Omstritt fixrum för byens missbrukare

B1110-DanskFlagMinKÖPENHAMN Droger måste besökarna ordna själva. Men kommunen står för lokal, vårdpersonal, sprutor och arkitektritad miljö att röka och injicera droger i. I måndags invigdes ”fixerummet” H17 i centrala Köpenhamn. Något för Sverige?

I tusen kvadratmeter i färgsprakande lokaler i gamla slakteriområdet Kødbyen kan narkotikamissbrukare röka och injicera droger under sjukvårdspersonals övervakning.

– Tanken med H17 är framför allt att erbjuda gäster en trygg och säker plats att ta sin narkotika, och därmed minska risken för överdoser, dödsfall och skador, säger verksamhetsledare Louise Runge Mortensen till TT.

Foto DrugnewsOmrådet vid Halmtorvet i danska huvudstaden har länge haft problem med droghandel och missbruk, vilket stört boende omkring. Nu är avsikten att både grannar och missbrukare ska få det lugnare och säkrare.

Heroin, kokain, crack och andra droger får besökarna ta med själva, men kanyler i olika storlekar, citronsyra, kondomer och annat finns där – liksom relaxrum. Sjuksköterskor kan hålla armen still, men besökaren får själv leta blodkärl, injicera och slänga verktyg o tussar i papperskorgen.

– Vi får in missbrukarna under trygga och ordnade förhållanden. Nu kan vi ge dem snabb hjälp så att de inte dör av överdoser. Vi har hittills inte haft något dödsfall här, säger Jesper Christensen (S), socialborgmästare i Köpenhamn, till SVT Nyheter.

D651-Fixrum-H17-KphMapUppåt 500 narkotikaintag per dag är H17 (på Halmtorvet 17) avsett klara, stället har öppet från klockan 07:30 till 23:30. Även rådgivning, kontakt för behandling och sociala aktiviteter ska finnas i huset.

Mobila ”fixelancen” för narkomaner finns sedan tidigare i Köpenhamn, dessutom försök med kontrollerad heroinutdelning, och konsumtionsrum har öppnats även i Odense och Århus. Så även i Norge. Men nya H17 är Nordens största och mest påkostade fixrum, med 24 platser. Tillsammans med nära redan öppna drogintagsrummet Skyen, också på Vesterbro, kostar det Köpenhamns kommun kring 30 miljoner danska kronor årligen.

Kritik har framförts i Danmark från politiker om att verksamheten kostar för mycket pengar och att legitimerar missbruk och kriminella droger.

– Jo det är ju klart, men å andra sidan kan man ju säga att många års förnekande och politik som går ut på att man bara ska ta bort dem, har misslyckats totalt, både i förhållande till allmänheten och till missbrukarna, säger borgarrådet Jesper Christensen till SVT.

Även svenska besökare väntas till fixrummet. Flera svenskar med beroendeproblem kommer till Köpenhamn. Brukareföreningen i Malmös ordförande Mikael Johansson är imponerad av anläggningen.

Han har själv bakgrund i kvarteren och vet hur det var tidigare, ”så detta är jag absolut positiv till”, uppger han för SVT.

Martin Kåberg, infektionsläkare.
Martin Kåberg, infektionsläkare.

Men verksamheten är drogpolitiskt känsligare i Sverige. I en debatt i Aktuellt i onsdags kväll tyckte läkaren Martin Kåberg, medicinskt ansvarig för sprutbytet i Stockholm, att det är intressant.
– Det är effektivt, det säger även EU:s drogmyndighet EMCDDA, kan rädda liv och bli en kontakt in till beroendevården. Men det handlar inte om att införa brett i hela Sverige, utan skulle kunna vara ett komplement, sade han.
Kåberg menar att drogfrihet inte alltid kan vara målet, utan kanske reducera sitt intag och få en värdig livssituation.

Per Johansson från Riksförbundet narkotikafritt samhälle är skeptisk till fixrummens effektivitet och menade att drogfrihet måste vara mål.

Per Johansson, RNS
Per Johansson, RNS

Han tror inte att injiceringsrum är aktuellt.
– Nej, inte på kort sikt. Men det beror på debatten och vår ambitionsnivå, om den är att människor ska sluta knarka, så blir det inte genomfört här. Men så är det inte i Danmark, man har inte den ambitionen, sade han.

Med tanke på den mycket höga narkotikadödstalen i Sverige är det bättre att lägga pengarna på beroendevården, anser Johansson.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser