Skolan kan hjälpa utsatta barn

STOCKHOLM Vart femte barn i landet växer upp med föräldrar som dricker för mycket eller knarkar. Men många vuxna vågar inte se och ingripa. Skolan kan bli bättre på att upptäcka och hjälpa maskrosbarnen. Nu finns handfasta tips i en bok och bevis för att satsningar på stödgrupper ger effekt.

På ett frukostseminarie i veckan under kampanjen Vart Femte Barn presentade författaren Madeleine Pousette handboken “Våga fråga, våga lyssna, våga agera“. Den vänder sig i första hand till skolpersonal med intervjuer och goda exempel hur man kan arbeta.

– Alla barn finns ju i skolan, så det är är naturligt att rusta pedagogerna med kunskap och verktyg. Det behövs handlingsplaner, sprida goda exempel och det är bra om skolchefen är med och leder arbetet. Annars blir det sällan prioriterat, sade Madeleine Pousette.

Hon berättar i boken om en rektor i Kolsva nära Köping som själv tog ledningen och reformerade elevhälsan. Lärarna fick större ansvar och kan utnyttja elevhälsan som bollplank och stöd. “Hjälp till att tänka socialt, alla skolor har utsatta barn“, uppmanade han personalen.
Och från att flera av barnen inte klarat grundskolan, så kommer numer 95 procent in på gymnasiet med sina betyg.

I Lidköping utbildas numer all skolpersonal om drogproblem och man satsar på barngrupper. Alla elever och deras föräldrar får hem material om hur det är att växa upp med missbruk och det hänvisas till var stöd finns.
Projektet Tryggve har numer permanentats i kommunen.
– Beslutsfattarna har förstått att pedagogiska arbetet underlättas när barn mår bra, underströk Pousette.

Barnorganisationen Junis har kartlagt kommunernas insatser för unga i missbrukande familjer. Andelen stödgrupper har ökat och erbjuds idag i allt fler, men antalet barn som får hjälp har inte ökat. Knappt 2 procent av de beräknade nära 400 000 barn i missbrukarfamiljer får sådant stöd, enligt fjolårets enkät.

Ett problem är att upptäcka barnen. Där har alltså skolan en viktig roll. Även om några lärare som Madeleine Pousette mött i arbetet med boken haft invändningar mot att lägga på dem ännu mer arbete.

I ett panelsamtal vid seminariet, som anordnades av CAN och SKL Media, medverkade bland andra författaren och krönikören Hillevi Wahl. Hon beskrev alkoholism som en “en demokratisk sjukdom som kan drabba alla“ och sig själv som ett “alkisbarn“.
– Våga fråga, ofta, hur det är. Barn i utsatta miljöer behöver kontinuitet – de har brist på brist på rutiner, regelbundna måltider och nätverk. In med fler skolsköterskor och annan personal som kan lyssna och ge stöd, sade hon.

Junis förbundssekreterare Ann-Britt Hagel tycker det är viktigt att lärare som vågar anmäla att barn far illa får veta vad som händer sedan. Får visshet om att agerandet ger resultat.
– Och att insatser för barn gör att fler når bättre skolresultat är ju något som skolministern bör ta till sig, sade Hagel.

Charlotte Uggla från Socialstyrelsen påminde om att skolan är en bra skyddsfaktor för barnen. Men att skolpersonal behöver mer tid, kunskap och handledning om dessa ibland känsliga frågor.

Åhörarna var aktiv och delgav vittnesmål från olika kommuner. Farhågor om att satsningar på stödgrupper och maskrosbarn nedprioriteras lyftes fram, beslutsfattare vet inte alltid om deras preventiva effekt.

Men Annemi Skerfving, projektledare FoU Välfärd, som utvärderat stödgrupper med nära utsatta 300 barn i Uppsala län, vet.
– Stödgrupper fungerar och blir en frizon för barnen. De stärkte sin självkänsla, optimism och framtidstro. De märker att de inte är ensamma, tillåts hävda sin person och bara vara. Barnen mår överlag bättre efter en tid i gruppen, sade hon till Drugnews.

När de kom hade flickorna ofta känsligmässiga problem och pojkarna mer uppförandestörningar. De flesta mådde bättre efter några månader i gruppen, men de som mådde sämst och var lite äldre behövde mer hjälp och slussades vidare till Bup eller behandling.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran är svajig. Idag beräknas minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård (enligt nya CAN/SKL-studie), troligen är de fler. Vuxna kan spela roll och göra något – lärare, medmänniska, politiker…

Läs mer

Etiketter: