Drogdomstolar sprids över världen

Domstolar som dömer kriminella missbrukare till vård i stället för fängelse har visat sig vara ett lönande koncept – både mänskligt, socialt och ekonomiskt. Modellen finns nu i ett tjugotal länder i världen, det började i USA. Är det dags för Sverige?

Domare Jamey H Hueston leder drogdomstol i Baltimore.
Domare Jamey H Hueston leder drogdomstol i Baltimore.

Redan 1989 startade första drogdomstolen i Florida och har sedan fått stor spridning. De riktar sig till drogmissbrukare som begår brott, men inte av våldskaraktär. Ett slags alternativt frivårdssystem med intensiva drogtester där den dömde får en behandlingsmöjlighet istället för att straffas.

Vid konferensen World Forum Against Drugs nyligen presenterades tre länders olika koncept för sådana domstolar. I USA, Jamaica och Belgien.

En av pionjärerna i arbetet är Jamey H Hueston, domare som för tjugo år sedan startade drogdomstolen i Baltimore i Maryland, den femte i USA. Idag finns cirka 2 800 sådana domstolar i landet, inklusive nära 500 ungdomstolar.

– Jag tröttnade på att vi misslyckades så ofta med missbrukare som ställdes inför rätta. Två av tre av dem återföll efter att avtjänat fängelsestraff och jag mötte dem snart igen, berättar hon.

Baltimores utbredda narkotikaproblem är skildrade i hyllade tv-serien The Wire.
Jamey H Hueston driver ”drogbehandlingsdomstolen” (som hon helst vill kalla den) på frivillig basis. Och vänder sig främst till ”hopplösa värstingar”, de som begår sina kriminella handlingar för att få pengar till sitt missbruk. Alla dessa, förutom våldsbrottslingar, är välkomna försöka bli dömda till vård i ”hennes” domstol.

– Men jag är stenhård, vi drogtestar slumpmässigt och ofta, misslyckas de i vårdprogrammet döms de till fängelse för sina brott och kan komma tillbaka först efter tre år, säger hon till Drugnews.

I grunden för alla drogdomstolar för att kunna döma till vård finns tio nyckelkomponenter som måste uppfyllas. Men lokala samarbetet mellan myndigheter, sociala inrättningar, sjukvård, utbildningspersonal, frivilligorganisationer och nätverken ser ofta olika ut.

De som döms till vård måste bedömas ha förutsättningar att klara sig efter avslutad behandling, och enligt Jamey Hueston är det viktigt att engagerade hållbara nätverk byggs upp runt missbrukaren. Eftervården bygger till stor del på möten med AA (Anonyma Alkoholister) och NA (Anonyma narkomaner).

Hon betonar att samtliga domstolar måste arbetar utifrån sina egna förutsättningar. Själv har hon en holistisk helhetssyn – att hjälpa missbrukare med vad de egentligen behöver. Det kan vara allt från fixa tandläkare, psykolog, jobb och boende. Eller utöva Tai Chi.

– Vi gör allt för att de ska må bättre och inbegripa hela deras nätverk. Gör inte alla sin del, så hålls de ansvariga, inklusive den dömde. Kan vi bryta den nedåtgående spiralen och drogberoendet, så vinner alla på det. Färre brott, överdoser och drogberoende babies. Lägre sjukvårdskostnader för samhället och människor kan förenas med sina barn, bli familjeförsörjare, skattebetalare och leva ett liv utan skam och rädsla, säger hon.

Det är svårt att i siffror beräkna hur effektiv behandlingen. Enligt en studie av drogdomstol-systemet i USA ger varje satsad dollar en vinst för samhället på 27 dollar.
– Hur det gått efter för de tusentals människor jag mött under åren i domstolen är svårt att säga. Men omkring 70 procent fungerar under behandlingsprogrammet och minst var tredje har efteråt fått ett bra liv. Det är extraordinära resultat för denna grupp, effektivare än de som går i behandling frivilligt, säger hon stolt.

Systemet att kombinera rättsprocess med rehabilitering har vuxit och spridit sig till ett tjugotal länder. Bland annat i belgiska Gent och Kingston i Jamaica som också hade representanter som berättade om sina erfarenheter.

Amerikanska domaren Jamey H Hueston undrade efteråt varför inte Sverige har introducerat systemet med drogdomstolar. Hon mötte i en fikapaus bland andra Kriminellas revansch i samhället, som höll med.

Domare Jamey H Hueston (mitten) tillsammans med Kris-representanter. Christer Karlsson (t h)
Domare Jamey H Hueston (mitten) tillsammans med Kris-representanter. Christer Karlsson (t h)

– Det låter intressant, helt klart något som bör prövas här också, även om det kan modifieras lite. Det kan öka motivationen att dömas till behandling. Det är ju bättre att den sker ute i samhället än inne på kåken, säger Christer Karlsson, ordförande i Kris, till Drugnews.

Han ska ta upp förslaget om att pröva drogdomstolar när Kris träffar justitieminister Beatrice Ask senare denna månad. Han tror att Kris skulle kunna ha en roll, kanske för att motivera och behandla.

Domstolens grunder

D112-domarklubbaTio nyckelkomponenter för alla drogdomstolar. Antagna 1997 av National Association of Drug Court Professionals Drug Court Standards Committee:

• Drogdomstolarna ska integrera alkohol- och annan drogbehandling med rättsväsendets handläggning.

• Med hjälp av ett icke kontradiktoriskt förhållningssätt, åtal och försvar främja den allmänna säkerheten och samtidigt skydda deltagarnas lagliga rättigheter.

• Kvalificerade deltagare ska identifieras tidigt i processen och snabbt placeras i drogdomstolens program.

• Drogdomstolar ska kunna ge tillgång till ett brett spektra av behandlings- och rehabiliteringsalternativ.

• Drogfrihet övervakas genom täta alkohol- och drogtester.

• En samordnad strategi styr drogdomstolarnas reaktion om deltagarna inte följer reglerna.

• Varje drogdomstol måste följa upp varje deltagare regelbundet.

• Uppföljning och utvärdering för att mäta programmets mål och effektivitet.

• Fortsatt tvärvetenskaplig utbildning främjar effektivt drogdomstolens planering, genomförande och drift.

• Att bygga partnerskap och samarbete mellan drogdomstolarna, myndigheter och lokala organisationer skapar lokalt stöd och förbättrar drogdomstolens effektivitet.

•Källa: NADCP

Annonser