“Dummare av att röka cannabis“

Den som röker mycket cannabis försämrar sin intellektuella förmåga och riskerar lägre intelligenskvot. Drogen försenar också hjärnans utveckling och förflackar känslolivet. För den som börjar röka under tonåren kan förändringarna bli bestående, summerar Pelle Olsson i en forskningsöversikt.

Cannabisrökarens omgivning har sedan urminnes tider noterat att han eller hon blir trögtänkt och passiv, inte bara under ruset utan också som en varaktig effekt av långvarigt bruk. Idag vet man mer exakt hur tankeförmågan och intellektet försämras när man tänder en pipa eller joint.

Thomas Lundqvist är cannabisbehandlare och klinisk cannabisforskare i Lund. Under sina 35 år som behandlare har han träffat över 4 000 klienter med cannabisproblem. Lundqvist utgår från de kognitiva (=intellektuella) funktionerna vilka kan delas in i sju avsnitt: språklig förmåga, logisk analytisk förmåga, flexibilitet i tanken, minne, förmåga att skapa en helhetsbild, orientering i tid och rum samt gestaltminne. Allt detta försämras hos den som röker cannabis.

Eftersom människor har skiftande mental kapacitet så märks graden av försämring hos cannabisrökare mer eller mindre tydligt beroende på det intellektuella utgångsläget (fotnot1).

Andra cannabisforskare som kommit till samma slutsatser om försämrad kognitiv förmåga är bland annat Wayne Hall (f2) och Nadja Solowij (f3).

Cannabisrökaren får också ett förändrat förhållande till omgivningen. Man kan nästan tala om en personlighetsförändring. Genom frågeformuläret Kasam, (Känsla av sammanhang) har man kunna fånga upp den här komplexa funktionen. Känsla av sammanhang kan definieras som “en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig, men dynamisk tillit till“ alla stimuli man hela tiden utsätts för. Hur uppfattar man detta? Är de begripliga? Hur möter man de krav och utmaningar som ställs?

Nyckelbegrepp i Kasam är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det ska ses som ett förhållningssätt snarare än ett personlighetsdrag (f4).

Kasam är ett viktigt instrument i de svenska haschavvänjningsprogrammen (HAP), för att ställa diagnos och mäta framsteg. Klienterna har låga värden när de går in i behandling och dessa värden stiger allteftersom drogen går ur kroppen (f5).

De kliniska forskarna fick under 1980- och 1990-talet en viss bekräftelse på sina iakttagelser genom röntgenavbildningar som visade att cannabisrökare hade minskat blodflöde i frontalloben. Och genom EEG (elektroencefalografi) såg man förändringar i de elektriska impulserna. Det handlade alltså om ganska grova instrument att mäta med.

DET CANNABINOIDA SYSTEMET
Kunskaperna om vad om händer i hjärnan när man röker cannabis har ökat kraftigt under de senaste årtiondena.

Det beror på tre saker. Det första är kartläggningen av det mänskliga, cannabinoida systemet. Kroppen producerar en naturlig cannabis, som har betydelse för en rad känslomässiga och intellektuella funktioner som ångestnivå, humör, aggression, social mognad, hur vi uppfattar omvärlden och färgar vår tillvaro. De endogena, kroppsegna, cannabinoiderna har även betydelse för motoriken och andra fysiska reaktioner, till exempel aptit och hjärtpåverkan.

Likaså tycks cannabinoiderna vara nödvändiga för att den unga hjärnan ska kunna utvecklas till en vuxenhjärna. De bidrar till att hjärnan effektiviseras.

Det är i detta ytterst komplicerade system som de exogena cannabinoiderna, det vill säga drogen cannabis, kommer in och manipulerar i stort och i smått (f6).

Mest påtagligt är förstås ruset som uppkommer när THC, (tetrahydrocannabinol, den aktiva rusgivande substansen i cannabis) verkar på hjärnans belöningssystem. Även rökmixen Spice, och dess olika varianter av syntetiskt THC, påverkar här.

Ett märkesår i den nya cannabisforskningen är 1988. Då kunde Allyn Howlett och hennes forskargrupp i USA identifiera en särskild receptor för endogent cannabis som fick namnet CB1. Den finns spridd på många ställen; hjärnbarken, hippokampus, amygdala, basala ganglierna och lillhjärnan. Lokaliseringen stämmer överens med de beteendemässiga förändringar man noterat av THC (f7).

1992 upptäcktes det kroppsegna ämne, anandamid, som binder till den receptorn. Namnet kommer från sanskrit där ananda betyder bliss – lycka, sällhet (f8).

Senare upptäcktes CB2 receptorn, som framför allt finns i immunsystemet, samt ytterligare kroppsegna ämnen som binder till receptorer i det cannabinoida systemet (f9).

Det andra stora framsteget i cannabisforskningen är de ökade neuropsykologiska kunskaperna, de som handlar om intellektuella och känslomässiga funktioner.

Den tredje banbrytande ländvinningen på området är de allt mer förfinade avbildningsteknikerna av hjärnan. Kombinationen av dessa tre nya kunskapsområden; det endogena cannabinoida systemet, neuropsykologi och avbildningstekniker har inneburit en rad nya forskningsresultat.

AVBILDNING AV HJÄRNAN
Här är några exempel från de senaste årens forskning med hjälp av olika avbildningstekniker:

Ett amerikanskt forskarlag har på ett mer omsorgsfullt sätt än tidigare undersökt hur unga hjärnor skadas av cannabis. 14 unga män, medianålder 19,3 år, med tungt cannabismissbruk har jämförts med 14 friska ynglingar i samma ålder och samma bakgrund. Cannabisrökarna var vid undersökningen inlagda för behandling och drogfria sedan minst tre månader tillbaka. Forskarna har använt en så kallad DTI (Diffusion Tensor Imaging) för att avbilda hjärnan, vilket är en förfinad metod av MRI, magnetröntgen (Magnetic Resonance Imaging). På det sättet har man kunnat närstudera den vita hjärnsubstansen. Det här är väsentligt för att se hur hjärnan har utvecklats under de tjugo första levnadsåren.

DTI är ingen helt ny metod för att undersöka effekten av cannabis, men fram till nu har resultaten varit svårtolkade. I den aktuella studien har man varit mer noggrann än tidigare när det gäller metodiken. Framför allt har man avbildat hela hjärnan, inte bara vissa utvalda delar, till exempel frontalloben.

Bilderna visar att tunga cannabisrökare får förändringar av hjärnan i just de områden, särskilt i temporal och frontalloben, som utvecklas under de sena tonåren. Detta visar tydligare än tidigare att tungt cannabisbruk kan skada den normala utvecklingen av hjärnan. Forskarna vågar inte använda starkare ord än så. Det är alltså ingen helt ny kunskap, men en förstärkning av tidigare misstankar och en viktig pusselbit i hur cannabis infiltrerar den unga hjärnan (f10).

En ny studie av samma forskarlag som både bygger på MRI och en språk- och minnestest stärker den tidigare studien att cannabisrökning varaktigt skadar den normala utvecklingen av hjärnan. Här har tunga cannabisrökare, 18- 20 år gamla, som varit drogfria i ungefär ett halvår testats (f11).

En studie som visar att den unga hjärnan fungerar annorlunda än den vuxna har gjorts av Angela Gutchess, Elizabeth A. Kensinger, Daniel L. Schacter i USA. Det är också fMRI-studie (functional Magnetic Resonance Imaging, funktionell magnetröntgen). Resultatet pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper bearbetar komplicerade intryck. Äldre vuxna tycks tolka information angående sig själva på ett mer normativt sätt medan yngre och unga vuxna, fokuserar på de unika aspekterna hos sig själva och det som skiljer den egna personen från andra (f12).

Luan Phan med medarbetare vid University of Michigan, USA, har undersökt vilken effekt THC har vid känslomässiga signaler. Man vet att de naturliga cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, det vill säga det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör.

Amygdala som ingår i det limbiska systemet är den del av hjärnan där affekter och känslomönster lokaliseras. Till exempel förvåning, glädje, rädsla, sorg skam, ilska. Luan Phans fMRI-studie visar att THC reducerar den aktiviteten i amygdala vid hotfulla sociala signaler. Detta kan i sig vara en ingång till att utveckla ångestdämpande mediciner (f13). På friska individer är det emellertid ingen positiv effekt.

