Vid ett seminarium på Drogfokus berättade kommunalråd Lars Stjernkvist (S) att kommunens satsning på en social investeringsfond, redan börjar ge pengarna tillbaka.

– Modellen fungerar, det kan vi se redan nu, med bland annat tidig psykologhjälp för familjehemsplacerade barn har vi kunnat hjälpa många att komma tillbaka till sina familjer. Genom tidiga och effektiva insatser har vi först och främst hjälpt barnen att må bättre, men också fått tillbaka 2,5 miljoner kronor som återinvesterats i fonden, säger Lars Stjernkvist till Drugnews.

Det är en av flera satsningar Norrköping gjort senare år som inte nödvändigtvis återbetalar sig direkt. För att få pengar ur fonden måste man kunna visa, genom forskning och evidens, att det man ska göra kan ge kommunen en vinst. Denna återförs då i fonden.

Hur ser man då den vinsten?
Genom en modell, som ursprungligen togs fram i Helsingborg om tidiga förebyggande sociala insatser, mäts de samhällsekonomiska och sociala vinsterna och när investeringar görs kan man ganska exakt räkna ut på en skala när den sociala investeringen börjar ge tillbaka.

Lars Stjernkvist ger ett annat exempel: Norrköping är en kommun med hög arbetslöshet och fler som behöver sociala insatser än rikssnittet (ca 4 proc.). Om staden kom ner till den nivån skulle det generera en inkomst på 1 000 kronor per invånare och år, vilket skulle betyda 130 miljoner kronor extra i kommunens budget.

– Nu har vi skapat 18 kommunala servicejobb för unga arbetslösa utan utbildning, det kommer ganska snart att löna sig. Förutom att vi hjälpt 18 människor, kommer de kunna ge kommunen skatteintäkter och pengar tillbaka till fonden, säger han.

Av de 40 miljoner kronor som lades in i fonden 2010 har 32 miljoner investerats och enligt modellen kommer de att kunna återanvändas i fonden när de börjar betalas tillbaka.

– Vi samverkar och har samtal med flera kommuner runt landet, ibland annat Malmö har man nu också börjat använda modellen och Hallstahammar är på gång, berättar Lars Stjernkvist.