Nya syntetdroger – en fråga om klassning

Rökmixar av typen spice har väckt debatt i höst. De ingår i gruppen nya syntetiska droger, även kallade designdroger eller internetdroger, som blivit allt vanligare på svenska marknaden. Att klassa dem i tid är en stor utmaning för myndigheterna framgår av Drugnews genomgång.

0-prep-Molekyl1.jpgInnan substanserna klassats som narkotika eller hälsofarliga varor är de lagliga att använda. Hur systemet för klassning ska se ut i Sverige råder det delade meningar om.

Bara i år räknar man med runt 100 nya syntetiska droger inom EU. Regeringen beslutade nyligen att 24 syntetiska cannabinoider ska klassas som ”hälsofarlig vara” från och med den 16 januari nästa år.

Så klassas narkotika idag:
I december i år kom en uppdaterad version av Åklagarmyndighetens promemoria ”Narkotika – Preparatbeskrivning”. Den tar upp ett antal av de mest förekommande narkotikapreparaten som klassificerats till och med den 19 augusti 2014. En nyhet är att beskrivningar av nytillkomna preparat från och med denna uppdatering, hämtas direkt från Folkhälsomyndighetens klassificeringsdokument som ligger till grund för regeringens beslut om vad som ska klassas som narkotika.

Narkotikatillverkningen sker utan tillsyn, kvaliteten på slutprodukten kontrolleras sällan. Foto: Finska polisen.
Narkotikatillverkningen sker utan tillsyn, kvaliteten på slutprodukten kontrolleras sällan. Foto: Finska polisen.

Promemorian tar också upp elva kriterier som bör tillämpas vid bedömningen av hur farligt ett preparat är. Några av dessa är beroenderisk, risk för kroppsliga och psykiska sjukdomar eller skador, giftighet och risk för oberäkneliga effekter.

 

NYA SYNTETISKA DROGER

I november i år publicerade Dagens Samhälle och Drugnews en debattartikel om narkotikaklassning med fokus på spice, en syntetisk rökmix vars negativa effekter skapat stor debatt i Sverige. Artikeln är skriven av bland andra Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi, Karolinska Institutet. I den föreslås bland annat att regeringen borde inrätta ett vetenskapligt expertråd med forskare inom drogområdet, som kunde samarbeta med handläggare på Folkhälsomyndigheten.

Ett stort problem idag, enligt författarna, är att klassningsprocessen tar för lång tid. Ansvariga myndigheter har svårt att hinna med alla nya droger som kommer ut på marknaden.

Olof Beck
Olof Beck

• Vad mer kan regeringen göra för att underlätta forskarnas arbete med att identifiera och klassa nya droger?
– Framför allt är det att se till att resurserna utökas på grund av den nya situationen. Det blir cirka 100 nya droger inom EU detta år och man förväntar ännu fler nästa. Man måste också modernisera kriterierna för klassningen. Folkhälsomyndigheten följer ett protokoll som inte passar den nya situationen, utan är ålderstigen. Mer tyngd på vetenskaplig dokumentation om drogers effekter behövs, säger Olof Beck till Drugnews.

Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Stockholms län och Folkpartiets socialpolitiska talesperson, läkare och före detta generaldirektör för Socialstyrelsen. Hon menar att en snabbare process för narkotikaklassning är nödvändig.

– Vi politiker måste ge myndigheterna redskapen för att göra detta. Litet knepigt just nu med tanke på den politiska situationen vi har idag och jag anser att detta med extraval inte får lägga hinder i vägen. Det handlar om människoliv.

Barbro Westerholm
Barbro Westerholm

Att tillfälligt kunna klassa ett preparat kan vara en lösning.
– Mitt tänk är att vi ska kunna klassa snabbt vid misstanke även om underlaget är ofullständigt och sedan ta bort klassningen om misstanken inte står sig. Försiktighetsprincipen ska alltså gälla i lagstiftningen, förklarar Barbro Westerholm.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) på Socialdepartementet och har huvudansvar för folkhälsofrågor inklusive alkohol, narkotika, dopning, tobak. Hans pressekreterare, Helena Paues, berättar att initiativ tagits för att låta berörda myndigheter diskutera klassningsprocessen.

– Regeringen ser allvarligt på frågan och redan den 21 november kallade statsrådet Gabriel Wikström in en rad aktörer, bland annat Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Karolinska Institutet, Polisen, Folkhälsomyndigheten med flera, för ett möte för att diskutera bland annat klassningsprocessen, vi följer upp resultatet från mötet på flera sätt.

0-prep-Spice2Ett nytt möte hölls i torsdags förra veckan om hur processen med klassning av spicevarianter och andra nätdroger kan påskyndas.

Helena Paues påpekar att Sverige har en av de snabbaste och mest effektiva processer i Europa när det gäller klassning av narkotika.
– Folkhälsomyndigheten har särskilda resurser, så att de kan bevaka och avsätta personal för att utreda nya nätdroger som dyker upp på den svenska marknaden. Men vi arbetar för närvarande för att bli ännu bättre, tillägger hon.

Bo G Pettersson är tjänsteman på Socialdepartementet och ingår i Nordens Välfärdscenters nätverk för alkohol-, drog- och beroendefrågor.

• Hur tänker du kring förslaget om ökade resurser för en snabbare narkotikaklassning? Vad är rimligt att satsa på detta område? 

