Mexikos stora utmaning

Kan Mexikos nye president Enrique Peña Nieto bekämpa knarkkartellerna, våldsvågen och hopplösheten med demokratiska medel? De förändringar han utlovat kan få stor betydelse för den globala narkotikasituationen, skriver Drugnews medarbetare Thomas Gustafsson.

Den första december tillträdde Mexikos nye president Enrique Peña, 40 år. När han presenterade sin nya narkotikapolitik den 17 december 2012 lovade han flera stora förändringar som kan få stor betydelse för den globala narkotikasituationen.

Varje gång jag rapporterat om Mexiko under senare år har våld och död haft en framträdande plats. Sedan slutet av 2006 har ett blodigt narkotikakrig rasat i landet som kostat närmare sextiotusen människoliv.

Men nu har hoppet om fred väckts hos mexikanerna.

Under sina sex år vid makten förde den tidigare presidenten Felipe Calderón en hård kamp mot narkotikakartellerna. Militära elitstyrkor sattes in i jakten på kartellernas ledare. Resultatet blev ett allt mer upptrappat våld som slutligen fick situationen att likna ett krig.

Det var framför allt i de norra delarna av landet och i gränstrakterna mot USA de olika narkotikakartellerna slogs med varandra om kontrollen av smuggelvägarna norrut, samtidigt som de stred mot militären. Felipe Calderón skickade även dit den mexikanska marinkåren.

Samtidigt försökte de vanliga mexikanerna fortsätta sin vardag. Mexiko är ett stort land med cirka 105 miljoner invånare, där delstaterna är mycket olika. I den väldiga huvudstaden som rymmer en fjärdedel av landets befolkning blev gatorna allt säkrare, men från norr rapporterades om död. Likaså hölls den turisttäta Yucatánhalvön i sydost med sitt skyddade läge förskonat från narkotikakriget.

När Enrique Peña Nieto vann presidentvalet i somras var det mycket hans löfte om att skapa fred som gav honom segern. Efter två perioder med nyliberala konservativa presidenter från högerpartiet Partido Acción Nacional, (PAN), var det också många som ville ha en förändring i den sociala och ekonomiska politiken och som hoppades att Mexiko kan följa samma väg som Brasilien och Chile.

Men den mexikanska demokratin och partipolitiken kännetecknas av ett stort avstånd mellan väljarna och politikerna. Gamla maktstrukturer finns fortfarande kvar trots att landet moderniserats under senare år.

Många tvivlar därför på Enrique Peña Nieto ska infria sina löften eftersom han kommer från Partido Revolucionario Institucional, (PRI), som styrde och kontrollerade Mexiko under större delen av 1900-talet. I sitt program är PRI socialdemokratiskt. Men speciellt inom det vänsterorienterade Partido de la Revolución Democrática, (PRD),är det många som aldrig har glömt det maktmissbruk som rådde under PRI:s regeringstid.

I stället för att uppfylla sina löften om ekonomiskt och social utjämning såg de tidigare korrupta PRI-presidenterna till att berika sig själva och sina närmaste anhängare. Under PRI:s styre kunde dessutom de mexikanska narkotikakartellerna operera relativt ostört. Korruptionen nådde högsta nivå inom administrationen.

Den mexikanska konstitutionen koncentrerar stor makt till presidentämbetet. Under mandatperioden på sex år har alltså en sittande president stora möjligheter att genomföra omfattande förändringar. Å andra sidan kan presidenten inte bli omvald.

När Enrique Peña Nieto tillträdde presidentämbetet i december 2012 var det med löftet att han representerar ett nytt PRI. Och han har gjort en rivstart.

Under de senaste tolv årens konservativa presidentstyre har stora delar av samhällets anpassning till nya tider avstannat. Nu är det dags för en förändring, utlovade Enrique Peña. Det behövs omfattande reformer inom den sociala politiken. Utbildning och kommunikation måste moderniseras. Detta ska nu inledas så fort som möjligt, sade han när han presenterade sitt program.

Många politiska bedömare överraskades av det omfattande reformprogrammet med syfte att lyfta Mexiko och hade dessutom stöd av samtliga partier i kongressen.

Några veckor senare, den 17 december 2012, var det sedan dags för presidenten att presentera sin säkerhets- och narkotikapolitik. Även här väntar stora förändringar, enligt Enrique Peña.

