De ansvarar för narkotikaområdet

Regeringsskiftet i höst har inneburit att flera nya ministrar fått huvudansvaret för missbruksvården och narkotikafrågan. Drugnews medarbetare Linda Myrin reder ut begreppen.

B216-Sprutor25.jpg

 

Ansvaret för narkotikafrågor i samhället har i nya S-MP-regeringen uppdelats på flera ministrar:

 

 

D274-GabrielWikstrom1Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister (Socialdepartementet), har huvudansvaret för folkhälsofrågor inklusive alkohol, narkotika, dopning och tobak.

D274-AasaRegner1Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (Socialdepartementet), har socialtjänstfrågor inklusive behandlingsfrågor.

D274-MorganJohansson1• Kriminalvården ligger under justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Justitiedepartementet).

D274-AndersYgeman1• Ansvaret för polisen är flyttat från justitieministern till en nyinrättad inrikesministerpost på Justitiedepartementet, som gått till Anders Ygeman.

 

Nya regeringen har tidigare i intervjuer sagt att den vill fortsätta driva en restriktiv narkotikapolitik och att ingen legalisering av cannabis är aktuell.

 

LAGEN OM SAMARBETSAVTAL

År 2008 beslutade tidigare alliansregeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Den fick namnet Missbruksutredningen och blev klar 2011. Lagen om samverkan mellan kommun och landsting för missbruksvården (samarbetsavtal), som trädde i kraft förra året, är ett resultat av den.

Sven Andréasson
Sven Andréasson

Professor Sven Andréasson, specialistläkare och beroendeforskare vid Karolinska Institutet, framhåller att utredningen bestod av betydligt mer än bara förslaget om samarbetsavtal.

– Det här kravet på samarbetsavtal blev ju det magra resultatet av Missbruksutredningen, som hade ett stort antal förbättringsförslag för beroendevården. Dessa blev det dock inget av med, säger han.

Missbruksutredningen från 2011 föreslog bland annat att behandlingsansvaret skulle samlas inom sjukvården, för att sedan kombineras med ett samarbetsavtal med socialtjänsten för sociala insatser för boende och arbetsrehabilitering med mera. Flera tunga remissinstanser ställde sig bakom förslaget, men inte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som hellre ville ha ett samarbetsavtal där huvudansvaret för missbruksvården fördelas mellan kommun och landsting.

Enligt Sven Andréasson är samarbetsavtal inte optimalt för alla patienter.
– Självklart är det bra att upprätta samarbetsavtal i de fall där det finns behov av att samverka och förutsatt att individen ifråga själv önskar ett sådant samarbete. Alla önskar ju inte det – det stora flertalet patienter inom sjukvården vill inte ha kontakt med socialtjänsten, och har inte behov av det heller. Men för den mindre gruppen med sammansatta psykosociala problem är det välmotiverat.

I praktiken innebär lagen om samverkan att kommunernas ansvar (via socialtjänstlagen) kombineras med hälsa och sjukvård. I SVT-programmet Uppdrag Granskning (5 november i år) kom det dock fram att 40 procent av Sveriges socialtjänster fortfarande inte ingått samarbetsavtal med landsting, trots lagen.

Hans Karlsson, SKL
Hans Karlsson, SKL

Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg SKL, menar att en sådan övergång tar tid och att många län redan hade träffat överenskommelser när lagen kom, men inga som innehöll läkemedel och dopning.

– De redan träffade överenskommelserna kunde också vara några år gamla. Det innebar att huvudmännen ofta behövde revidera sina tidigare överenskommelser och komplettera dem på länsplanet för att därefter bryta ner dem till lokal nivå. De behöver inledningsvis förankra dem på länsnivå och därefter bryta ner dem till lokal nivå. Detta tar tid om det inte bara ska bli pappersprodukter som inte blir stöd för det praktiska arbetet på lokal nivå, som ju är det viktigaste.

Men arbetet med att ta fram samarbetsavtal är i full gång i hela landet, tillägger han.
– Enligt de redovisningar vi har fått in från huvudmännen håller alla län på att utveckla sina överenskommelser och att bryta ner dem till lokal nivå.

Lagen om samarbetsavtal är omdiskuterad, men regeringen väljer att låta den vara.
– Sedan förra sommaren finns denna lag och vi har i nuläget ingen avsikt att riva upp den, säger Joanna Abrahamsson, pressekreterare till Åsa Regnér.

ANDT-STRATEGIN

ANDT är en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken som togs fram av den tidigare regeringen 2011. Dock löper den ut nästa år. I en tidigare artikel i Drugnews får den tidigare regeringens arbete med strategin beröm av Agneta Karlsson, Gabriel Wikströms statssekreterare. Den ska nu förnyas, men det kommer inte att innebära några större förändringar.

