Socialstyrelsen om ökad narkotikadöd: ”illusion”

Ökningen av narkotikarelaterade dödsfall senaste åren i Sverige kan vara mindre än förmodat. Det menar Socialstyrelsen som menar att det förklaras av bättre rättsmedicinska analyser och hur dödsorsaksintyg registreras.

– Ökning senaste åren är nog egentligen en illusion. I huvudsak kan den förklaras av metodförändringar och att Rättsmedicinalverket skaffat bättre utrustning och kan hitta fler substanser, säger utredaren Daniel Svensson till Drugnews.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat narkotikarelaterad dödsfallen för år 2014, som angavs till 765 personer, en ökning med hela 30 procent jämfört med året före (589 döda). Där förgiftning med narkotika varit underliggande eller bidragande dödsorsak enligt läkares intyg.

Men myndigheten är försiktig i sin slutsats då osäkerheten varit stor kring senaste årens utveckling. Det är nog flera samverkande faktorer som gör att trenden blivit överskattad, menar Svensson. Vissa nya läkemedel har kommit in på marknaden och andra fasats ut, några av dem har förts in i dödsfallsstatistiken och andra inte.

– Detta är komplex materia och vi kan ändå inte utesluta att det funnits en reell ökning av narkotikarelaterade dödsfall senaste åren. Därför behövs en bredare datainhämtning framöver, tillägger han.

D544-Soc-Narkdeath-figur1Av de registrerade dödsfallen var tre fjärdedelar män, en stor andel ganska unga, med medianålder på 37 år. Cirka hälften avled i överdoser av opioider, där både läkemedel (som metadon och subutex/buprenorfin) och illegalt heroin dominerade.

Men även en annan bild av narkotikabilden framkommer.
Bland kvinnor dominerar självmord och förgiftningar med lite oklar avsikt de narkotikarelaterade dödsfallen, medan överdoser bland dem var cirka 30 procent. Vid suicid var oxikodon, tramadol och morfin vanliga substanser som ofta hämtats ut på apotek. Ofta har kvinnorna (som hade en medianålder av 48 år) haft en vårdhistoria med ofta psykisk ohälsa, exempelvis depressioner.

B216-Sprutor2minBlandmissbruk är vanligt. De flesta som avlider till följd av förgiftning har minst två substanser i kroppen, i något fall hela elva preparat, enligt rapporten.

Opioidläkemedel är mycket vanligt bland dödsfallen, ofta i kombination med bensodiazepiner, men även alkohol. Nätdroger (nya psykoaktiva substanser, NPS) står för en mindre andel av dödsfallen, men har ökat tre senaste åren. Exempelvis hittades syntetiska opiaten MT-45 (numer klassad) vid 21 av 58 NPS-dödsfall 2014.

Narkotikaklassade läkemedel som metadon och buprenorfin hittas senare år oftare än heroin hos de döda, så även undersökta året. Kritiker varnar för samband med en kraftig utbyggnad av Laro-program för behandling av opiatberoende personer sedan 2006.

Socialstyrelsen lyfter inte detta särskilt i denna rapport, men har i tidigare studie menat att läckage från programmen är litet. Att det buprenorfin som når svarta marknaden ofta smugglats in via Frankrike. Dessutom används läkemedlen även som smärtstillande av andra patientgrupper.

För att bättre kunna följa orsaker till dödsfall med narkotikaförgiftningar, så planerar Socialstyrelsen införa en mer detaljerad registrering av enskilda substanser, enligt amerikansk modell. Bland annat för att få in uppgifter om vilka läkemedel, andra syntetiska substanser, illegal narkotika och andra ej specificerade droger som förekommit bland de döda.

Med den metoden skulle fler dödsfall av förgiftningar och tendenser kunna fångas in och göra det möjligt att bättre följa utvecklingen, bland annat för preventiva insatser, menar Socialstyrelsen. (Med det måttet skulle antalet dödsfall uppgått till hela 934 år 2014).

• ”Rökridåer av Socialstyrelsen”, tycker Per Johansson, generalsekreterare i RNS, som ifrågasatt liberalare utdelning av opiatläkemedel.
– Opioider är ett stort problem av narkotikadödsfallen. Och de har ökat sedan Laro-programmen kraftigt byggts ut. Sjukvården läcker som ett såll. Vem ansvar för det? Jo, Socialstyrelsen som nu krånglar till det i rapporten, säger han till Drugnews. Dessutom har studier om substanser bland narkotika döda länge förts i Toxregistret.

• Fotnot: Socialstyrelens rapport ”Narkotikarelaterade dödsfall – statistikutveckling och en analys av 2014 års dödsfall” (pdf-fil, 36 sidor). Dödsorsaksregistret, patient- och läkemedelsregistren, register över tvångsvård och LVM har bland annat samkörts.

 

Annonser