”Kravlöshet i beroendevården ger sämsta prognos”

Dagens Harm Reduction”-ideologi skjuter vården framför sig i syfte att stegvis bana väg för en legalisering av narkotika. Och Socialstyrelsen lyssnar inte längre på beprövad erfarenhet, skriver Rolf Bromme, NSO, i en debattartikel i Drugnews.

Den ideologi som nu breder ut sig och brukar kallas ”Harm reduction” (skadereduktion) syftar till att narkomanen ska kunna fortsätta sitt missbruk och att samhällets institutioner medverkar till detta genom att ta bort alla hinder och problem för fortsatt missbruk.

Harm reduction-ideologin innebär en kravlös vård. Den befriar missbrukaren från allt ansvar för sina handlingar. Med en sådan grundinställning går det inte att bota beroendet. Harm reduction-ideologins resultat är fortsatt beroende.

Det första steget i denna ideologi är att förse narkomanen med gratis sprutor som landstingen betalar i tron att detta förhindrar övrig smittspridning. Men så fungerar det inte i verkligheten: En stor vetenskaplig undersökning från Storbritannien visar att det inte finns någon evidens för att gratis sprutor minskar risken för vare sig hepatit C eller HIV och att WHO:s rekommendation om sprutbyte inte heller håller för kvalificerad vetenskaplig granskning.

Jag har tillsammans med den erfarne socialläkaren och narkomaniforskaren Anders Annell, Stockholm, skrivit flera artiklar om detta i bl.a. Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, men Socialstyrelsen har inte kunnat påvisa någon saklig felaktighet i våra artiklar.

Det andra steget i Harm reduction-ideologin är inrättande av sprutrum. Sådana finns redan i Norge och Danmark. Men det har inte minskat antalet dödsfall på grund av överdoser.

Däremot skapar det stora svårigheter i polisens arbete med att förhindra langning och försäljning av narkotika på allmänna platser. Detta därför att polisen tvingas se genom fingrarna när de påträffar narkomaner som säger sig vara på väg till sprutrum upplåtna för dem av sjukvården. För polisen får inte förhindra dem att gå till sprutrummen och inta sin narkotika under det allmännas beskydd.

Det tredje och sista steget i Harm reduction-ideologin är att förse narkomanerna med gratis heroin bekostad av skattemedel genom sjukvården. Detta har redan prövats i Danmark. Det innebär den totala kapitulationen mot narkotikamissbruket.

Harm reduction-ideologin medger inte att samhällets vård av narkomanen ställer krav på ansvar för missbrukaren. Kravlöshet i vården skapar den sämsta tänkbara prognosen för att hjälpa missbrukaren ur sitt beroende och sin narkomani.

Narkomani är en sjukdom. Huvudproblemet med denna sjukdom är ett starkt beroende, Den hittills tydligaste definitionen på denna sjukdom har beskrivits i en svensk doktorsavhandling så här: ”Ett artificiellt uppkommet driftstillstånd, i kraft jämförbart med eller starkare än sexualdriften.”

Den erfarne Göteborgsläkaren och psykiatern Clas Sjöberg har uttryckt sin uppfattning om beroendevården så här: ”Jag är mycket negativt inställd till utvecklingen vad gäller den medicinska missbruksvården, där man inte längre tror att man kan ’bota’ missbrukare. Allt är mediciner, oftast beroendeframkallande mediciner”. (Läkartidningen nr 49/2012).

Men Socialstyrelsen lyssnar inte längre till beprövad erfarenhet inom missbruksvården. Det är en beklämmande och skrämmande inställning hos det statliga expertorganet.

Den epidemiska typen av narkomani som Sverige har dragits med sedan mitten av 1950-talet kan komma att övergå i den endemiska typen av narkomani om Harm reduction-ideologin får fotfäste inom sjukvården och Socialstyrelsen.

Endemisk typ av narkomani uppstår till följd av ett socialt tolererat bruk av beroendeframkallande medel. Det var vad som hände med opiumrökning i det gamla Kina, med haschrökning i Nordafrika och med kokainism bland sydamerikanska indianfolk som tuggade kokabladen. Är vi verkligen beredda att acceptera den endemiska typen av narkomani i Sverige? Om inte, måste vi snabbt överge Harm reduction-ideologi i missbruksvården och i stället återgå till en strikt restriktiv narkotikapolitik.

Samhällets vårdåtgärder ska hjälpa narkotikamissbrukarna tillbaka till ett liv utan droger – inte hjälpa dem att fortsätta sitt beroende av droger. Vad det i grunden handlar om är huruvida vården ska medverka till fortsatt missbruk eller inte.

Ingen har glädje av att Harm reduction-ideologin skjuter vården framför sig i syfte att stegvis bana väg för en legalisering av narkotika!

 

av ROLF BROMME
ordförande i Nykterhetsrörelsens Samorganisation i Stockholm

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD…

… en rättighet? Privat eller offentlig? Kommun eller region? Risken stor för sköra samsjukliga personer bollas runt mellan institutioner som inte tar ansvaret. Ett huvudmannaskap för beroende- och psykiatrin utreds, och tillsynen av barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas. Men en översyn av svenska narkotikapolitiken och ta fram underlag för en nollvision mot narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och prevention, som riksdagen uppmanat regeringen att göra, har våren 2021 ännu inte påbörjats.

Läs mer

Annonser