Stora brister i åtgärdsplan mot narkotikadöden

Flera bra förslag, men vi löser inte det här problemet om vi inte långsiktigt får ner missbruket av framförallt opioider. Per Johansson, RNS, i krönika om nya åtgärdsplanen mot narkotikadöden.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterade i torsdags (27/4-2017) en åtgärdsplan för att få ner de höga narkotikarelaterade dödstalen. Ett uppdrag från folkhälsominister Gabriel Wikström. Den är på ca 50 sidor inklusive referenser och några bilagor. De allra flesta åtgärderna man föreslår är bra, med ett par undantag.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten vill bygga ut sprutbytesverksamheten i Sverige. Det är en insats som inte kommer att påverka dödstalen ens marginellt. I bästa fall har sprutbyte en hiv-preventiv effekt, men kommer sannolikt ha näst intill noll effekt på narkotikadödsfallen. Motiveringen från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tolkar jag som att man definierar sprutbyte som harm reduction och harm reduction är bra och därför ska vi ha mer av det. Snarare ett ideologiskt sätt att resonera än baserat på forskning och erfarenhet.

Sprutbyte har byggts ut en del under senare år i Sverige samtidigt som dödstalen stigit kraftig. Denna ökning kan man inte lasta sprutbytet för, men det har å andra sidan inte haft någon bromsande effekt.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten föreslår dessutom utbyggd behandling med metadon och buprenorfin, den behandlingsverksamhet som byggts ut kraftigt sedan 2005, det vill säga under den period då de opioidrelaterade dödsfallen ökat kraftigt.

Det dör idag fler personer med metadon och buprenorfin i blodet än med heroin. Frågan är om ”more of the same” är rätt medicin i den här situationen.

Exakt hur stor ökningen av dödstalen varit under de senaste tio åren pågår det en vetenskaplig diskussion om. Lite svårt för en lekman att ta ställning till vad som gäller, men alla verkar tämligen överens om att dödsfallen kopplade till opioidbaserade läkemedel utgör en mycket stor del av problemet. Att i det läget föreslå att göra ett par av dem (metadon och buprenorfin) ännu mer tillgängliga – utan att analysera detta djupare – är minst sagt äventyrligt.

Utöver dessa iakttagelser är det dock ännu mer intressant att notera vad som inte står i åtgärdsplanen. Jag noterar tre allvarliga brister.

1. Läckaget från sjukvården
Jag har redan berört hur opioidbaserade läkemedel spelar roll för de höga dödstalen Det finns ingenting i åtgärdsplanen om läckaget av opioider från sjukvården ut till den illegala marknaden. Där fegar man ur helt och hållet. Såhär står det på sid 10:

”Drogmarknaden kan beskrivas som en väv av olika kanaler och tillvägagångssätt, och det är knappast lönt att i beskrivande syfte försöka dela upp innehållet i illegal införsel av icke tillåtna preparat å ena sidan, och legitim förskrivning av narkotikaklassade läkemedel, å den andra. I praktiken handlar det snarare om ett kontinuum från en helt illegal transaktion till ordinär förskrivning av läkemedel.”

Det är för jobbigt att reda ut problemet och därför ger man sig själv en frisedel på detta vis. Går man till referenslistan saknas också denna rapport som beskriver hur läckaget kan se ut.

Läckaget är inte hela problemet men det är tjänstefel att inte ta itu med det. Hur det ska gå till att kraftfullt minska läckaget och samtidigt garantera god tillgång på underhållsbehandling med metadon och buprenorfin är inte lätt att svara på. Och just därför måste Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten se till att svara på frågan istället för att smita från den.

2. Överförskrivning från läkare
Det finns en del resonemang kring ”oegentlig förskrivning” av narkotiska läkemedel. Här behövs ett mycket tätare kontrollsystem än dagens som både ser till att de enskilda läkarna inte skriver ut för mycket och att patienterna inte går runt till fler läkare. Borde vara enkelt att få till idag med ett modernt it-system och att pappersrecept förbjuds för dessa läkemedel. Denna fråga ligger i ett annat utredningsuppdrag som ska rapporteras 15 december i år och därför väljer Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att inte föreslå något den här gången. En mycket viktig pusselbit som saknas således.

3. Preventiva förslag saknas
Jag tycker att det saknas ett preventivt angrepp på problemet. Hur ska vi få folk att missbruka opioider i väsentligt mindre omfattning? Den frågan får inget svar. Det finns lite allmänna skrivningar om att det är bra med ett förebyggande arbete men de konkreta förslagen kopplade just till opioidmissbruk är inte mycket att hänga i julgranen. Såhär står det på sid 15:

”Det förebyggande arbetet som görs idag för att så få som möjligt i samhället ska bruka narkotika och för att minska den narkotikarelaterade ohälsan, är viktiga grundkomponenter till de mer direkta åtgärderna för att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Inom ramen för detta regeringsuppdrag har Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten dock avgränsat sig till direkta insatser och således inte gjort någon analys av det mer långsiktiga förebyggande arbetet, vilket tas om hand i mål 1–3 i ANDT-strategin.”

Ett bra exempel på fenomenet nånannanism. Det är någon annan som ska fixa detta. Frågan är bara vem? Som en boll studsar det hela tillbaks till den ansvarige ministern, Gabriel Wikström.

Är han beredd att kliva fram och ta politiskt ansvar? Hittills har vi inte sett mycket av det och nu är det inte så långt kvar av mandatperioden.

Summa summarum är det ett rent vårdtänkande som präglar åtgärdsplanen. Det är förstås inte oviktigt att agera där. Men vi löser inte det här problemet om vi inte långsiktigt får ner missbruket av framförallt opioider. I det avseendet har vi inte mycket att hämta ur Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens åtgärdsplan.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet ökar kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA.
Bland annat ökar förgiftningar och överdoser av opioidläkemedel och nya substanser (ex. fentanyler). Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. Experter oeniga om statistik och ökningstakt. Enligt Socialstyrelsen nya beräkningsmetoder så avled 949 person år 2015 av klassiska illegala droger och narkotikaklassade läkemedel.

Regeringen har uppdragit till Socialstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan för att vända utvecklingen. Ska vara klar 30 april 2017.

Läs mer

Annonser