Prisad polis försvarar drogtester

Kommissarie Lennart Karlsson vid Norrmalms lokalpolisområde i Stockholm tilldelas Svenska Carnegie Institutets polisstipendie. En engagerad norrlänning som försvarar drogtester och ”vill arbeta med missbrukare mot narkotikan”.

Lennart Karlsson blev överraskad när han plötsligt kallades upp på scenen när Svenska Narkotikapolisföreningen firade 30 år på jubileumskonferens i Göteborg nyligen.

 

Lennart "Lelle" Karlsson (t h) får årets polisstindie av Peder Langskiöld, Carnegie Institutet. Foto: Michael Leijon/SNPF
Lennart ”Lelle” Karlsson (t h) får årets polisstipendie av Peder Langskiöld, Carnegie Institutet. Foto: Michael Leijon/SNPF

Peder Langenskiöld från Carnegie Institutet räckte över priset på 30 000 kronor efter att i motiveringen beskrivit Karlssons engagemang och driv är iögonfallande och grundar sig på en ideologisk tro på ett bättre samhälle, utan narkotika. Han tror på den goda människan.”

– Jag visst inget före, blev närmast chockad. Men är mycket glad och stolt, särskilt då priset är till tidigare rikspolischefen *Carl G. Perssons minne. En man jag högaktar, säger Lennart Karlsson till Drugnews.

Priset utdelas årligen till en förtjänt polis för att kunna förkovra sig vidare i studier eller forskning kring frågor om narkotikaproblem. Vad det blir i Karlssons fall har han ännu inte bestämt.

Lennart ”Lelle” Karlsson, 48 år, är ursprungligen från Västerbottens inland. Efter polishögskolan började han i yttre tjänst 1990 i Stockholm och inriktade sig efter några år alltmer på narkotikaproblem.

– Jag ville göra något åt de växande problemen, men behövde mer kunskap. Hade arbetat med några 15-16-åriga struliga killar, utan att få styr på dem. Senare berättade de att de varit påtända mest hela tiden, vilket blev ett uppvaknande för mig, säger han.

Han inspirerades av en äldre kollega i Skellefteå, Alf Staflund som också tidigare fått Carnegiepriset, att mer arbeta mot narkotika. Det blev gatulangningsgrupper i Högdalen och Farsta, sedan följde spaning i Citypolisen några år och därpå chef för krogkommissionen.

Narkotikapolis Lennart Karlsson med kollegor på Gotland. Foto: Drugnews
Narkotikapolis Lennart Karlsson med kollegor på Gotland. Foto: Drugnews

Hans grupp spårade såväl stora langare (som i Taxi-Tony-fallet), som kändisar som köpte och sprang på galor. Och poliserna störde ungdomar på musikfester som experimenterade med droger. Inte alltid populärt bland de unga eller i pressen när drogtester användes. Kränkande, integritetsintrång, kulturförföljelse och annat, lät ofta omdömena.

– Tester är ett bra verktyg att få upp problemen på bordet, få visshet och kunna gå vidare för att förhindra en missbruksbana. De flesta föräldrar är tacksamma när vi hör av oss, de unga tycker kanske inte det är så kul, säger han.

Idag riktas åter kritik mot polisens användning av tester för att klargöra om ringa narkotikabrott, det vill säga eget bruk som är kriminaliserat i Sverige. Brottsförebyggande rådet visar efter en studie 1995-2015 att testerna ökat fyra gånger under åren, men att andelen positiva prov sjunkit på de idag cirka 40 000 personer som får lämna drogtest till cirka tre av fyra.

Bland ungdomar är det närmare hälften som uppvisar negativa test.
– Det är omöjligt att uppnå målet hundraprocentiga träffar, men strävan att vara mer säker än osäker ska alltid gälla.

– Samtidigt prioriteras inte utbildning i drogkännetecken tillräckligt inom polisen, det behövs ju misstanke för att få använda tvångsmedlet med testning. Dessutom syns flera av de nya designerdrogerna inte på våra test, fast de unga är uppenbart påverkade, säger Lennart Karlsson om andra tänkbara förklaringar till fallande träffsäkerhet.

Han har debatterat narkotikapolitik i media, skrivit bok om att upptäcka narkotika, föreslog att också poliser ska slumptestas för droger (vilket inte vann större gehör). Kritiserat nedmontering av narkotikaspecialister inom polisen och brist på en mer övergripande nationell drogstrategi.

Lennart Karlsson följer internationella debatten om legalisering av cannabis och oroas över ropen om avkriminalisera är hemma. Men är mer ledsen över att ANDT-strategin inte implementerats mer, såväl inom vården, polisen som i skolan.

Karlsson i samtal med Berne Stålenkrantz, Brukarföreningen, för ett par år sedan Foto: Drugnews.
Karlsson i samtal med Berne Stålenkrantz, Sv Brukarföreningen, för ett par år sedan. Foto: Drugnews.

Nu är han tillbaka i polisområde Norrmalm och försöker bygga upp en gatulangningsgrupp igen. Begreppet narkotikapolis har försvunnit i nya polisorganisationen och specialiserade rotlar och grupper har lagts ner.
– Det är som att uppfinna hjulet på nytt, vi har förlorat tempo. Men jag trivs bäst på fältet – håller mig bättre uppdaterad och gillar den sociala sidan av jobbet. Jag vill jobba med missbrukare mot narkotika, säger han.

Mest bekymrad är han över att missbruksvården verkar ha havererat och den ökade dödligheten bland de som använder droger. I takt med ökad läkemedelsbehandling senaste decenniet ser han vidaredelning av mediciner, sidomissbruk och livsfarlig mix med bensodiazepiner, heroin, alkohol och nya substanser .

– Den ökade narkotikadödligheten är resultat av detta. Och det finns inte en vettig nationell strategi att möta det med. Man kan inte straffa bort missbruk – men polisen måste kunna ingripa och hjälpa de med beroendeproblem till vård och socialt stöd.

Säger kommissarie Lennart Karlsson, en engagerad narkotikapolis. När han vill rensa huvudet från storstadsstressen, så åker han till stugan i Norrland.

Carl Persson. Foto: Maria Söderberg
Carl Persson. Foto: Maria Söderberg

* Carl G Persson (1919-2014) jurist som blev legendarisk rikspolischef, chef för Interpol och senare landshövding. Under sina år som chef för polisen (1964-1978) förstatligade han den organisation han tidigare utrett. Initierade landsomfattande polisoffensiv mot droger och antalet narkotikapoliser ökade från 80 till 800 under hans tid. Var senare Svenska Carnegie Institutets ordförande i flera år.

Annonser