– Det är väldigt glädjande att regeringen nu föreslår den här höjningen. En ökad alkoholskatt leder till en minskad alkoholkonsumtion och därmed färre skador, samtidigt som de ökade intäkterna gör att vi står bättre rustade för att ta hand om de som drabbas, säger Johnny Mostacero, förbundsordförande för IOGT-NTO i en kommentar.
Nykterhetsorganisationen har länge efterfrågat regelbunden höjd skatt för att minska klyftan mellan alkoholens stora kostnader för samhället och intäkter från alkoholskatt. Cirka 66 miljarder enligt beräkningar, respektive 12,8 miljarder under 2014.

Enligt regeringens motivering i promemorian (pdf-fil, 15 sidor) att i höstens budget föreslå höjd skatt, så har realpriset minskat flera år (inräknat skattehöjningarna 2008, 2014 och senast 2015). Dessutom bedöms den oregistrerade konsumtionen av alkoholen ha minskat sedan 2004 medan Systembolagets andel av det som total dricks ha ökat samma tid.

Men det är ett resonemang som Sveriges Bryggerier inte anser stämmer med verkligheten.

– Det är sorgligt att regeringen bidrar till att släppa alkoholen fri till okontrollerad försäljning i Sverige. Varje gång alkoholskatten höjs, så ökar gränshandeln av alkohol, säger Cecilia Giertta, vd på Sveriges Bryggerier, till Drugnews.

Såväl bryggare som dagligen levererar till gränshandeln som tull och polis ser detta. Och idag är det mindre än hälften av spriten och drygt hälften av ölen som dricks i landet som säljs på Systembolaget, enligt Giertta som inte tror regeringens siffror stämmer.

Prisskillnaderna är stora mellan gränsbutiker i Tyskland och systembutikerna i Sverige. Tre-fyra kartor öl kan man få för samma pris som ett på Systembolaget. Det är väl självklart att man köper där det är billigast om man har möjlighet, menar Giertta.

Hon tycker att den okontrollerade försäljningen är ”en varböld” i svenska samhället som riskerar hota Systembolagets monopol. Flera riksdagsledamöter från olika partier har begärt att en införselutredning kring alkoholsmuggling och dess konsekvenser bör tillsättas.

En höjning med en procent på starksprit (ett par kronor dyrare per flaska 40 procentig sprit) och fyra procent på öl och vin (25 öre dyrare för en burköl och en krona mer för vanlig vinflaska) och övriga alkoholdrycker bedömer regeringen ska öka skatteintäkter med 390 miljoner kronor under nästa år.

Nu ska förslaget ut på remissrunda, svaren ska senast lämnas 1 juni i år.