Majoritet har illegalt läckt medicin

Läckaget av narkotikaklassade mediciner är större än känt, visar en studie vid Malmö högskola. Två av tre patienter som behandlas för heroinberoende i substitutionsprogram har någon gång illegalt sålt eller delat med sig av sin medicin. Men forskarna avråder från ökad kontroll.

Elva program i Sydsverige (från Norrköping till Malmö) har ingått i kartläggningen och 411 patienter (cirka 75 procent män) har intervjuats. Både av forskare och av utbildade medpatienter för att få säkrare svar. De har undersökt patienternas motiv att läcka vidare och vilka grupper som gör det.

Intervjuerna gjordes under 2012 och resultatet kan bli nytt bränsle i heta debatten om läckage från underhållsprogrammen.

Hela 67 procent av patienterna svarade att de någon gång gett sina doser av buprenorfin (Subutex etc.) och metadon vidare till opiatberoende vänner och bekanta. En av fyra (24 proc.) senaste månaden före intervjutillfället.

Kunderna består ofta av missbrukare som köar till eller blivit avstängda från program och ”självmedicinerar”. Det finns även de som är tveksamma till behandling och försöker klara sig med mediciner från illegala marknaden.

Björn Johnson, en av forskarna i läckage-projektet.
Björn Johnson, en av forskarna i läckage-projektet.

– En majoritet av patienterna har någon gång i livet sålt eller delat med sig vidare av medicinen. Men merparten av läckaget, över 80 procent, står en liten grupp patienter för, bara 8,5 procent, säger en av forskarna bakom studien Björn Johnson, docent vid Malmö högskola, till Drugnews.

Enligt studien, som nu har publicerats i International Journal of Drug Policy, är risken för läckage störst bland de patienter som fortsatt använda illegala droger (sidomissbruk) och fortfarande umgås i sina gamla nätverk. Hög alkoholkonsumtion är också en riskfaktor, som ska analyseras närmare i en kommande artikel i studien.

Även patienter som behandlas med tabletter (buprenorfin) är mer frestade att vidareförmedla del av sin dos än de som tar flytande medicin (metadon). Johnson tror att en förklaring kan vara att det är lättare att smuggla ut tabletter och att förtjänsten blir större.

Men forskarna avråder från ökad kontroll generellt.
– Reglerna är redan rigorösa i programmen och vi tror inte att ökad kontroll för hela patientgruppen är rätt åtgärd nu. Det kan leda till att färre får denna livsviktiga vård och i sin tur öka efterfrågan på illegala läkemedel. Istället behövs ökade stödinsatser för patienter att komma bort från sitt missbruksliv, säger Björn Johnson.

Många patienter berättar om tjat från missbrukande vänner utanför programmen att dela med sig av doserna och Johnson talar om en normkultur av att hjälpa den som just nu mår dåligt.

– En slags betingad solidaritet, hjälper du mig, så hjälper jag dig, utan att för den skull romantisera den kulturen. De är vana vid trixande för att klara vardagen.

B561-Subutexbild02.jpgForskarna i Malmö har kommit fram till att det är mycket isolerad grupp beroende människor som läcker och köper mediciner från programmen. Risken att det når ungdomar – som inte redan utvecklat en allvarlig drogproblematik – är liten har de slagit fast i en tidigare studie.

Metadondos
Metadondos

• Drugnews: är läckaget ett tecken på att det ibland skrivs ut alltför höga doser?
– Det såg vi inget samband av i studien. Uppenbarligen tar inte alla själva hela dosen. Men de som för ut och delar med sig av medicinen får inte högre doser än de andra, svarar Björn Johnson.

De patienter som det går bra för i programmen är inte någon riskgrupp för läckage, även om de ofta betros med att få ta hem många doser, understryker han.

Nu ska forskarna mer studera vilka storläckarna är, vilka som självmedicinerar med mera. Men även ett nytt projekt om den uppmärksammade ökade dödligheten i gruppen ska startas.

– Vi vet vad de avlidna hade för preparat i kroppen när de hittades, men inte säkert vad de dog av eller hur deras sociala situation såg ut. Det ska vi ta reda på. Men sannolikt skulle färre dö om fler fick bättre stödinsatser i programmen för att komma bort från missbruk, säger Björn Johnson.

Han nämner Jönköping där socialtjänsten särskilt stöder patienter i landstingets program, som har svårt avstå från sidomissbruk, genom att finansiera placering på behandlingshem en tid.

 

• Vad säger då Svenska Brukarföreningen, som samlar opiatberoende i och utanför underhållsprogram, om studien och det höga läckaget?
– Det var det här vi var rädda för. Resultatet kan leda till krav på ökad kontroll vilket skulle försvåra vår vardag och för dem som jobbar och pluggar. Det finns rötägg överallt, men nu får vi alla ta en gemensam skuld, säger föreningens ordförande Berne Stålenkrantz som själv får metadon regelbundet i ett program.

Berne Stålenkrantz, Svenska Brukarföreningen
Berne Stålenkrantz, Svenska Brukarföreningen

Samtidigt tycker han det är orättvist att just substitutionspatienter ifrågasätts.
– Det är minst lika vanligt bland patienter i psykiatrin att dela vidare av bensodiazepiner.

Uppenbara narkotikabrott med langning utanför program är polisens sak att utreda, resonerar han. Det är inte kliniker som bör polisanmäla misstänkt läckage.

Berne Stålenkrantz tror att problem med mediciner på driven är mer utbrett på mindre orter där alla känner alla och det kan vara svårare neka att dela med sig. Ett sätt att minska medicinläckage tror han är att ha fler mindre kliniker, istället för få stora där alla patienter samlas under ett par timmar för att hämta sina mediciner.

– Då ökar tjatet om dela med sig ökar. Bättre med mindre utlokaliserade nischade kliniker, exempelvis för unga och de med arbete. Det minskar trycket, säger Berne Stålenkrantz till Drugnews.

Drugnews har sökt experter på Socialstyrelsen för att höra om resultaten i läckage-studien kan komma att påverka nationella riktlinjer för programmen.

Underhålls-program

Det finns cirka 4 000 patienter med opiatberoende i över ett hundra underhållsprogram (substitutionsprogram) i Sverige. De erbjuds narkotikaklassad medicin för att hålla suget av heroin borta och kunna få ett socialt mer stabilt och fungerande liv.

Tidigare patienttak har tagits bort. Tillgången till behandlingen har ökat senare år, men det skiftar mellan landstingen.
Men kontrollen är fortfarande stor, patienter som upptäcks sidomissbruka eller langa vidare sin medicin till andra riskerar att avstängas. Dödligheten bland dem utanför programmen är högre.

Även en grupp smärtpatienter får regelbundet metadon utöver detta, enligt Svenska Brukarföreningen.

Hur många de opiatberoende är i landet idag är okänt, missbruksutredningen uppskattade för några år sedan dem till omkring 10 000 personer.

• Senaste artikeln i Malmö högskolas läckageprojekt ”Diversion of methadone and buprenorphine by patients in opioid substitution treatment in Sweden: Prevalence estimates and risk factors publiceras i International Journal of Drug Policy.

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD, rättighet…

…eller en ynnest? Privat – offentlig, Frihet – tvång, Drogfrihet – underhållsbehandling? Minska skador – väg ur missbruk?


(mer…)

Läs mer

Annonser