– Att så få yrkesverksamma i Sverige tagit del av innehållet i alkoholpolicy på sitt jobb är överraskande få. Många arbetsgivare måste prioritera dessa frågor mer och då även diskutera frågor om alkoholkultur och regler på arbetsplatsmöten, säger Magnus Jägerskog, avgående vd för Systembolagets dotterbolag IQ, till Drugnews.

IQ:s rapport ”Nykter på jobbet – en hederssak?” (pdf-fil, 16 sidor) presenterandes på ett seminarium i Stockholm i onsdags. Den bygger bland annat på enkät med drygt 2 000 hel- och deltidsanställda personer 20 till 65 år via en webbpanel.

Sex av tio uppger att det finns en alkoholpolicy på arbetsplatsen, 84 procent har tagit del av den. Över hälften (55 proc.) känner en förväntan bland arbetskamraterna att dricka alkohol vid exempelvis träffar och personalfester. Och nära sju av tio har varit på jobbrelaterade träffar där de tycker det druckits för mycket.

Många arbetsplatser firar jobbframgångar och försöker bygga teamkänsla med alkohol. I privata företag är attityderna mer tillåtande än på offentliga, på arbetsplatser med högre lön är det vanligare med att chefen bjuder på alkohol.

– I arbetsmiljöarbete måste alkoholfrågor lyftas och bli en självklar del. Genom att förebygga alkoholrelaterade problem minskar risken för enskilda att fara illa och det medför även ett bättre arbetsklimat och högre produktivitet, säger Jägerskog.

Vardagsdrickande har ökat senare år och tillfällen att dricka blivit fler, menar IQ. I undersökningen framgår att en av fem har druckit alkohol, eller mer än de tänkt, för att ”passa in” på jobbet.

En panel diskuterade kopplingen alkohol och arbetsplatser, både vad gäller kultur, säkerhet och sjukfrånvaro. Även bakfulla medarbetare påverkar resultat och omgivningen på jobbet.

Susan Westberg, HR-direktör på Skanska Sverige med cirka 10 000 anställda, berättade hur policy skärpts efter långa diskussioner. På många byggarbetsplatser har taklagsfester med alkohol och korv och öl på fredagar i byggfutten varit vanligt.
– Numer tillåter vi inte starksprit på arbetsrelaterade tillställningar och högst två glas vin eller öl på middagar, sade hon.

Stockholm stad med 40 000 anställda har infört nolltolerans mot alkohol på jobbet.
– Firar vi med mousserande, så är det alkoholfritt i glasen. Viss draghjälp har vi som offentligt finansierad verksamhet, det är inte okey att använda skattepengar till alkohol, sade personaldirektör Anita Lidberg.

Afterwork förekommer, men det gäller att ha gränssättning mellan jobbet och privatlivet.

Minst var tionde anställd på arbetsplatser har allvarliga missbruksproblem och påverkar sin omgivning. Kring 700 000 svenskar dricker riskabelt, enligt undersökningar.

Socionom Ulric Hermansson som är knuten till Beroendecentrum Stockholms läns landsting har i många år forskat kring alkohol och andra droger i arbetslivet.
– Det finns klart samband mellan hög alkoholkonsumtion och hög sjukfrånvaro, dessutom har säkerhet och effektivitet på arbetsplatser fått flera företag att uppmärksamma problemen, säger han till Drugnews.

Hans råd för säkrare arbetsmiljö för alla är:
• tydlig alkoholpolicy med tydligare regler och konsekvenser

• bör vara del av systematiskt arbetsmiljöarbete, och policyn ska spridas vid olika träffar och samtal

• erbjud personalen återkommande hälsoundersökning (exempelvis via Företagshälsovård) med samtal och screening, där alkohol tas upp tillsammans med kost och hälsa

– Projekt vi haft visade att de flesta tänkte över sina alkoholvanor och hälften av de med riskabelt drickande minskade konsumtionen betydligt redan under första året. De med stora problem kan erbjudas ex kbt-samtal eller läkemedel, många har visat lyckade resultat.

Avslöjandena kring facket Kommunal har bland annat lett till att dess alkoholpolicy nu skärpts.
– Klar framgång, även om det var lite genant, bättre om det genomförts ändå. Men det går åt rätt håll på många arbetsplatser, exempelvis i transportsektorn och säkerhetsklassade arbete är drogkontroller och policys självklara idag, säger Ulric Hermansson.

Att en policy tillåter några få glas i vissa sammanhang, tycker han är okey. Viktigast är att få med sig de flesta, 70-80 procent, för att den ska få genomslag.
Och att cheferna går i täten:
– Om ledningen inte går före och signalerar är det nästan omöjligt att få policyn att slå igenom, säger han.

Det vore även bra om regeringen stimulerade fler branscher att se över och ändra alkoholkulturen istället för att mest hänvisa till primärvården, tycker Hermansson. Även sjuk- och hälsovården behöver se över alkoholpolicys med tanke på bland annat patientsäkerhet, där ser han Gävleborgs landsting som nu börjat, som en förebild.