpvisa drogtester. I sammanfattningen konstaterar författarna att i de skolor som har slumpvisa drogtestprogram uppger eleverna lägre erfarenhet av olagliga droger, särskilt med avseende på missbruk under de senaste 30 dagarna.

Man kan inte heller se något minskat intresse från eleverna att delta i de aktiviteter där det är obligatoriskt att delta i drogtestprogrammen såsom sport, skolklubbar, skolorkestern och andra frivilliga aktiviteter. Det brukar handla om 50-75 procent av eleverna i amerikanska high schools (där eleverna är cirka 14-18 år).

Rapporten från Utbildningsdepartementet i Washington är inte heller den det slutgiltiga svaret på frågan om slumpvisa drogtester i skolan fungerar preventivt, men är en stark indikation på att så är fallet.

Det är tråkigt att Folkhälsoinstitutet har utsett en intellektuellt lat person att ansvara för den här typen av frågor och därför kan vi inte räkna med att det kommer någon intressant information därifrån. Men det är inte hela världen.

Det finns många engagerade personer på Sveriges gymnasieskolor som vill agera drogpreventivt och som är nyfikna på nya idéer. Vartefter fler och fler använder drogtester kommer metoden att förfinas och utvecklas.

På precis samma sätt som människorna genom historien ständigt har utvecklat nya arbetsmetoder. Man får försiktigt pröva sig fram och hela tiden vara beredd på nödvändiga korrigeringar. Om man ska invänta fullständig evidens på alla metoder innan man gör något blir faktiskt utveckling av nya metoder omöjlig.

Tema: NARKOTIKAFRI SKOLA

Drogfria skolor är inte självklart – trots att det behövs för en trygg arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. För att lyckas med skolarbete och framtidsplaner, men också för skydda unga från att hamna i missbruk.  Droger påverkar unga hjärnor, försvårar inlärning och ökar risk för skolk, lägre betyg och avhopp.

Allt fler skolor tar fram drogpolicys och frågar efter metoder för att tidigt upptäcka och kunna ingripa om elever misstänks testa eller vara på väg in i beroende. Några myndigheters beslut har försvårat användande av bl a slumpvisa drogtester och utveckla samarbete skola, socialtjänst och polis, och hänvisar till enskildas integritet. Men skolor prövar sig fram.
Se mer projektet Narkotikafri Skola

Läs mer

Annonser