”Ingen motsättning hälsa–narkotikaförbud”

Förberedelserna inför stora narkotikamötet i FN:s generalförsamling 2016, där narkotikakonventionerna ska genomlysas, kunde knappast börjat sämre. Vi som vill samordna hälsa med rättsliga insatser måste sätta igång nu! skriver Per Johansson, generalsekreterare i RNS, från CND-mötet i Wien.

Så har då det 57:e FN-mötet i Wien om narkotika inletts, det som kallas Commission on Narcotic Drugs, CND. Talare efter talare har de två öppningsdagarna, den så kallade högnivådelen av CND där ministrar och andra dignitärer talar, berättat att de har uppfunnit hjulet.

För några år sedan var mänskliga rättigheter den stora frågan i den internationella narkotikadebatten. Den frågan har nu hamnat i skuggan av frågan om hälsa.

Det nya mantrat är att narkotikaproblemet är en fråga om hälsa och inte en fråga om rättstillämpning. På ett oräkneligt antal sätt har talare gett uttryck för att dessa två saker står i motsättning till varandra.

Det finns två problem med detta, eller kanske tre om man börjar med att konstatera att ingen normalt funtad människa kan vara emot sådant som är hälsoorienterat. Varför ska vi slå in den vidöppna dörren?

• Nummer 1: Hälsoperspektivet har varit grunden för FN:s narkotikakonventioner allt sedan starten. Den första och grundläggande konventionen från 1961 börjar så här:

·          ”Parterna,som känna ansvar för mänsklighetens väl och hälsa,

·          som inse, att narkotika komma att förbli oumbärliga såsom smärtlindrande medel och att erforderliga åtgärder måste vidtagas för att säkra tillgången på narkotika för detta ändamål,

·          som inse, att tillvänjning till narkotika utgör en allvarlig fara för individen och för med sig sociala och ekonomiska risker för samhället,

·          som äro medvetna om sin plikt att förebygga och bekämpa detta onda,

·          som inse, att för effektiva åtgärder mot missbruk av narkotika kräves en samordnad och världsomfattande aktion,

·          som förstå, att en sådan världsomfattande insats kräver internationellt samarbete, vilket vägledes av enhetliga principer och siktar mot gemensamma mål,”

Så det viktigaste är redan sagt och utgör grunden för det internationella samarbetet. Varför vill folk uppfinna något som redan är uppfunnet? Mer om det snart.

• Nummer 2: Det finns ingen motsättning mellan en hälsoorienterad narkotikapolitik och en restriktiv sådan. Det går knappast heller att säga att en restriktiv politik per definition är hälsoorienterad. Man måste helt enkelt göra många olika saker samtidigt för att få detta att fungera, vilket politik alltid handlar om.

Punkt 1 och punkt 2 hänger ihop på så vis att vissa vill skapa en frizon runt själva användandet av narkotika, att det inte ska vara en politisk angelägenhet, utan en privat fråga där varje individ själv avgör vad som är rätt och fel.

Och därför vill man skapa en motsättning mellan hälsolinjen och att innehav av narkotika för personligt bruk ska vara förbjudet.

En av de mest framträdande personerna för den här linjen är Gilberto Gerra. Han läkare från Italien, hög chef på FN:s narkotikabyrå UNODC med ansvar för prevention och hälsa. Gerra har vid ett flertal tillfällen sagt att han vill avkriminalisera innehav av narkotika. Han brukar också säga att folk använder narkotika för att de inte fått tillräckligt med kärlek tidigare i livet. Gå till hans twitterkonto för att läsa mer.

Inför årets CND samlade Gerra ett antal forskare som skulle ge rekommendationer till världssamfundet utifrån forskningsläget hur narkotikapolitiken bör utformas.

Under öppningsdagarna presenterades deras slutsatser av två forskare: Nora Volkow och Michel Kazatchkine. Volkow talade mer allmänt och Kazatchkine specifikt om hiv. Båda två påstod att det finns vetenskapliga bevis för att en hälsoorienterad politik står i motsättning till rättsliga ingripanden mot de som använder narkotika. Kazatchkine påstod att narkotikaförbudet skapar stigma och utanförskap för de som använder narkotika och därför driver på problemet.

(Skapar inte alla förbud stigma i någon mån för de som bryter mot dem? Det är väl liksom själva poängen med att förbjuda en handling).