Målområdet ”Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel” föreslås – i den budget som ska upp i riksdagen nästa vecka – årligen få ett basanslag på 114 miljoner kronor. Utöver det väljer regeringen nu att skjuta till ytterligare 145 miljoner.

– För regeringen är ANDT-frågor prioriterade, inte minst i arbetet med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Under 2015 tillför man därför totalt 259 miljoner kronor, inklusive basanslagen på 114 miljoner, säger Helena Paues som är Gabriel Wikströms pressekreterare.

Att anslaget för 2015 totalt sett är mindre än tidigare år, beror bland annat på att framtagandet och implementeringen av en helt ny strategi krävde extra resurser. Nästa år kommer regeringen att ta ställning till hur det fortsatta arbetet med ANDT-strategin ska se ut för 2016. I samband med det fattas också beslut om kommande finansiering.

 

UNGASS 2016

Inför FN:s möte ”UNGASS on drugs” (The UN General Assembly Special Session on drugs) i New York 2016 harSverige satt igång ett förberedande samarbetsprojekt på nationell och internationell nivå, med ANDT-strategin som grund.

Hans Lundborg
Hans Lundborg

Hans Lundborg har fått i uppgift att samordna regeringens arbete inför mötet. Från i höst och ett och ett halvt år framåt kommer han att jobba halvtid som konsult åt Socialdepartementet. Hans Lundborg har tidigare arbetat med narkotikafrågan, varit ambassadör i Wien där FN:s narkotikakontrollorgan UNODC finns, och nu senast på Utrikesdepartementet.

• Hur kommer arbetet med UNGASS on drugs att fortskrida i och med regeringsskiftet?
– Det fortskrider enligt plan. Det är nog ingen skillnad med den gamla och den nya regeringen på den punkten. Socialdepartementet har inrättat en interdepartemental arbetsgrupp med representanter från olika departement. Vi utarbetar nu material om den svenska narkotikapolitiken som skall spridas till våra ambassader runt om i världen, svarar han.

Hans Lundborg berättar också att de håller på att ta fram en strategi för hur Sverige skall agera i EU och i FN inför de förberedande förhandlingarna inför UNGASS möte våren 2016. Ett förberedande möte kommer att äga rum i Wien nu i början av december.

Commission on Narcotic Drugs som är det organ som skall förbereda UNGASS kommer att ha möte i mitten av mars nästa år. Då kommer de mer substantiella förhandlingarna att komma igång.

– FN har ambitiösa mål för arbetet mot narkotika. Senast 2009 antogs mål om att medlemsländerna under en tioårsperiod skall intensifiera arbetet mot narkotika påtagligt. Det handlar om att minska såväl tillgång som efterfrågan av narkotika. Nu skall vi analysera hur mycket medlemsländerna har gjort, säger Hans Lundborg.

Andra länders växande öppenhet när det gäller vissa typer av narkotika blir en viktig fråga att hantera.
– Flera länder i Latinamerika, men också i Europa, vill försvaga de konventioner som styr det nationella och internationella arbetet mot narkotika och vill skapa möjligheter att legalisera i första hand cannabis men också en del syntetisk narkotika. Detta tror vi kommer att bli en av de stora stridsfrågorna inför och under UNGASS.

Hans Lundborg tillägger att de har och kommer att fortsätta ha regelbundna kontakter med frivilliga organisationer.
– Vi har haft ett möte och planerar fler möten för att de skall veta vad vi gör och att vi kan fånga upp idéer och tankar från dem, säger han.

 

KRIMINALVÅRDEN

B738-stangselI regeringens budgetförslag för 2015 kan man läsa att Kriminalvården valt att satsa på en förstärkning av det återfallsförebyggande arbetet för unga. Det handlar om åtgärder för att anpassa unga dömda till ett liv utan kriminalitet och missbruk efter avtjänat straff. Det kan bland annat handla om stödjande arbete för ett liv utan kriminellt umgänge, livsstilsförändringar, men också om åtgärder för att öka deras förutsättningar på arbetsmarknaden.

Samtidigt föreslås att Kriminalvårdens anslag ska minskas med 150 miljoner kronor, pengar som istället bland annat ska gå till försvarsområdet. Men skulle förutsättningarna förändras kommer regeringen att utreda frågan om anslagets storlek. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ger en förklaring till omprioriteringen.

– Beläggningen inom Kriminalvården beräknas minska kommande år. Därför kommer resursbehovet vara lägre än vad som tidigare prognostiserats. Regeringen har därför föreslagit att anslaget ska minska med 150 miljoner kronor 2015 och beräknas minska med 100 miljoner kronor 2016, 2017 och 2018, svarar han.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och potentiella samarbetsformer för samverkan med andra myndigheter.

Annonser