– Alla insatser är av godo. Det ingår i Folkhälsomyndighetens uppdrag och de har fått de juridiska möjligheterna att hantera klassning av nya preparat. Vi har redan ett väl fungerande system där berörda myndigheter bland annat samarbetar med frågan genom Nätverket för den aktuella drogsituationen i Sverige (NADIS), säger han till Drugnews.

Anders Persson, farmaceut och utredare på Folkhälsomyndigheten, håller med om att man måste satsa mer för att få till en snabbare process.
– Det är delvis en resursfråga. Man skulle kunna utöka resurserna inom det nuvarande systemet för att snabba på arbetet.

•I artikeln av bland andra Olof Beck föreslås att regeringen skulle kunna inrätta ett vetenskapligt expertråd med forskare inom drogområdet. Hur tänker du kring den idén?

– Vi har tidigare själva föreslagit att inrätta ett vetenskapligt råd. För närvarande har vi stöd från myndighetens referensgrupp NADIS, säger Anders Persson till Drugnews.

GRUPPKLASSNING OCH VERKANSDEFINITION

0-prep-katinoner3
Katinoner Foto: Drugnews

I Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (nr 5/2014) finns en artikel av Jonas Hartelius, sakkunnig i narkotikafrågor och tidigare ordförande i Svenska Carnegie Institutet. Den har rubriken Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger”? (pdf-fil, se artikel sid 22) och handlar om utmaningen i att få stopp på den nya typen av droger (syntetiska inkluderade) på den svenska marknaden.

Författaren beskriver också hur andra länder hanterar regleringen av nya preparat. Bland annat använder Storbritannien och USA olika typer av gruppklassning, att preparat klassas utefter vilka substanser de innehåller eller vilka effekter de ger.

Även i Danmark och Norge används en typ av gruppklassning, så kallad generisk lagstiftning. Finlands regering föreslog i december i år att nya ämnen som används i berusningssyfte, så kallade designerdroger, ska förbjudas med social- och hälsovårdsministeriets förordning och genom den kunna definieras som psykoaktiva medel som är förbjudna på konsumentmarknaden.

EU-kommissionen tittar just nu närmare på gruppklassning som alternativ och har satt igång ett arbete för att försöka få till en förordning som kan leda till lagstiftning om detta, men genomförandet väntas ligga långt fram i tiden.  

Ett argument mot att gruppklassning också används i Sverige handlar om förutsägbarhet. En person som använder ett preparat har rätt att i förväg få veta om det är lagliga substanser eller inte som intas. ”Därför skall man – åtminstone i princip – kunna slå upp i narkotikaförteckningarna och veta om en viss substans är narkotika eller ej”, menar Jonas Hartelius i sin artikel.

• Finns det något annat än gruppklassning man kan ta till för att komma åt problemet med utbredningen av nya syntetiska droger?

– Ja, att införa en verkansbaserad definition. Då skulle alla substanser som har narkotikalika effekter räknas som narkotika, oavsett om de är klassade eller ej, svarar Jonas Hartelius.

Han berättar också att Sverige redan har verkansbaserade definitioner för bland annat gift och dopningsmedel, som är hårt reglerade straffrättsligt.

Jonas Hartelius
Jonas Hartelius

– Så principen att bedöma en vara eller en sak efter dess möjliga verkan är inte främmande för svenska jurister. Jag skrev en artikel för Svensk Juristtidning, publicerad i nummer två 2007, med ett explicit förslag till en verkansbaserad definition som komplement till den nuvarande uppräkningsbaserade. Artikeln refererades utförligt i SOU 2008:120, men det kom inget lagförslag, berättar Jonas Hartelius.

Bo G Pettersson på Socialdepartementet ser inte gruppklassning som det självklara alternativet.
– Det är inget som Folkhälsomyndigheten rått oss till. Det är lätt att säga ”ja, vad bra”, men det kan bli tvister i domstol om drogers effekter och då ska domstolen avgöra detta, vilket kan bli en långdragen process. Familjeklassning kan i värsta fall vara kontraproduktivt.

 

Enligt Anders Persson är det kemikalielagstiftningen man kan titta på om man ska försöka gruppera substanser, men han har också ett annat förslag.

– Man skulle kunna införa en bredare tillämpning av förstörandelagen för att komma åt internetdroger när det gäller substanser där vi har bevisad effekt på farlighet.

En ståndpunkt som tillfrågade experter och beslutsfattare har gemensamt är att frågan om nya syntetiska droger ska ha fortsatt hög prioritet. Om regeringen väljer att skjuta till mer resurser för att ytterligare kunna snabba på klassningsprocessen återstår att se.

Tema: Nätdroger

Hur kan strömmen av nya s.k. droger som saluförs via nätet stoppas effektivare? 2016 avled minst 130 personer med nätdroger i kroppen, särskilt farliga syntetiska fentanyl-varianter ökar.
Över hundra Nya psykoaktiva substanser, NPS, upptäcks årligen i Europa. Genom ändra en molekyl på en drog som förbjudits kan de saluföras tillåtet igen. Nätbutiker rear ofta ut sina lager strax före klassning träder i kraft.

En utredning kommit med olika förslag hur nätdroger kan stoppas snabbare och effektivare, men familjeklassning såg den inte som framkomlig väg. Remisstiden slut 15 maj 2017,  regeringsproposition när?

Läs mer

Annonser