Det ska bli mycket intressant att ta del av det forskningsmaterial som Volkow och Kazatchkine baserar sina slutsatser på. Jag misstänker att det är tunt som vattvälling.  Rapporten från Lambeth i London  som visar att avkriminalisering ledde till ökad ohälsa är garanterat inte omnämnd. Men hur det än är med den saken är skadan redan skedd. Den internationella byråkratin som sysslar med narkotikaproblemet – och den är stor, mycket stor – kommer under lång tid att hänvisa till Volkow och Kazatchkine.

Ingenting är bestämt i förväg när det gäller narkotikapolitiken, men förberedelserna inför det stora FN-mötet i New York, UNGASS 2016, där man grundligt ska gå igenom narkotikakonventionerna, kunde knappast börjat sämre.

Sverige kan komma att spela stor roll inför UNGASS 2016. Dels har Jan Eliasson, biträdande generalsekreterare i FN, en helt central roll. Han representerar inte Sverige på den posten, men borde trots allt ha lätt för att ta till sig den svenska linjen.

Den svenska regeringen, med Maria Larsson som främsta företrädare, har gradvis blivit alltmer aktiv i den internationella debatten. Minister Maria höll ett mycket bra tal under öppningsdagen på CND och hade dessutom flera möten med andra länders regeringar för att flytta fram positionerna för den restriktiva linjen.

Sist men inte minst gjorde Drottning Silvia två mycket viktiga framträdanden. Dels höll hon ett tal på själva invigningen och dels talade hon på en särskild session inför hela NGO-gruppen. Båda gångerna fokuserade hon, liksom Maria Larsson, på barns rätt att skyddas från narkotika.

I en paus mellan alla tal kom jag i samtal med person från en europeisk organisation som är för en restriktiv politik. 
– Jag vet inte hur många gånger jag hört ordet ”hälsa” de här dagarna, sa min vän. De enda jag kan komma på som sagt orden ”drug-free” är Maria Larsson och Drottning Silvia, sa denne.

Det var säkert fler som sa något om ”drug-free”, men jag hörde det faktisk inte.

Dock finns begreppet med – ”a society free from drug abuse” – i det uttalande som antogs sent fredag kväll den 14 mars och som sammanfattar var ländernas höga representanter kan enas om när det gäller narkotikapolitiken. Här finns ingenting om avkriminalisering av innehav för personligt bruk. Det allmänt osäkra begreppet ”harm reduction” finns inte med. Man betonar vikten av samarbete mellan hälsosektorn och de rättsliga myndigheterna, som ju är den självklara analysen av situationen.

Visst, det finns hopp, det finns ljus i mörkret. Och lobbyn på det hotell jag bor träffade jag barnpsykiatern Chris Thurstone från Colorado. Han är här för att berätta om hur legaliseringen av marijuana i hans delstat har påverkat hans unga patienter.

Min vän Robert DuPont brukar säga att ”det värsta som kan hända legaliseringsivrarna är att de får som de vill” och så lägger han till att då visar det sig hur katastrofal deras politik är och då kommer motreaktionen.

Ingenting händer av sig själv här i världen. Alla vi som vill ha en narkotikapolitik där man samordnar hälsoinsatser med rättsliga insatser har en stor uppgift framför oss inför UNGASS 2016. Det gäller att sätta igång nu!

Tema: UN&Drugs

Fungerar FN:s globala narkotika-konventioner

… eller har ”kriget mot drogerna” misslyckats?•

UNGASS, Särskilt extrainsatt möte i generalförsamlingen i New York 19-21 april 2016. En politisk deklaration ska tas, förväntningarna är låga. Inga stora ändringar väntas. Ev. mindre kontrollpolitik, mer hälsa.
• Fem rundabordsmöten hålls : Prevention, behandling o minska efterfrågan; Narkotikabrott o minska utbud på droger; Mänskliga rättigheter, barn o unga, dödsstraff; Nya utmaningar som nya drogpreparat, mm; Alternativ utveckling, såsom fattigdomsbekämpning, socioekonomi, hållbarhet

Drogliberala kritiker anser att luften redan gått ur, mötet riskerar bli misslyckande. Konventionerna kan inte ändras där. Först vid utvärderingen 2019 kan frågan komma upp.

• FN-möten årligen i mars i Wien (CND), om implementering av konventioner, nya droger klassas, mm.

Läs mer

Annonser