Alkohol kan försämra rökares lungor

Stora mängder alkohol verkar ytterligare försämra lungfunktionen hos rökare. Det framgår av en ny avhandling vid Lunds universitet. Rönen kan bidra till tidigare diagnos av folksjukdomen KOL.

Hittills har kunskapen var liten om hur kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, börjar och dess tidiga faser. Omkring 150 000 svenskar har sjukdomen som ofta orsakas av rökning, år 2007 avled cirka 3 000 av den. Men inte alla rökare drabbas.

Sophia Frantz. Foto: Privat
Sophia Frantz. Foto: Privat

Sophia Frantz – läkare och doktorand vid avdelningen för klinisk fysiologi, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet ville undersöka vad som händer bland rökare som ännu inte upplevt svårare problem med andning och luftvägar. Och undersöka om det finns något vid sidan av rökning som påskyndar förloppet.

Cirka 450 deltagare från en tidigare hälsoundersökning svarade på en inbjudan om nya tester vid Skånes universitetssjukhus. Via blodprov som markör visade det sig att rökare som drack mycket stora mängder* alkohol också hade en sämre lungfunktion än de som drack mindre.

Mycket intag av alkohol verkar alltså ha en oberoende negativ effekt på lungan hos rökare.
– Men ett sådant samband måste bekräftas i större studier. Vi har i strikta termer studerat lungfunktion mer än sjukdomen KOL, även om de variabler vi studerat oftast är försämrade vid KOL. Vi har dock funnit att stordrickare har mer KOL än de som inte är dricker mycket, berättar Sophia Frantz för Drugnews.

Hur alkohol ensamt påverkar är svårt att skatta, väldigt få stordrickare är icke-rökare. Undersökningen har snarare studerat en tilläggseffekt på lungfunktionen av stor alkoholfunktion.

Studien visade också att personer med åderförkalkning i halsen (plack i halskärlen) hade sämre lungfunktion. Det gick inte enbart att förklara med att de rökt mycket.

Sophia Frantz arbetar själv som specialistläkare med att undersöka patienter som har symptom i hjärta och lungor.
Rökning är en av de absolut viktigaste riskfaktorerna för sjukdomar i dessa organ, så sådana patienter träffar vi ofta inom klinisk fysiologi, säger hon.

• Hur kan då studiens resultat praktiskt användas i vården?
– Vårt arbete är bland annat ett bidrag på vägen till tidigare diagnos av KOL. Vi har studerat metoder som bättre utvärderar den del av lungfunktionen som drabbas först vid KOL. Dessa verkar lovande, men vi behöver lära oss mer innan de kan användas i stor skala i öppenvården. Ju tidigare vi upptäcker KOL, desto större chanser har vi att behandla sjukdomen – främst med rökstopp!

– Förhoppningen är också att med mer exakt information om lungfunktionen hos rökare ska vi kunna öka motivationen till rökstopp tidigare i förloppet, menar hon.

Studierna kan även bidra till mer kunskap om var gränsen till sjuklig lungfunktion går för att skilja från normalt försämrad lungor med stigande ålder.

Avhandlingen ”Lung function in smokers – Aspects on COPD diagnosis and associations to atherosclerosis and alcohol consumption”. (pdf-fil, 121 sidor).

• Stora mängder* – handlar i praktiken om personer som druckit cirka en flaska vin eller 3-4 burkar starköl om dagen senaste veckorna. Dvs. långt över gränsen för riskbruk.

Annonser