Narkotikapolitikens ytterligheter

Största misslyckandet för svenska narkotikapolitiken är den kraftiga ökningen av drogrelaterad dödlighet senare år. Men legalisering och ökad förskrivning av läkemedel är knappast lösningen på problemet. Allt är inte bra som kommer från USA, skriver Staffan Hübinette, lärare i drogprevention.

Medan den stora majoriteten av befolkningen i Sverige är emot narkotika och vill ha en restriktiv narkotikapolitik attackeras den av nyliberaler och vänster i skön förening. Centerns ungdomsförbund och Liberala ungdomsförbundet förespråkar båda legalisering av cannabis. I sitt senaste nummer sällar sig nu vänstertidskriften Ordfront Magasin (nr 5/2016) till skaran som vill överge en restriktiv narkotikapolitik.

Daniel Wiklander, redaktör för OM, gör i artikeln Den hårda linjen fader upp med Bejerot-traditionen. Daniel Berg, doktorand i ekonomisk historia, intervjuar under rubriken Kriget mot knarket kan inte vinnas grundaren av Drug Policy Alliance, Ethan Nadelmann. DPA som finansieras av George Soros är den mest inflytelserika legaliseringsorganisationen. Artikeln är närmast en lansering av Nadelmanns program för legalisering.

Alternativen i narkotikapolitiken framstår i debatten alltmer som ett val mellan två ytterligheter. Å ena sidan ”War on drugs”, nu tydligast uttalad i president Rodrigo Dutertes brutala repression i Filippinerna och å andra sidan Nadelmanns legaliseringspolitik med Colorado som främsta exempel. Men valet står inte mellan ytterligheterna Duterte och Nadelmann, det finns en annan väg.

Den svenska narkotikapolitiken har vilat på en kombination av förbud och kontrollåtgärder, förebyggande och tidiga insatser och vård och behandling med tyngdpunkten på de senare.

Denna politik har på många sätt varit framgångsrik, men har haft och har också brister. Det största misslyckandet är den kraftiga ökningen av narkotikarelaterade dödsfall sedan 2005.

Kritikerna förklarar detta med själva förbudet och kräver en omläggning av politiken. Användning av narkotika ska avkriminaliseras eller legaliseras, så kallad medicinsk marijuana tillåtas och vården inriktas mot skademinimering och medicinering. Målet ändras från att minska användningen och drogfrihet vid behandling till accepterande och normalisering av bruket och att rädda liv med hjälp av livslång medicinering.

En politik som sägs bygga på ideologi och ”moralism” ska ersättas av en ”vetenskapsbaserad politik” och evidensbaserade metoder. ”Rekreationskonsumenten” ska ha rätten och friheten att i lugn och ro njuta sin cannabis medan de som har oturen att fastna i missbruk och beroende ska erbjudas medicin.

Kriminaliteten försvinner, resurser kan föras över från rättsväsendet till vården och staten få in skattepengar för att förstärka välfärden. Kan det bli bättre? Verkligheten är dock en annan.

 

”NADELMANNS PARADIS BLIR ETT HELVETE  – EXEMPLET COLORADO”

Ett socialt experiment pågår nu i full skala enligt Nadelmanns program med legalisering av cannabis och så kallad medicinsk marijuana i flera delstater i USA. Colorado är skyltfönstret. Kapitalintressen och marknadskrafter har kopplat ett fast grepp om cannabismarknaden. I Colorado finns nu fler cannabisbutiker än Mc Donald´s och Starbucks tillsammans, 940 mot 322 och 202. Mest utsatt är den fattigare svarta och spansktalande befolkningen. I deras stadsdelar i Denver är antalet marijuanabutiker som störst. I stället för Big Tobacco, som efter decennier av kamp tvingats på reträtt, växer en ny storindustri fram, Big Marijuana, vars drivkraft är ökad konsumtion och största möjliga vinst.

Data börjar nu redovisas från Colorado, bland annat rapporterna The Legalization of Marijuana in Colorado – The Impact, september 2016, och Lessons Learned After 4 Years of Marijuana Legalization, oktober 2016, (pdf-filer). Nadelmanns kort kan börja synas.

d252-us-maya1

 

Colorado toppar nu USA-ligan i cannabisbruk. Konsekvenserna är en kraftig ökning av drograttfylleri, marijuanarelaterade olyckor och dödsfall i trafiken, marijuanarelaterad akutsjukvård och annan sjukvård, frågor om förgiftningar hos vårdcentraler och små barn som ätit av föräldrarnas cannabisgodis. Företag rapporterar om en ökning av positiva drogtester bland anställda och svårigheter att rekrytera ny personal som klarar drogtester. Den kriminalitet och svarta marknad som skulle försvinna finns kvar och växer tillsammans med den legala marknaden. Privatpersoner kan odla upp till 99 plantor för ”medicinskt” bruk och sex plantor för fredagsmyset eller ”rekreationellt” bruk. Denver Post rapporterar hur privatpersoner går samman och organiserar co-ops, stora gemensamma växthusanläggningar och odlar legal men obeskattad marijuana som säljs på den svarta marknaden till lägre pris. Ungdomar under 21 år utgör en betydande marknad eftersom cannabisbruket är utbrett bland just ungdomar. Colorados guvernör John Hickenlooper vill nu begränsa denna möjlighet för att förekomma eventuella ingripanden från den nya Trump-administrationen.

Alla kurvor pekar åt fel håll och Nadelmanns paradis är på väg att sluta i en folkhälsokatastrof medan marijuanaindustrins vinster skjuter i höjden.

