Polis stöter ofta på narkotikaklassade läkemedel i missbruksmiljöer runt landet, visar en rapport. Men opiatläkemedlen metadon och Subutex är sällan inkörsport till tyngre droganvändning bland ungdomar, enligt en annan studie.
Illegala narkotikaklassade läkemedel hittas alltmer av tull och polis, ifjol beslagtogs totalt 1,5 miljoner tabletter vid cirka 6 700 tillfällen.
Den första studien baseras på inrapportering två gånger per år från länspolismyndigheterna till Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. CAN som regelbundet följer narkotikaprisers utveckling hade 2012 lagt till en extrafråga om förekomst av narkotikaklassade läkemedel.
Vid 36 av 42 enkätsvar (21 polislän x 2 rapporttillfällen) uppgavs missbruk av kända läkemedel i länet. Totalt gjordes 138 inrapporteringar om sådana. Vanligast var bensodiazepiner som förekom i 73 fall (ex. alprazolam/Xanor, diazepam) och 56 fall av smärtstillande läkemedel (ex. buprenorfin och tramadol).
På svarta marknaden kostade en tablett Xanor ofta 15-20 kronor medan buprenorfin (“sub“) var betydligt dyrare, cirka 300 kronor styck.
– Det visar att läkemedelsmissbruk är utbrett i hela landet. Bensodiazepiner är vanligare än smärtstillande opiater. Vi vet inte säkert varifrån de kommer, men stölder från exempelvis apotek, läckage i vården, insmuggling och näthandel förekommer, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till Drugnews.
ADHD-läkemedel nämndes sällan i polisrapporterna, metadon bara ett par gånger. Däremot var alltså tramadol och buprenorfin (ex. Subutex) vanligt.
I en annan större studie om misstänkt läckage av läkemedel från beroendevården, så har två forskare vid Malmö högskola släppt en delrapport om ungdomars användning av opiatläkemedlen metadon och buprenorfin.
De två läkemedlen används i behandling av opiatmissbrukare, men medlen är omstridda då fler personer i landet idag dör med dessa i kroppen än med heroin.
Forskarna har studerat tre grupper ungdomar genom att analysera registerdata (ex. skolelevenkäter, öppenmottagningar, Mini-Marior, unga som tvångsvårdats) och gjort ett flertal intervjuer med personer som kommer i kontakt med ungdomar.
I debatten påstås ibland att ungdomar har lätt att få tag i metadon och framför allt buprenorfin och blivit en ingångsdrog till gravt missbruk.
– Det nämns enskilda fall, men det finns inget i vårt material som tyder på att metadon eller buprenorfin är inkörsport till tyngre droger. Cannabis och Spice är vanligast, men även läkemedel som bensodiazepiner och tramadol är mer lättillgängligt. De finns ofta i hemmen i föräldrarnas medicinskåp, säger Björn Johnson, docent i socialt arbete, till Drugnews.
De som använder metadon och buprenorfin är mer personer med etablerat narkotikamissbruk, inte sällan för ”självmedicinering” eller blandmissbruk, enligt studien.
– Det är mer en sluten marknad som kräver kontakt med langare och patienter som säljer vidare. Metadon och Subutex är svårare få tag i än andra läkemedel, särskilt för unga, säger Björn Johnson.
Att flera i CAN-studien ändå rapporterade förekomst av buprenorfin på missbruksmarknaden menar Johnson nog är ett resultat av att poliser ofta kommer i kontakt med mer avancerade missbrukare.
I de tre grupperna, som Malmöforskarna studerat, förekom i princip inte de omtvistade läkemedlen i ett snitt av gymnasieungdomar. Av de cirka 2000 som varit i kontakt med ungdomsmottagningar på grund av droganvändning hade två procent använt dem.
Däremot bland de 18-29-åringar som tvångsvårdats hos Statens institutionsstyrelse hade över hälften (54 proc.) använt metadon. (Buprenorfin fanns inte specificerat i SiS register, men forskarna antar att fler hade använt det än metadon, och vilket intervjuer med anställda tydde på).
– Det är bättre att rikta insatser mot LVU-omhändertagna om metadon och buprenorfin och riskerna för överdoser, än prevention till alla unga i samhället om dessa preparat. Bättre då försöka begränsa tillgången till de läkemedel som de missbrukar, som tramadol och bensodiazepiner, säger Björn Johnson.
Han tycker också att kontrollen av läkemedelsförskrivning bör skärpas, missbrukare kan idag “shoppa runt“ hos olika läkare.
• Fotnot: Malmöforskarnas artikel “Illicit use of methadone and buprenorphine among adolescents and young adults in Sweden“ är publicerad i Harm Reduction Journal. Senare ska de bland annat redovisa delstudier om läckage, “storläckarna“ från behandlingsprogram och om personer som självmedicinerar.
• CAN-rapporten “Läkemedel i missbruksmiljöer – Situationen 2012 enligt rapportörer vid länspolismyndigheterna“ (CAN-rapport 138, pdf-fil, 20 sidor).