Många svenskarna gillar spel i olika former, men ett par procent av landets vuxna befolkning har spelproblem. Årligen tillkommer cirka 100 000 nya, en femtedel fastnar, men de flesta lyckas sluta.

Men från att spel i huvudsak varit en manlig företeelse, så ökar nu andelen kvinnor med riskabelt spelande. Från att ha varit kanske en fjärdedel, så är numer hälften (40 000) av nya problemspelare kvinnor. Många av dem är i åldersgruppen 45-64 år. Det visar en studie av Folkhälsoinstitutet som intervjuat drygt 6 000 personer vid två tillfällen med ett års mellanrum.

– Kvinnor spelar mindre än män i alla spelformer, utom i lotterier, bingo och TV-tävlingar. Men spelmönster håller på att förändras och kvinnor spelar mer av nya spel på internet och en mer riktad reklam mot dem är också en del av förklaringen till ökningen, säger Ulla Romild, utredare på FHI, till Drugnews.

Olika spel har olika risknivåer. Undersökningen visar att spelautomater (ex Jack Vegas), nätspel och kasinospel medför högre risk för problemspelande. Att spela på arbetstid eller i skolan och på tv- och datorspel ökar risken. Tidigare har arbetslösa och lågutbildade män ansetts som riskgrupper. Men numer verkar utbildningsnivån inte ha någon större inverkan på vilka som blir spelmissbrukare.

Däremot finns tydligt samband till alkohol. Och på flera spelställen finns tillgång till alkohol och omvänt. De i studien som hade riskfylld alkoholkonsumtion vid första intervjutillfället hade i högre grad utvecklat spelberoende ett år senare. Och de som var problemspelare hade också oftare alkoholproblem.

– De med riskabla alkoholvanor verkar ha svårare att komma ur problemspelandet, enligt vår studie. Förebyggande folkhälsoinsatser mot spelmissbruk bör därför även samordnas med alkoholprevention, säger hon.

Spelproblem bidrar även till psykisk ohälsa och andra problem. Folkhälsoinstitutet har därför föreslagit en stärkt reglering av spelmarknaden och en nationell handlingsplan mot spelmissbruk. Men utvecklingen just nu är att statliga spelmonopolet utmanas av utländska nätspelföretag och illegala spel.
– Vi vill se en stärkt reglering av spelmarknaden, inte en uppluckring, för att värna folkhälsan, säger utredaren Ulla Romild som ansvarat för undersökningen.

Sammanlagt ska intervjuer göras vid fyra tillfällen under åren 2008 till 2015 med samma personer för att få mer kunskap om vilka grupper som löper störst risk för att fastna i riskabla spelvanor. Studien väcker stort utländskt intresse.

• Spelmissbruk ska framöver i medicinska sammanhang jämställas med drogberoende och alkoholism, vilket ökar möjlighet för fler att kunna erbjudas vård. Ansvar och tillsyn för behandling kommer nu tas över av Socialstyrelsen.

• Fotnot: FHI-rapporten ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2009/2010“. Resultat från Swelogs ettårsuppfattning (pdf-fil, 211 sidor).