Begreppet fest är laddat med många förväntningar. På fester flyttas på gott och ont gränser för vad som är socialt accepterat. Det är dags att granska hur mycket vi accepterar för att slippa ta debatten på festen.

En fest är för många en möjlighet att bryta vardagstristessen, släppa kontrollen och skapa en känsla av bekymmerslöshet. Där finns utrymme att krypa ur skalet av normer kring kön och sexualitet som begränsar många i vardagen. Men vilken roll spelar festande för kampen om ett jämställt samhälle?

Jag skrev en genusvetenskaplig uppsats om ämnet och insåg att festen har enorm potential att förändra samhället samtidigt som den får oss att tappa en ansenlig mängd sunt förnuft som degraderar jämställdheten.

Vi förväntas svälja glåpord och övertramp för att inte vara en “party-pooper“.

Enligt min studie är det på fest både okej och uppskattat att överträda sin genusidentitet och tänja på normerna, till exempel genom att klänga på någon av samma kön, dansa på bordet, vara en kille som visar mycket känslor och en tjej som tar plats. Allt utifrån ett könsstereotypt tänk.

Både de som dricker alkoholfritt och de som dricker alkohol får ta del av de normer som skapas på festen. Att utmana gränserna är kopplat till festen som sammanhang, inte till alkoholen i sig. Att tänja är okej tills normgränserna överträds, då kommer sanktionerna haglade över både tjejer och killar: Bög, hora, utslängd, utfryst och skitsnack.

Festen ger fantastiska möjligheter att provocera normerna och att testa gränserna skapar nya ordningar för vilka genusidentiteter som finns tillgängliga för människor. Parallellt med detta degraderas jämställdheten. Kvinnor och män går in i typiskt könsstereotypa roller där tjejerna dukar fram maten och killarna hämtar löv till midsommarstången.

På dansgolvet får en som tjej räkna med diverse oönskade händer och när någon säger ifrån ska hon egentligen vara tacksam att hon var snygg nog att tas på. Killar förväntas bjuda, vara aktiva och jaga.

Snedsteg accepteras för att alkoholen ursäktar. Forskning visar att alkohol inte gör folk kåta, sociala eller aggressiva. Det är förväntningarna på hur en blir av alkohol som gör att folk slåss, snackar och raggar.

Men att vara full ger ologiska fördelar och man slipper ställas till svars för övertramp. Går det åt skogen kan en alltid skylla på alkoholen utan att bli ifrågasatt. Är inte det bisarrt?

Vi unga festar för att ha roligt och i det ingår det att inte ta debatten, inte säga ifrån eller stå på sig. Det ska lallas runt lite och alla ska vara glada. Jag är helt klart en av dem. Hur ska vi kunna bygga ett jämställt samhälle där vissa arenor inte ska präglas av den jämställdhet som samhället mer eller mindre framgångsrikt försöker bygga upp i vardagen?

• Fotnot: Artikeln publiceras även i Dagens Samhälle.