Först och främst ska medborgarnas säkerhet nu att sättas i främsta ledet. Det måste bli ett slut på våldet. Samtidigt underströk han att detta inte kommer att innebära någon förhandling med eller eftergift för de organiserade brottsligheten.

En helt ny säkerhetsstyrka ska bildas som kommer att få en nyckelroll i narkotikabekämpningen. Den blir ett gendarmeri som särskilt ska operera i de delstater och regioner där våldet och instabilitet är störst.

Fram till den nya polisstyrkan är startklar kommer militären att finnas kvar i dessa regioner, men ska så snart det är möjligt dras tillbaka steg för steg. Militär är tränad för att döda och nedkämpa fiender, poliser för att gripa och ställa inför rätta. Därför är det en farlig väg att använda militära styrkor i brottsbekämpning, enligt Enrique Peña.

Den nya poliskåren ska byggas upp efter mönster från det spanska civilgardet Guardia Civil och gendarmeriet i Frankrike och ska liksom USA:s poliskår FBI kunna operera över hela landet.

Inledningsvis ska säkerhetsstyrkan bestå av 10 000 handplockade poliser, men ska alltefter utökas till 40 000 man.

De kommer att få specialutbildning i bekämpning av organiserad brottslighet och gå igenom högre utbildning och träning än den gamla federala polisen för, är det tänkt, att bli mindre korrumperad.

Den nuvarande federala polisen kommer att finnas kvar, men ska reformeras och omstruktureras i grunden för att inrikta sig mot vanlig kriminalitet, människorov och utpressningar och allmänna brottsutredningar. Femton nya enheter ska bildas som enbart ska arbeta med kidnappningar.

Ett stort problem i Mexiko är korruptionen som följer i drogernas spår. De stora pengarna gör att korruptionen genomsyrar hela samhället. Det är svårt för en enskild polis, åklagare eller domare att stå emot när de ställs inför valet mellan “plata o plumo“, silver eller bly. Förre presidenten Felipe Calderón försökte motverka det med högre löner till polisen, men det har inte räckt till. Peña Nieto vill bryta med denna taktik som inte varit effektiv och har därför bildat en speciell kommission som ska utveckla metoder för att bekämpa korruptionen på alla nivåer.

Mexiko är en nyckelstat för globala kampen mot narkotikan. Den nya narkotikapolitiken under nye presidenten kan därför få stor internationell betydelse.

En stor del av världens kokain passerar Mexiko där trafiken kontrolleras av de narkotikakartellerna. De mexikanska ligornas inflytande sträcker sig över hela Latinamerika och når även in i USA. Det är många som nu spänt följer om Enrique Peña Nieto verkligen genomföra de reformer han utlovat. USA har redan tidigare tryckt på om att man inte vill se några eftergifter mot kartellerna.

Vid sidan av kartellerna och det drogrelaterade våldet är fattigdom, arbetslöshet och en stor befolkningstillväxt Mexikos stora sociala problem. Vid revolutionen 1911 hade landet 15 miljoner invånare, i dag sju gånger fler.

Arbetslösheten hänger samman med befolkningsutvecklingen. Den informella ekonomin är mycket stor. Många försöker lämna landet och ta sig till USA. Men minst 35 procent av den arbetsföra befolkningen saknar ändå ett arbete.

Stora klassklyftor skapar också spänningar i samhället. Lönerna för okvalificerat arbete hålls låga. En arbetare tjänar bara runt 1500 kronor i månaden. Men många unga män tjänar inte ens det och saknar framtidstro att hitta jobb för att kunna försörja sig och bilda familj.

Det är en del av förklaringen till den komplicerade situationen i Mexiko. Flera missmodiga unga lockas arbeta för narkotikakartellerna, där finns pengarna.

Tema: Mexiko

MEXIKO

–B841-MexikoflagMin…våldsamma knarkkriget fortsätter

2006 trappade Mexikos förre president upp insats med militär mot organiserade brottslighet. Och karteller strider inbördes om kontroll över smuggling av narkotika till Nordamerika. Våldspiralen, där även oskyldiga drabbas, har tagit uppåt 150 000 personer liv. Under nya presidentens tid har flera gängledare gripits. Utbredd fattigdom, korruption bland lokala makthavare, försvunna kritiker och studenter förmörkar bilden. I rapport juni 2016 kritiseras Mexikos säkerhetsstyrkor begått ”brott mot mänskligheten”.

Läs mer

Etiketter:

Annonser