SVT har i veckan i flera inslag och artiklar talat med flera personer som ifrågasätter den restriktiva narkotikapolitiken. En av dem är biträdande högkommissionären på FN:s kontor för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri.

Hon menar att flera skadelindrande vårdinsatser för drogmissbrukare saknas i Sverige och att det inte är förenligt med mänskliga rättigheter.
– Vi brukar betrakta Sverige som ett föregångsland med väldigt progressiv politik. Därför blev jag förvånad över att se hur landet ligger efter i narkotikafrågan, säger hon till SVT.

En rapport från Pansieris kontor i Genève redovisades nyligen inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. Där framhålls att personer som använder narkotika också har samma rätt till vård som andra och till åtgärder för att begränsa skador av missbruket.

Sprutbyte, tillgång till substitutionsbehandling med bl a metadon och utdelning av medlet naloxon mot överdoser av opiater rekommenderas. Men rapporten nämner även injektionsrum där missbrukare ska kunna ta droger inför vårdpersonal och utbildning om säkrare droganvändning.

Enligt FN-rapporten är kriminalisering av innehav och användning av narkotika hinder för rätten till hälsa och medlemsländerna uppmanas därför överväga att avkriminalisera.

– Sverige behöver se över behovet av att garantera vad som är ett grundläggande ansvar för alla stater vad gäller mänskliga rättigheter, nämligen att garantera alla individer bästa möjliga hälsa och skydda dem från diskriminering, säger biträdande kommissionären Falvia Pansieri.

Kritiken blir knepig att bortse ifrån mot bakgrund av att narkotikadödligheten i Sverige har ökat kraftigt, med 30 procent från 2013 till ifjol med 765 personer, enligt Socialstyrelsen.

Men Sverige håller på att ändra delar av narkotikapolitiken, enligt folkhälsominister Gabriel Wikström (S).
– Jag skulle ta kritiken från FN-kontoret mycket allvarligare om vi inte faktiskt höll på att ändra flera delar av det hon kritiserar. Bland annat om sprututbyten där vi vill ta bort kommuners veto till fler program som är en smittskyddsfråga och de facto leder till att fler kan leva längre och hälsosammare liv.

– Men i andra delar dras kritiken för långt, kanske för att det inte finns förståelse för helheten i den svenska narkotikapolitiken, säger han i en längre intervju med Drugnews.

Han tycker Flavia Pansieri missar att svenska narkotikapolitiken varit framgångsrik i många stycken, exempelvis att jämförelsvis få unga börjar med narkotika. Och om ändringar ska göras i politiken, så bör man ”gå försiktigt fram så att det inte hotar det som faktiskt fungerar”.

Han vill ha alla fakta på bordet före dess. Regeringen har uppdragit till Socialstyrelsen att försöka utreda varför fler dör av narkotika och nyligen tillsattes en utredning om hur nätdroger bättre ska kunna stoppas, familjeklassning nämns som alternativ.

Men att skrota visionen om ett narkotikafritt samhälle eller ta bort konsumtionsförbudet, som flera debattörer föreslår, är inte aktuellt, enligt Wikström.

– Det är inga större problem med att bruket av narkotika är kriminaliserat i Sverige. Ofta kidnappas den frågan av de som vill se en total liberalisering av narkotikalagstiftningen. Svenska folket vill inte gå i en riktning där droger liberaliseras fullt ut, där är alla mätningar entydiga, säger Wikström.

Han tycker inte att det är en mänsklig rättighet att använda narkotika, apropå kritiken.
– En av de mänskliga rättigheterna i FN:s deklaration är rätten till liv och hälsa, det är den man måste värna och föra diskussionen utifrån. Men att säga att narkotikabruk enskilt är en mänsklig rättighet, som ingen kan bestämma över, det tycker jag är fel, säger Gabriel Wikström.

• En längre intervju publiceras senare i Drugnews och tidskriften Narkotikafrågan om Wikströms första år som minister och inför UNGASS, narkotikamötet i FN:s generalförsamling 2016 där han ska företräda Sverige.