Ett undantag i statistiken från Colorado är marijuanarelaterade avstängningar av elever i skolan som de första åren steg men de två senaste åren minskat något. Hur detta kan förklaras är ännu oklart. Det finns exempel på att skolor börjat anpassa sig efter den nya situationen och ändrar i sin drogpolicy så att man inte längre stänger av elever som använder marijuana. Lärare berättar att de får förhållningsorder att inte göra något så länge en påverkad elev inte direkt stör lektionen och andra elever.

 

MEDELLIVSLÄNGDEN SJUNKER I USA
Medan medellivslängden ökar i flertalet länder i världen utgör världens rikaste land ett undantag. I USA sjunker nu livslängden enligt National Center for Health Statistics (NCHS) för första gången på mycket länge. Samtidigt med att användningen av cannabis ökar, inte minst i de delstater som infört ”medicinsk” cannabis och legaliserat ”rekreationellt” bruk, ökar användningen av opioider, smärtstillande läkemedel, kraftigt och som en följd av detta dödsfall av överdoser.

En faktor som väckt uppmärksamhet är enligt Dagens Medicin (8/12 2016) den kraftiga ökningen av antalet dödsolyckor i USA. Sedan 2014 var ökningen bland vuxna 6,7 procent, men mest uppseendeväckande är att antalet dödsolyckor bland barn under ett års ålder ökade med 11,3 procent. En närmare analys visar att flertalet av dessa barn kvävdes till döds i sängen. Andra omkom av fallolyckor, eldsvådor och andra orsaker. En förklaring till denna utveckling och ökning av olyckor antas vara det växande drogmissbruket i landet. Även användning av annan narkotika har ökat.

Att förbudspolitiken misslyckats och att narkotikapolitiken måste bygga på vetenskap och evidens är avkriminaliserings- och legaliseringsförespråkarnas återkommande mantra. DN:s medicinreporter Amina Manzoor efterlyste i Dagens Nyheter (27/11-2016) just en ”vetenskapsbaserad narkotikapolitik” och förespråkade en avkriminalisering. Samtidigt påstod Manzoor att bruket av cannabis bland unga i Colorado ”inte verkar ha ökat” sedan 2012. Debattören Johan Norberg påstod samma sak i Metro (redan 18/8-2016). Men data från experimentverkstäderna i USA finns.

 

NARKOTIKADÖDEN

Den narkotikarelaterade dödligheten är hög i Sverige. Orsaken är enligt kritikerna ”nolltoleransen”, ”moralismen” och förbudet mot användning av narkotika. Narkotikadödligheten ökade något under 1990-talet för att sedan minska åren 2000-2005. Därefter sker ett markant trendbrott och en kraftig ökning. Hur förklara detta trendbrott? Detta sker samtidigt som Socialstyrelsen ändrar reglerna för förskrivning av metadon och buprenorfin och där den ökade dödligheten kan kopplas huvudsakligen till den typen av läkemedel (opioider). De ändrade reglerna tillkom för att öka tillgängligheten till metadon- och buprenorfinbehandling i syfte att minska dödligheten. I stället har den ökat. Läkemedlen kommer från illegal import, läckage från LARO-programmen och ökad förskrivning av smärtstillande preparat inom sjukvården.

Socialstyrelsen vill inte kännas vid sambandet mellan den ökade dödligheten och de ändrade reglerna från 2005. I rapporten Narkotikarelaterade dödsfall – statistikutveckling och analys av 2014 års dödsfall (Socialstyrelsen feb 2016) lägger man ut dimridåer för att skyla över detta samband. I ett förslag till nytt registersystem för narkotikarelaterad dödlighet som nu är ute på remiss, Förslag rörande förändrad redovisning av narkotikarelaterad dödlighet i officiell statistik om dödsorsaker, vill Socialstyrelsen försämra möjligheterna till analys av narkotikarelaterade dödsfall. Det blir svårare att spåra sambanden mellan ökad läkemedelsförskrivning och dödlighet.

Under samma period har möjligheterna till drogfri behandling kraftigt minskat och lättare behandlingsalternativ utan kontroll blivit vanligare. En dokumenterat och erkänt väl fungerande tidig insats för unga missbrukare som den så kallade MUMIN-verksamheten i Stockholm har raserats i samband med polisens omorganisation. Samma omorganisation har på många håll i landet inneburit att insatser på gatunivån mot narkotika har försvagats med försäljning och användning i allt fler offentliga miljöer som följd.

Segregation, ökade klasskillnader och bostadsbrist kan vara andra bidragande orsaker till en svårare situation för många missbrukare. Till det kommer ekonomiska incitament som styr insatser från socialtjänsten, som av budgetskäl helst inte vill ha några klienter, till sjukvården som får betalt per besök. Missbruksvården har problem och dödligheten är oförsvarligt hög, men hur detta kan förklaras behöver en närmare analys och diskussion.

En avkriminalisering eller legalisering av narkotikabruket och en ökad förskrivning av läkemedel är knappast lösningen på narkotikaproblemet. I stället för att minska användningen, skadeverkningarna och dödligheten kommer sannolikt problemen att förvärras ytterligare. Det sker i USA och det är den tendens vi ser även i Sverige. Vad som behövs är en kraftfull satsning på prevention, tidiga insatser och vård- och behandling, men inom ramen för en restriktiv politik.

Allt är inte bra som kommer från USA.

Annonser