Utredaren Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt, vill dela upp grova narkotikabrott (idag straffskala mellan 2 och 10 års fängelse) i grova (lägst 2 och högst 7 års fängelse) och synnerligen grova (mellan 6 och 10 år).

– Det innebär en skärpning av straffen om stora mängder narkotika hanteras. Syftet är att göra lagstiftningen tydligare. Det kan innebära att fler kommer sitta längre i fängelse, sade Petra Lundh vid en pressträff i Rosenbad.

Utredningen konstaterar att straffen för även svårare narkotikabrott sjunkit rejält sedan ny praxis infördes efter en dom i Högsta domstolen 2011. Något som regeringen reagerat på. Bakgrunden är att HD reagerat mot att narkotikastraffen ofta slog i taket och ville mer väga in andra omständigheter som syfte, organisering och om det sålts till unga – inte bara mängder och narkotikasorter.

– Men praxisändringen har tolkats av tingsrätter och hovrätter så att de dömer högst fem års fängelse om de bara haft mängd och sort att gå efter. Ett nytt tak har uppstått på en lägre nivå som egentligen inte finns i lagen, säger hon.

Utredningen har gått igenom alla 18 HD-domar om narkotikabrott sedan juni 2011, samt alla hovrättsdomar samma period. Och vid en internationell jämförelse har fått Sverige fått lägre straff för grova narkotikabrott. Utredningen har bland annat jämfört med övriga Norden, Tyskland, Holland och Spanien.

Straffskalorna ligger på ganska lika nivå som övriga länder, utom just när det gäller stora mängder narkotika.
– Genom våra förslag med skärpta straff för mycket stora mängder narkotika, så kan en strängare syn på illegal hantering av narkotika komma till tydligare uttryck. Kanske 20-25 procent av de som döms för grovt narkotikabrott kommer att få längre straff, säger Petra Lundh.

Dessutom kan polisen lättare få använda fler tvångsåtgärder genom förslagen, exempelvis buggning.

Justitieminister Beatrice Ask (M), som beställt utredningen, är nöjd, även om hon vill avvakta remissrundan. Hon menar att det finns brett stöd för en restriktiv narkotikapolitik.
– Den tar ju sig inte bara i uttryck med påföljder. Men det behövs större fokus för grova narkotikabrott och det är viktigt att använda hela straffskalan.

Utredningen har inte tittat på alternativa vårdformer som utveckla kontraktsfrivård eller amerikanska systemet med drogdomstolar (där kriminella personer med missbruksproblem kan dömas till behandling istället för fängelse).
– Det bör finnas andra vårdformer, men det har inte utretts nu. Men vi är ganska försiktiga med att införa specialdomstolar, säger Beatrice Ask till Drugnews.

Nu ska narkotikastraffutredningens förslag ut på remiss och lagändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2015.

Utredningen: SOU 2014:43 Synnerligen grova narkotikabrott. (pdf-fil, 322 sidor).