”Vi skulle kunna rädda fler liv vid överdoser”

Ökad dödlighet bland narkomaner har inte hittills lett till någon större politisk debatt. Nu går debattörer med annars helt olika narkotikapolitiska synsätt samman och kräver att hälsa sätts före byråkratiska regelverk och att motgiftet naloxon får delas ut till personer runt droganvändare för att häva överdoser.

Narkotikadödligheten har ökat mycket kraftigt i Sverige det senaste decenniet. Mellan 2006 och 2015 har dödsfallen nästan fördubblats i åldersgruppen 15–64 år, från 457 till 823 avlidna enligt Socialstyrelsens döds­orsaksregister.

Utvecklingen beror huvudsakligen på en ökning av antalet akuta förgiftningar – överdoser i dagligt tal. Kännetecknande för de dödliga överdoserna är att något opioidpreparat – heroin, morfin, metadon, buprenorfin, fentanyl etc – nästan alltid ingår.

Förutom dödsfall orsakar överdoser en lång rad allvarliga skador, exempelvis kroniska hjärn- och muskelskador, lunginflammation och njursvikt, vilket ofta kräver långvariga och kostsamma sjukvårdsinsatser.

Naloxonprogram är ett av de bästa sätten att minska dödsfallen och skadorna till följd av överdos. Sådana program går ut på att läkemedlet ­naloxon delas ut till droganvändare, anhöriga och andra personer som rör sig i missbruksmiljöer, exempel­vis poliser och väktare.

 Vi som skrivit denna artikel representerar olika narkotikapolitiska synsätt och har inte sällan olika uppfattningar om vilka insatser som är bäst för att motverka narkotikadödlighet och andra narkotikaproblem. När det gäller naloxonprogram är vi dock eniga – det är en okontroversiell, effektiv och säker åtgärd som bör införas så snart som möjligt.

Naloxon är ett motgift som i många decennier har använts inom akutsjukvården, för att häva överdoser. När naloxon sätts in minskar opioidernas andningsdämpande effekter, personen börjar ­andas igen och vaknar ur medvetslösheten. Läkemedlet är oskadligt, enkelt att använda och saknar helt missbrukspotential. Naloxon kan ges som injektions­lösning eller som nässpray. Om det ges felaktigt, till en person som inte överdoserat, händer ingenting.

Dansk rädda livet-kurs. Skärmdump från SVT.
Dansk rädda livet-kurs. Skärmdump från SVT

Intervjustudier från Sverige och andra länder har visat att personer som närvarar vid någon ­annans överdos ofta inte vidtar rätt åtgärder. I många fall ringer man inte ambulans och de flesta överdosvittnen saknar kunskaper om hjärt- och lungräddning. I stället testar man ineffektiva och ibland rent skadliga ”huskurer”, som att duscha med kallt vatten eller injicera amfetamin. Även ­detta kan motverkas med hjälp av naloxonprogram, eftersom information om korrekt agerande vid överdos ges innan läkemedlet delas ut.

Mellan 1996 och 2010 inkluderades mer än 50 000 potentiella överdosvittnen i naloxonprogram i USA, vilket ledde till att över tiotusen överdoser kunde hävas (Wheeler med flera 2012). År 2014 utfärdade WHO riktlinjer där man rekommenderade att ­naloxon görs tillgängligt för alla troliga överdos­vittnen. Reguljära naloxonprogram finns i dag i USA, Australien, Kanada och ett antal västeuro­peiska länder, däribland Norge och Danmark. Flera länder i Asien och Östeuropa har försöksverksamheter.

Hittills har den ökande narkotikadödligheten inte lett till någon större politisk debatt i Sverige. Från regering och riksdag har aktiviteten varit närmast sömngångaraktig – visst utredningsarbete har genomförts, men inga skarpa åtgärder har lanserats för att minska dödligheten.

De konkreta initiativ som tagits har skett på landstingsnivå, utan stöd av staten. I flera år har ­Region Skåne och Stockholms läns landsting velat införa försök med utdelning av naloxon-nässpray. Hittills har detta stött på en rad byråkratiska hinder, men förhoppningsvis är tiden då byråkratiska regelverk sätts före droganvändares liv och hälsa nu till ända.

Sprutbytet i Stockholm lämnade i augusti in en licensansökan om naloxon-nässpray till Läke­medels­verket, medan Region Skåne nyligen sökte tillstånd för att få göra en klinisk prövning med ett likartat preparat. En möjlig komplikation för dessa ansökningar är att den som får naloxon förskrivet inte kommer att kunna använda det på sig själv – det är svårt att ta ett läkemedel när man är medvetslös – utan att preparatet ska ges av någon ­annan.

Naloxon-nässpray används dock redan i våra grannländer Danmark och Norge, där man gjort undantag från den sedvanliga läkemedels­hanteringen. Det måste man kunna göra även i Sverige, med tanke på de goda internationella erfarenheter som finns.

Det är vår förhoppning att Läkemedelsverket inom kort lämnar positiva besked avseende de båda ansök­ningarna från Stockholm och Skåne. Men detta är inte tillräckligt – naloxonprogram behövs även i Göteborg och på många andra orter där opioid­beroende är vanligt. Regeringen, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bör därför verka för att sådana program kan införas i alla landsting och regioner.

Vi uppmanar folkhälsominister Gabriel Wikström att skyndsamt ta tag i och prioritera denna viktiga fråga.

• Fotnot: Debattartikeln publiceras även i Svenska Dagbladet.

Undertecknat av:

BJÖRN FRIES  – före detta narkotikapolitisk samordnare
PER JOHANSSON – generalsekreterare, Riksförbundet narkotikafritt samhälle
BJÖRN JOHNSON  – docent i socialt arbete, Malmö högskola
MIKA JÖRNELIUS – ordförande, Svenska narkotikapolisföreningen
CHRISTER KARLSSON – ordförande, Kriminellas revansch i samhället
LENNART KARLSSON – narkotikapolis, Stockholm City
KERSTIN KÄLL – överläkare, Psykiatriska kliniken, Linköpings universitetssjukhus
MARGARETA NYSTRÖM – ordförande, Föräldraföreningen mot narkotikA
ANNIKA ROSENGREN – ordförande, Svenska brukarföreningens anhöriga
BERNE STÅLENKRANTZ – ordförande, Svenska brukarföreningen
PETER SÖDERLUND – ordförande, X-Cons

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser