Det är Anna Fugelstad, Karolinska institutet, och Mats Ramstedt på Stad som sammanställt rättsmedicinskt undersökta dödsfall ur s.k. Tox-registret. Antalet narkotikadöda är det högsta sedan statistiken började samlas år 1994, då 194 döda till ifjol 523 personer som avlidit med narkotika i blodet.
Dödsfall bland kvinnor har fyrdubblats och bland män fördubblats under perioden.

Kraftigast ökning av de drogrelaterade dödsfallen har Stockholms län. Från att under nära två decennier haft en mer gynnsam utveckling än övriga landet, så har nu trenden brutits för huvudstadsområdet. År 2011 ökade antalet dödsfall där till 120 och ifjol 166 döda, dubbelt så många som när statistiken började samlas.

– Stockholm står i princip för hela ökningen i landet, det är exceptionellt. Och heroindödsfall har kraftigt ökat. Vi har inga säkra förklaringar, men tillgängligheten har ökat och priserna sjunkit på heroin, säger forskaren Anna Fugelstad till Drugnews.

Narkotikapolisen Lennart Karlsson har följt hur ökat antal dödsfall av heroin i centrala Stockholm började 2011. Polisen inledde insats mot västafrikanska nätverk som sänkt priset på heroin.
– Det finns mer heroin än det finns köpare i Stockholm. Marknaden är mättad. Vi har inte haft resurser för annat än fokusera på heroinlangarna och vi gör stora beslag, men det är bara som skrapa på ytan, säger Lennart Karlsson, kommissarie på Citypolisen, till Drugnews.

Antalet dödsfall minskade under insatsen mot heroin på gator och torg i centrala Stockholm, men har sedan ökat något igen under 2013.

Anmärkningsvärt i nya STAD-rapporten är också att fler i landet ifjol dog med opiatläkemedlen metadon och Subutex i kroppen, än med heroin, (120 med metadon, 70 Subutex och 154 med heroin, dessutom 44 med syntetiska opiaten fentanyl). Det vill säga mediciner som kan hjälpa missbrukare kan även fel använt via svart marknad leda till fler dödsfall.

Det startar åter debatten om hur omfattande läckaget är från läkemedelsassisterad behandling.

Några patienter i underhållsprogram berättar för Sveriges Radio att de säljer en del av sin medicin vidare och köper illegala droger. Något som följts av krav på bättre kontroll och om det förskrivs för stora doser i programmen. Samtidigt finns studier som visar att tillgängligheten i landet till denna vård är mycket olika och att personer i kö eller som avstängts från program har högre dödlighet.

Anna Fugelstad vill inte stiga in i den känsliga debatten.
– Men sambandet mellan att reglerna ändrades till underhållsprogram 2006 och senare ökad dödlighet med dessa preparat måste undersökas noggrant, säger hon.

Det håller Berne Stålenkrantz, ordförande i Svenska Brukarföreningen, med om.
– Den som säljer vidare medicin begår brott och ska anmälas. Men istället för ropa på hårdare kontroll, så bör det utredas vilka som avlider. Behandlingen bör utökas och fler få hjälp tidigare, säger han till Drugnews.

Han känner flera som dött i kön till underhållsprogram. Andra orsaker till ökad dödlighet kan vara att mer nya nätdroger är i omlopp och att köparna testar sig fram med preparat de inte säkert vet vad det är, enligt Stålenkrantz.

• Fotnot: Rapporten “Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012“, (word-fil, 26 sidor).

•Narkotikarelaterade dödsfall i riket 1994-2012 enligt Toxreg
Rättsmedicinskt undersökta dödsfall i hela riket med förekomst av illegala droger eller metadon, buprenorfin och fentanyl 1994-2012 uppdelade efter den drog som anses haft störst betydelse för dödsfallet