Ny drogvaneundersökning bland skolelever i Karlshamn visar att allt fler unga säger nej till alkohol och tobak. Däremot ökar narkotika. I helgen går fältarbetare ut igen på stadens gator efter ett längre uppehåll.
Fältgruppen med fältassistenter och socialarbetare lades ner förra hösten då personal behövdes i socialtjänsten för att utreda, ta emot och placera de många flyktingar som kom.
Men nu börjar gruppen åter vandra på Karlshamns gator med sina västar och söka upp och tala med ungdomar.
– Den behövs och är efterlängtad, både av oss och av tonåringar på stan. Fältarna kan skapa kontakt, hjälpa till att få hem unga och har en viktig drogförebyggande roll, säger Jenny Andersson, ANDT-strateg i kommunen, till Drugnews.
I torsdags presenterades resultatet av årets drogvaneenkät i Karlshamns kommun. Över 880 högstadieelever och 520 gymnasieelever i 1 och 2 årskurs har besvarat ett 50-tal frågor.
Resultaten följer vad gäller alkohol och tobak den nationella trenden – allt fler unga väljer bort rökning och skjuter på alkoholdebut – tre av fyra på högstadiet (årskurs 7-9:an) har inte druckit alkohol.
– Det framgår också att fler föräldrar har blivit skarpare och inte köper ut alkohol. De som dricker får alkohol via äldre kompisar eller syskon, säger hon.
Men undersökningen visar samtidigt att fler använder narkotika jämfört med fjolårets mätning. Bland högstadiepojkar har det ökat till nära 8 procent som använt narkotika någon gång, en ökning från 4,9 procent året före. Bland flickorna drygt fyra procent.
Bland gymnasieeleverna uppgav 14,2 procent av pojkarna och 9,7 procent av flickorna att de prövat narkotika.
– Mycket oroande. Över 70 elever på högstadiet har använt illegala droger, det handlar främst om cannabis, men även läkemedel. Liberala attityder sprider sig bland unga och även i film och media. Även tillgången har ökat och cannabisodlingar har upptäckts på nära håll, säger Jenny Andersson.
Redan tidigare har Karlhamns kommun uppmärksammat att narkotikaproblem bland unga ökat. Flera skolor låter numer polishundar komma för att söka efter droger i lokalerna.
Provtagningar i avloppsvattnet görs också för att få en bild av narkotikaanvändning i kommunen. Där sticker högre doser per invånare av amfetamin ut jämfört med storstäder. Även cannabis och kokain hittades i reningsverkets vatten.
Tema: NARKOTIKAFRI SKOLA
Drogfria skolor är inte självklart – trots att det behövs för en trygg arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. För att lyckas med skolarbete och framtidsplaner, men också för skydda unga från att hamna i missbruk. Droger påverkar unga hjärnor, försvårar inlärning och ökar risk för skolk, lägre betyg och avhopp.
Allt fler skolor tar fram drogpolicys och frågar efter metoder för att tidigt upptäcka och kunna ingripa om elever misstänks testa eller vara på väg in i beroende. Några myndigheters beslut har försvårat användande av bl a slumpvisa drogtester och utveckla samarbete skola, socialtjänst och polis, och hänvisar till enskildas integritet. Men skolor prövar sig fram.
Idag använder ett 60-tal skolor (flera gymnasier med yrkesutbildning) i landet s.k. slumpvis drogtestning, som ska baseras på frivillig medverkan och kontrakt med målsman och elev.
• Se mer projektet Narkotikafri Skola
(Toppfoto: iStockphoto)