Stacy Gruber och Deborah Yurgelun-Todd vid Harvards läkarutbildning har utgått från de tidigare rapporterade försämringarna av de exekutiva funktionerna som styrs från frontalloben (egentligen ett helt system som inte bara sitter i frontalloben). Det handlar om beslutsfattande och beteende, vilket inkluderar hur man sorterar sin uppmärksamhet och korttidslagrar information. Tunga cannabisrökare jämfördes med en kontrollgrupp icke-rökare. Deras hjärnor undersöktes med fMRI och DTI-teknik medan de fick ett antal uppgifter att lösa.

Cannabisrökarna klarade en del av uppgifterna sämre och gjorde fler misstag. Men det intressanta var att cannabisrökarna delvis använde andra delar av hjärnan än kontrollgruppen, vilket visar att det skett en förändring i de frontala funktionerna (f14).

Samma forskare gjorde en ny fMRI-studie några år senare. Den utgick från kunskapen att vissa emotionella reaktioner styrs av de endogena cannabinoiderna. Däremot är det lite känt hur cannabisrökare reagerar på känslomässig information. Återigen jämfördes tunga cannabisrökare med en kontrollgrupp. Resultatet demonstrerade att cingulate cortex (ligger intill frontalloben och samordnar processen som uttrycker jag-funktionen i ett beslut) och amygdala hade minskad aktivitet hos cannabisrökare, vilket indikerar att de tar emot emotionell information på annat sätt än icke-rökare (f15).

I en annan studie har man istället för avbildningsteknik använt sig av råttor. Ett forskarlag under professor Gabriella Gobbi vid McGill-universitetet i Montreal har injicerat syntetiskt cannabis på råttor i olika åldrar. Försöken visar att det är regleringen av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin som rubbas. Nivåerna av serotonin i hjärnan minskar vilket på sikt leder till nedstämdhet och depressioner. Nivåerna av noradrenalin ökar däremot vilket resulterar i sämre stresstålighet och ångest senare i livet.

Effekterna syntes bara för dem som fick cannabis under tonårstiden. För vuxna råttor kunde man inte se den långtidseffekten. Studien är den första i sitt slag och visar, enligt forskarna att cannabis skadar unga hjärnor mer än man tidigare trott (f16).

NEUROPSYKOLOGISKA STUDIER
Flera nya neuropsykologiska studier om hur cannabis påverkar i unga år har under senare gjorts av Karen Bolla och hennes kollegor vid Johns Hopkins universitet i USA. Forskargruppen har använt sig av olika tester som mäter olika delar av hjärnans funktioner. I ett par studier har man sett försämringar hos unga cannabisrökare när det gäller uppmärksamhet, impulskontroll, exekutiva funktioner samt intellektuell förmåga (f17).

I augusti 2012 publicerades en cannabisstudie under ledning av Madeline Meier från staden Dunedin i Nya Zeeland, som blev en världsnyhet. Drygt tusen personer födda 1972 och 1973 utfrågades om sina drogvanor samt genomgick olika neuropsykologiska tester ända upp till 38 års ålder. De visade sig att de som rökt cannabis som unga hade något lägre IQ, intelligenskvot, än de som inte gjort det.

Sänkningen i IQ kvarstod även för dem som slutat röka. Ju tidigare de börjat med cannabis, desto sämre resultat. Det här var fösta gången man tydligt kunde visa på en bestående skada i intellektet hos cannabisrökare (f18).

Studien fick kritik av bland annat den norske ekonomen Ole Røgeberg för att den inte tagit hänsyn till andra möjliga faktorer till de lägre intelligenskvoterna hos cannabisrökarna, bland annat socioekonomiska faktor (f19). Det menar dock forskarna i Nya Zeeland att de har gjort. Resultaten i Dunedin-studien stöds också av många andra forsningsrapporter som visar på skador i hjärnfunktionen hos unga cannabisrökare. De olika turerna i debatten har redovisats här på Drugnews.

Slutsatsen av de senaste årens studier är hur man än vrider och vänder på enskilda resultat att det finns allt fler och tydligare belägg att cannabis försämrar både den intellektuella och känslomässiga förmågan på kort och lång sikt. Den skadan går sannolikt inte att reparera helt om man börjat röka tidigt i livet.


