Fortfarande få barn som får stöd

Trots att fler kommuner erbjuder stöd för barn i missbruksfamiljer, så får inte fler barn hjälp. Samordning efterlyses. ”Jag är jättebesviken, är lite av ett socialt lotteri”, säger Mona Örjes på Junis som i tretton år undersökt kommunernas stödverksamhet.

I årets rapport (”Upptäck i tid”) har 75 procent av landets kommuner svarat på IOGT-NTO:s Juniorförbunds rapport. Nio av tio (93 procent) av dessa svarade att de ifjol kunde hänvisa till någon slags stödverksamhet för barn som växer upp med förälder som har beroende- missbruksproblem med alkohol eller andra droger. Men 15 kommuner svarar att man inte har några stödinsatser alls.

Enligt enkätsvaren nåddes ifjol ändå bara 2 290 barn av stödinsatser som kommuner kunde erbjuda. Det är ungefär lika få som när Junis började ställa frågor för över tio år sedan.

Samtidigt tycker Junis att situationen för anhöriga och barn till missbrukare blivit mer uppmärksammad och flera kändisar har berättat om sin barndom med en alkoholiserad förälder.

– Det talas mer om problemet, men det har inte nått ner till barnen. Det är uppenbart att samhället inte klarar av sitt uppdrag att stödja de som bäst behöver hjälp, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis, till Drugnews.

Antalet barn i risk- och missbruksmiljöer är lite osäkert. Det brukar anges närmare 400 000 barn i Sverige. En annan kartläggning (SKL 2012) visar att över 100 000 barn har föräldrar som varit aktuella för beroendevård.

Många av dessa barn mår dåligt, kämpar med skuld och skam och för att hålla skenet uppe om hemmasituationen. De riskerar också större risk för fysisk och psykisk ohälsa och att utveckla ett eget missbruk om de inte får stöd.

Skolan, socialtjänst, vården och föreningslivet måste samarbeta mer för att upptäcka barn som har det trassligt hemma, menar Junis. Men också att grundproblemet med droger måste uppmärksammas mer.

– Alltför många vuxna dricker för mycket alkohol och använder narkotika. Det drabbar barn och unga om de inte får hjälp, säger hon.

De vanligaste insatserna som erbjuds i kommuner för barn är stödsamtal och stödgrupp. Men det är uppenbarligen ett stort problem att hitta dem och locka dem dit. Skolan anses viktig, där i princip alla barn passerar.

Men det utbildas sällan om dessa glömda barn på lärosäten för pedagoger, socialarbetare och andra professionella som möter barn och unga. Något Junis anser måste ändras.

Kommunerna själva uppger i enkäten att ökad samverkan inom kommunala instanser är den viktigaste åtgärden för att utveckla stödet. Därefter information, politiska prioriteringar och först därefter anges ökade resurser.
– Det verkar bli lite av ett socialt lotteri – var man har tur att bo någonstans och hur stödet fungerar där. Mer samarbete – visst, men gör det då, säger Mona Örjes.

Göteborgs stad är ett kapitel för sig. Där stora förändringar i statistiken inte motsvaras i verkligheten. För tre år sedan uppgav staden i kommunenkäten att 81 barn med missbrukande förälder fick stöd, året efter 1800 barn (!) och ifjol bara tio barn.

Det tyder på att kommunens överblick brister. I en annan kartläggning över tunga narkotikamissbrukare 2011 i staden, så hade var tredje av 1700 personer i studien barn under 18 år, varav 109 bodde med sitt barn.

– Junis frågor är så detaljerade med följdfrågor. Vi kan centralt i stabsledningen bara överblicka antalet barn som får sociala insatser i stort, inte bara de med missbrukande föräldrar. De uppgifterna bör stadsdelarna ha. Det låter jättekonstigt, men kräver manuell hantering, säger samordnaren Annica Eriksson till Drugnews.

Men bara hälften av de tio stadsdelarna i Göteborg lyckas besvara enkäten. (Och hur många barn som berördes av sociala insatser i stort ifjol, lyckas man inte heller få fram). Varför inte politikerna har bättre koll för att kunna se hur stödinsatspengar används får vi inte svar på. Kommunalrådet är ledig och hennes stadssekreterare ber att få återkomma.

Några kommuner har inte svarat alls – i år inte Stockholm, (för 2014 uppgav huvudstaden 430 barn, en ökning från 163 året före som deltagit i stödverksamhet). Malmö svarade att 120 barn fick stöd 2013, men inga de två följande åren.

Mona Örjes presenterar Junis kommunrapport. Foto: Drugnews
Mona Örjes presenterar Junis kommunrapport. Foto: Drugnews

På ett seminarie i måndags då kommunrapporten presenterades så sprudlade det dock av idéer för att nå utsatta unga: anonyma möten via nätet, exempelvis Tjejzonen. Södermalms samverkan med Ersta Vändpunkt med stödgrupper och lett till att fler barn numer upptäcks. I Tyresö kommun kollas alltid hur barn har det när vuxen förälder med beroendeproblem behöver hjälp.

Goda exempel finns i Gävle med projektet Grinden, Elinor-gruppen i Linköping, Trappan i Uppsala, Sputnik i Örebro och Bona Via i Göteborg. Där barn får möjlighet att träffa andra i liknande situation och bara vara.

En kvinna säger att föräldrarnas inställning och medverkan är en nyckel för att få deras barn att stanna i stödgrupper. En tjej från Maskosbarnen svarar att det kan vara svårt när föräldrarna är sjuka.

En CAN-studie visar att barn till missbrukare ofta hamnar i skymundan och upptäcks och erbjuds hjälp först när de själva utvecklat problem och riskbeteende.

Junis har inga egna stödgrupper, men utbildar ledare till dessa. Dessutom anordnar man läger och har aktiviteter för runt 12 000 barn varje år.

– Alla barn måste få leka, busa och få vara trygga och att bli sedd av en stabil vuxen kan vara livsavgörande, säger Mona Örjes.
Hennes vision om tio år är en matris av olika insatser; att det finns många fler öron och ögon som kan se till att fler barn får hjälp.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

D12-SpelaRolllogga1Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran är svajig. Idag beräknas minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård (enligt ny CAN/SKL-studie), troligen är de fler. Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…

Läs mer

Annonser