Svensken super till – ångrar sig sen

Många svenskar gillar att dricka för att ha kul och bli fulla, men ångrar sig ofta efteråt och får skuldkänslor. Det visar en ny stor studie över vuxna européers alkoholvanor.

Det är en stor jämförelse mellan vuxnas alkoholvanor i Europa som nu publiceras. Cirka 32 000 européer i 19 länder har deltagit, ungefär 1500 per land.

Vanligaste orsak att dricka är för att socialt höja stämningen och ha roligt. Även om dryckesmönstren i Europa går från starksprit i norr och öst mot mer vin, och från mest vin kring Medelhavet till även öl, så finns det skillnader kvar mellan länderna.

I Norden och baltiska länderna dricker man mest för att ha kul. Vid färre tillfällen, men mer alkohol vid varje tillfälle. Medan invånare i Medelhavsländerna dricker mindre men oftare, alkohol är en vardagsdryck.

– Sverige utmärker sig särskilt genom att många dricker för att det är kul och för att man gillar känslan av att dricka. Vi sticker också ut med den näst högsta andelen som motiverar sitt drickande med att ”bli full”, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, som gjort den svenska delen av undersökningen.

Sex procent av svenskarna dricker för att blir berusade, det är bara Litauen i studien som ligger högre.
Men samtidigt är det många – både män och kvinnor i olika åldrar – som dagen efter dras med ånger och skuldkänslor för att de drack. Var fjärde svensk (25,9 procent) känner ånger eller skuldkänslor efteråt, vilket är näst högst i studien, efter islänningarna (27,2 proc., medeltal bland européer var 12 procent).

Alkoholforskaren Mats Ramstedt, CAN.

Ramstedt tror att för många svenskar är alkohol en markör för förändring och koppla av från en ganska kontrollerad vardag.
– När man dricker blir det en time-out från vanliga regler. Från vardag till helg, från arbete till fest, då vårt normsystem tillåter att göra det vi inte annars skulle gjort. Passa på att leva ut. Men dagen efter kommer baksmällan och kanske ånger över vad man gjort, säger han till Drugnews.

Även skuldkänslor med att berusa sig, trots man känner till riskerna, kan flera uppleva. Få svenskar uppger i enkäten som skäl att dricka att det är nyttigt med alkohol. I Sverige problematiserar vi ofta om alkohol, känner till baksidan, vilket kan öka känslor av obehag efteråt, resonerar Ramstedt. För exempelvis flera kroater och portugiser kan dricka för hälsan vara ett argument.

För länder med alkoholmonopol som Sverige, Finland och Island finns både ett mer utpräglat berusningsdrickande och tyngs befolkningen efteråt av mer skuldkänslor, går utläsa av undersökningen.

Några andra intressanta resultat i studien är att cirka 60 procent av européerna upplevt negativa konsekvenser av andras drickande senaste året. Exempelvis obekanta berusade som bråkat och hotat på offentlig plats eller när närstående påverkade har gjort bort sig.

Cirka 15 procent av européerna i snitt svarade att de inte druckit alkohol alls senaste tolv månaderna. I Sverige var de nyktra tio procent, Danmark sju procent (vilket var lägst) och högst italienarna där över 30 procent hade avstått alkohol senaste året, mest kvinnor.

Intervjuerna via telefon eller enkäter i studien gjordes 2015 i representativt urval av befolkningen i åldrarna 18 till 64 år i 19 länder. Projektet ”The EU Joint Action on Alcohol” finansierades av EU-kommissionen och medlemsländerna.

En uppföljning planeras om fyra fem år i Europa som överlag har högst alkoholkonsumtion i världen och mycket relaterade hälsoskador.
– Då får vi se om alkoholkonsumtionen minskat i Europa. Överlag dricker unga européer mindre alkohol numer och om det håller i sig är det troligt att många tar med sig de vanorna upp i åren och kan återspeglas i en uppföljande studie, säger Mats Ramstedt.

• Länk till Rarhas hemsida och rapporten ”Comparative monitoring of alcohol epidemiology across the EU. Baseline assessment and suggestions for future action. Synthesis report” (pdf-fil, 386 sidor). De länder som deltagit är de i Norden, Estland, Litauen, Österrike, Polen, Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Ungern, Storbritannien, Frankrike, Grekland, Spanien, Italien, Portugal.

Annonser