Svagt stöd för medicinsk cannabis

Omtvistad planta.
Omtvistad planta.

WASHINGTON Trots flera mirakelhistorier om medicinsk cannabis är de vetenskapliga beläggen svaga för att de fungerar som läkemedel för bota eller lindra neurologiska sjukdomar, visar en amerikansk sammanställning av studier. För lindra ms-patienters stelhet finns dock stöd.

Så kallad ”medicinsk marijuana” har alltmer börjat tillåtas för att lindra och bota en rad olika sjukdomar runt världen. Bland annat i flera amerikanska delstater.

Att okontrollerat röka drogen som medicin avfärdas av vetenskapen och har inte godkänts av USA:s läkemedelsverk, FDA. Men även cannabisextrakt tas fram och forskning pågår för att försöka utnyttja bland annat dess smärtlindrande effekter. FDA har ännu bara godkänt cannabis i tablettform vid illamående av kemoterapi för cancerpatienter och mot viktminskning för hiv-patienter.

Branschorganisationen American Academy of Neurology har nu gjort en stor sammanställning om cannabis effekter på neurologiska sjukdomar. 34 studier och forskningsartiklar mellan 1948 och november ifjol har gåtts igenom. Exempelvis för behandla symtom av multiple skleros, Huntingtons sjukdom, epilepsi, Parkinson, touretts syndrom med flera.

Patient med munsprejen
Munsprayen Sativex

Men man har funnit att det bara vid ett enda neurologiskt sjukdomstillstånd finns tillräckligt trovärdiga belägg att cannabis fungerar. Nämligen för att lindra stelhet, spasticitet ofta i benen, för vissa ms-patienter. Ett läkemedel (Sativex) i sprayform har godkänts för det även i Sverige.

Att cannabisextrakt kan lindra andra neurologiska symtom, som exempelvis epileptiska anfall eller ticks, som uppmärksammats, saknar ännu vetenskaplig täckning, enligt sammanställningen. Det ska tilläggas att de studier som hittills gjorts är för få, alltför motsägelsefulla, eller inte gjorda på levande patienter. Ett krav i de flesta länder för att kunna godkännas som läkemedel, rapporterar SR Vetenskapsradion.

Det behöver inte utesluta att forskning i framtiden kan visa att cannabisextrakt kan användas vid fler sjukdomstillstånd, menar Jan Hillert, professor i neurologi vid Karolinska institutet i Solna.
– Det är möjligt att det finns symtom som skulle kunna lindras om man gjorde systematiska undersökningar. Det kan vi inte utesluta, säger han till Vetenskapsradion.

Förutom brist på vetenskapliga belägg, så finns även oro för cannabis bieffekter. Risk för överutnyttjande och beroende är en anledning till att FDA varit försiktig med marijuana-forskning och att flera läkare inte vill pröva cannabinoider.

• AAN:s systematiska genomgång i Neurology: ”Efficacy and safety of medical marijuana in selected neurologic disorders”,läs även om sammanställningen i Neurology Today.

Tema: Cannabis

Frihet eller grön mardröm?

Drogen Cannabis (marijuana & hasch) är på agendan mer än någonsin. Rop på avkriminalisering och legalisering hörs, globala narkotikadebatten är het, ungas attityder är mer tillåtande idag, enligt skolenkäter, och beslagen ökar.
I USA har 16 delstater hittills (mars 2021) legaliserat eller är på väg att tillåta drogen för nöjesbruk och ett 35-tal-tal delstater för ”medicinskt” bruk. Ett industrikomplex (”Big Marijuana”) växer fram som ser en mångmiljardmarknad, och som lärt av tobaksindustrins bakslag. En organiserad normalisering av cannabis i populärkulturen tilltar.

Samtidigt varnar forskning för allt russtarkare (thc-innehåll) cannabis, allvarliga skaderisker, psykisk sårbarhet, hjärnskador och lägre IQ – särskilt för unga vars hjärna är känsligare. /• WHO-rapport 2016 om drogen, översatt till svenska 2019 tillsammans med ett studiematerial (av Länsstyrelsen i Västra Götaland).

Läs mer

Annonser