• Fotnoter och källor:
• 1) Lundqvist, T. (1995). Cognitive dysfunctions seen in chronic cannabis users, observed during treatment, an integrative approach. Almqvist & Wiksell international. Stockholm 1995.

• 2) Hall, W. et al (1994). The health and psychological consequences of cannabis use. Canberra: Australian Government Publishing Service.

• 3) Solowij, N. (1999). Cannabis and cognitive functioning. Cambridge. Cambridge University Press.

• 4) Lundqvist, T. (2005). Cannabisbrukarens känsla av sammanhang.

• 5) Petrell, Blomqvist, Lundqvist. Ut ur dimman. En uppföljning av Maria Ungdoms cannabisprogram. Stockholm FoU-rapport 2005:19.

• 6) Cannabis är inte en “naturlig drog“ för människan bara för att den binder till receptorer i vår hjärna. Det gör all annan narkotika också, plus åtskilliga läkemedel och gifter.

• 7) Devane, W.A., Howlett, A.C. et al (1988). Determination and characterization of a cannabinoid receptor in rat brain. Mol Pharmacol 1988; 34:605-613.

• 8) Devane, W.A. et al (1992). Isolation and structure of brain constituent that binds to the cannabis receptor. Science 1992; 258:1946-49.

• 9) Rodriguez De Fonseca, F.R., Schneider, M. (2008). The endogenous cannabinoid system and drug addiction: 20 years after the discovery of the CB1 receptor. Addiction Biology 2008; 13:143-146.

• 10) Ashtari, M. et al (2009). Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with history of heavy cannabis use. Journal of Psychiatric Research 2009; 43:189-204.

• 11) Ashtari et al (2011). Medial temporal structures and memory functions in adolescents with heavy cannabis use. J Psychiatr Res 45(8):12 (2011).

• 12) Gutchess, A. et al (2010). Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Neuropsychologia 2010; 48(1):211-219.

• 13) Phan, K.L. et al (2008). Cannabinoid modulation of amygdala reactivity to social signals of threat in humans. The Journal of Neuroscience 2008; 28(10):2313-2319.

• 14) Gruber, S.A., Yurgelun-Todd, D.A. (2005). Neuroimaging of marijuana smokers during inhibitory processing: a pilot investigation. Cognitive Brain Research 2005;23:107-18.

• 15) Gruber, S.A. et al (2009). Altered affective response in marijuana smokers. Drug and alcohol dependence 2009; 105:139-153.

• 16) Gobbi, G. et al (2010). Chronic exposure to cannabinoids during adolescence but not during adulthood impairs emotional behaviour and monoaminergic neurotransmission. Neurobiology of Disease 2010; 37(3):641-655.

• 17) Fontes, Bolla et al. (2011), Cannabis use before age 15 and subsequent executive functioning. The British journal of psychiatry: the journal of mental science06/2011; 198(6):442-7. 6

• Fontes, Bolla et al.(2011), Frontal Assessment Battery (FAB) is a simple tool for detecting executive deficits in chronic cannabis users. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology01/2011; 33(5):523-31.

• 18) Meier et al. (2012) Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife. PNAS August 27, 2012 h

• 19) Røgeberg, O. (2013) Correlations between cannabis use and IQ change in the Dunedin cohort are consistent with confounding from socioeconomic status. PNAS 14 januari 2013.

Tema: Cannabis

Frihet eller grön mardröm?

Drogen Cannabis (marijuana & hasch) är på agendan mer än någonsin. Rop på avkriminalisering och legalisering hörs, globala narkotikadebatten är het, ungas attityder är mer tillåtande idag, enligt skolenkäter, och beslagen ökar.
I USA har fyra delstater hittills legaliserat drogen för nöjesbruk och 30-tal delstater för ”medicinskt” bruk. Ett industrikomplex (”Big Marijuana”) växer fram som ser en mångmiljardmarknad, och som lärt av tobaksindustrins bakslag.

Samtidigt varnar forskning för allvarliga skaderisker, psykisk sårbarhet, hjärnskador och lägre IQ – särskilt för unga. /•Ny WHO-rapport om drogen.

(mer…)

Läs mer

Etiketter:

Annonser