Det är norska TV2 som läst ett dokument om nästa års statsbudget där finansdepartementet beräknar att en höjd skatt skulle kunna minska alkoholförsäljningen med cirka 551 miljoner norska kronor.

Och att en sådan avgiftsökning skulle medföra en ökad gränshandel, taxefree-försäljning och smuggling för 82 miljoner kronor. Alltså en reducerad alkoholkonsumtion för 469 miljoner norska kronor. Men i brevet till hälsodepartementet understryks att det är osäkra beräkningar.

“Givet de (osäkra) förutsättningarna i modellen, verkar det som att en avgiftsökning på alkohol skulle minska norrmännens konsumtion av alkoholhaltiga drycker“, skriver finansdepartementet.
Däremot skulle en höjd tobakskatt ha alltför liten effekt, enligt departementet.

Norska regeringen väntas ta ställning i augusti-september och vill inte kommentera TV2:s uppgifter om eventuellt förslag om högre alkoholskatt.

Men Bryggar- och Dryckesvaruföreningens direktör skräder inte orden.
– En gåva till svenska Systembolaget och internationella smugglarligor, säger dess direktör Petter Nome till Daglivaruhandelen.

Han hänvisar till att alkoholhandeln från Sverige exploderat senaste åren, likaså tullens beslag av öl och sprit. Bryggarföreningen reagerar också mot att skatt för öl och cider höjts senare år medan den sänkts för sprit.

• I Europa och OECD-länderna har Island (461 nkr) högst alkoholskatt (beräknat utifrån skatt på en liter ren alkohol) följt av Norge (415 nkr), Turkiet (376), Sverige (334) och Finland (272 nkr). I Danmark är motsvarande skatt 114, Spanien 69, USA 58 och Kanada 56 nkr, enligt norska TV2.