Hon är domare vid drogdomstolen i Kingston på Jamaica i Västindien. Senaste året blivit svårare få resurser driva domstolens insatser lika effektivt som tidigare. Hon skyller på legaliseringsivrare, privata finansiärer och tobaksbolag som vill tjäna stora pengar på legalisering av cannabis (marijuana, ”ganja”).

– På Jamaica är ganja inbäddad i kulturen sedan många hundra år och när kokainet kom in i bilden och kriminaliteten ökade blev det ännu svårare för missbrukarna, säger Maxine Ellis till Drugnews när hon besökte World Forum i veckan.

Kraven på legalisering av cannabis har funnits ända sedan drogen förbjöds 1913. 2001 startade legaliseringssamtal på justitie- och hälsoministeriet.
Men i samma veva inleddes också diskussionen om behovet av drogdomstolar.

Att detta skett parallellt är olyckligt, anser Maxine Ellis. Maktpositioner inom parlamentet har förändrats, starka ledamöter och lobbyister har fått större inflytande.

– Sedan dess har starka ekonomiska intressen förberett för starta ganja-plantager, och vill såsom tobaksbolagen börja tjäna stora pengar på drogen, säger hon.

– Jamaica är känt för mycket hög kvalitet på drogen och detta ”goda” rykte vill de använda i sin marknadsföring. Då legaliseringskrav hörs alltmer i världen får de mer att säga till om. Det stör våra förhandlingar om utbyggnad av drogdomstolarna och vi får inte längre de resurser vi önskar, säger domare Ellis.

På Jamaica finns fyra drogdomstolar. Det är mest unga missbrukare, mellan 20 till 25 år, som döms till vård. Under senare år har kokainmissbruket ökat explosionsartat, i samband med att landet blivit transitland för smugglare. Många missbrukare som tidigare mest rökte cannabis har börjat med kokain, ganja fungerar som inkörsport till tyngre narkotika. Kriminaliteten har ökat och ännu fler än tidigare behöver vård för sitt missbruk.

– Jag ser unga kriminella missbrukare i Kingston, där min drogdomstol finns, stå i kö på gatan för att få bli dömda till vård. Men starka ekonomiska makter hos de som vill legalisera ganja lägger hinder i vägen för oss ge tillräckliga resurser för att döma till vård, legaliseringsivrare har även stor makt i parlamentet.
– Det känns svårt att inte längre kunna hjälpa människor till den vård de har rätt till, säger hon till Drugnews.

Sedan 2011 har hennes domstol dömt 401 kriminella missbrukare till behandling, 118 av dessa har hoppat av. Tretton som begått nya brott har fått lämna programmet, men är välkomna tillbaka senare. 187 är inne i vårdprogrammet och totalt 79 stycken har tagit examen och fungerar bra i samhället.

– Även om ganja legaliseras så är det fortfarande en substans som människor blir beroende av. I min domstol dömer vi också alkoholister till vård och behandling. Jag kommer aldrig ge upp kämpa för dem i vårt samhälle som verkligen behöver vår hjälp, avslutar hon.