Få bevis cannabis är dundermedicin

WASHINGTON Trots ökad användning av cannabis i medicinskt syfte i flera länder, så är den vetenskapliga evidensen svag. Det visar två metastudier om drogens osäkra effekter vid smärta och posttraumatisk stress. Alarmerande brist på högkvalitativa data, menar de amerikanska forskarna.


Det är forskarteam som för Veteran Health Administrations räkning gått genom de studier som gjorts om bland annat cannabis effekter vid olika smärttillstånd och posttraumatisk stress (PTSD). Det är symtom som flera veteransoldater lider av tillsammans med psykiska besvär som ökar risk för självmord.

Och det är två vanliga besvär som många i USA hänvisar till när de använder växtdelar av cannabis som medicin, bland annat genom att röka den. ”Medical marijuana” är tillåtet i 28 delstater, samt huvudstaden Washington DC, och cannabis som njutningsmedel i åtta delstater. En av tio amerikaner använder cannabis även om det är förbjudet i federal lag. En majoritet av de som letar cannabis med hänvisning till medicinska skäl gör det med hänvisning till smärtlindring.

Men när forskarna gick genom 27 tidigare publicerade studier fann de alltför lite information för att kunna slå fast en positiv smärtlindrande effekt och att det vetenskapliga underlaget är svagt. Medicinsk cannabis kan kanske hjälpa vid nervsmärta, men bevisen var få. För övriga smärttyper var underlaget om otilltäckligt för dra slutsatser om effekter.

Även den separata genomgången av fem studier av cannabis mot PTSD innehöll för lite data för att avgöra om det lindrade de svåra stressymtomen. En studie tydde på en liten nedgång, medan den största studien antydde att symtomen kunde förvärras av cannabis.

”De systematiska analyserna visar på en alarmerande brist på högkvalitativa data för att dra slutsatser om cannabis effekter för dessa tillstånd (dvs. stresstillstånd och posttraumatisk stress) för vilka cannabis ofta både sanktioneras och ofta används”, summerar författarna av metastudierna i en inledning til studierna som publiceras i Annals of Internation Medicine.

Hos en bredare amerikansk allmänhet – alltså inte bara de som använder för medicinska skäl – kunde forskarna konstatera att cannabis ge skador, såsom ökad risk för bilolyckor, psykotiska symtom och kognitiva funktionsnedsättningar.

Professor Fred Nyberg. Foto: Drugnews

– Den här metaanalysen ger ingen tydlig evidens för att medicinsk cannabis är en dundermedicin. Även om vissa individer med neuropatisk smärta kan bli hjälpta är det inga stora smärtlindringseffekter man ser här, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, i en kommentar till Dagens Nyheter.

Han framhåller samtidigt att det finns fler osäkerheter i studierna som ingått i den stora genomgången i USA. Beredningarna av cannabis har skiftat, som kan ge olika effekter, och uppgift om dosnivåer saknas också ofta.

Mer forskning behövs om de medicinska effekterna av cannabis, menar både Nyberg och forskarna till metastudien.
– Smärta är komplext och individer svarar olika på vanliga smärtläkemedel. Vi har inte heller några särskilt effektiva läkemedel mot just neuropatisk smärta. Därför har många varit intresserade av de medicinska effekterna av cannabis, men det gäller att kunna särskilja ruseffekten från vad som kan vara medicinskt användbart, säger Nyberg till DN.

Flera tidigare studier har visat att medicinsk cannabis kan ge lindring vid kronisk smärta bland vuxna, minska muskelspasmer bland ms-patienter och illamående hos cancersjuka. Men evidensen är alltså svag, samtidigt som allt fler länder tillåter cannabis i medicinskt syfte.

I Danmark inleds ett stort försök nästa år bland kroniskt sjuka patienter och inhemsk cannabisodling diskuteras. I Sverige vill Karolinska Institutet i höst inleda en studie med hundra patienter som har nervsmärtor, hälften ska få cannabis och övriga placebo i en kontrollgrupp, om Läkemedelsverket ger klartecken.

Fotnot: Metastudierna i Annals of Internation Medicine, om cannabis effekt vid kronisk smärta hos vuxna, samt om PTSD.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser