”Vi kämpar mot en dödlig opioidepidemi”

”Minska förskrivning av opioidläkemedel och stäng gränsen mot livsfarliga drogen fentanyl”. Råd till Sverige från beroendeprofessor Bertha Madras, hon är medlem i Vita husets kommission som försöker hejda ökande dödsfallen i överdoser i USA.

Bertha K. Madras – känd forskare och professor om drogberoende vid Harvard Medical School – är på snabbesök i Stockholm och ska tala på konferensen Sverige mot narkotika i Eskilstuna på onsdag. Vid en pressträff dagen före berättade hon om den akuta opioiodkrisen i USA. Hon ingår som expert i den kommission för att möta det växande opiatproblemet som presidenten tillsatt och som leds av guvernör Chris Christie.

Omkring 64 000 amerikaner avled ifjol i överdoser av narkotikaläkemedel och olika droger, en ökning med 22 procent från året före. Överdoser – främst av opioider – har nu blivit vanligaste dödsorsak för amerikaner under 50 år. Vanligare än dödsfall i trafikolyckor och skjutningar.

– Vi har en allvarlig dödlig opioidepidemi – en nationell nödsituation som president Trump uttrycker det – som vi måste bryta. Den slår mot olika samhällsklasser, regioner och raser i vårt land, säger Bertha Madras.

Det handlar om dödsfall av opioider, såsom olika läkemedel (tramadol, oxykodon, metadon, morfin etc.), heroin och fentanyl. Den senare är en syntetisk drog tiotals gånger mer potent än heroin och som ifjol dödade över 20 000 amerikaner, fem till sex gånger fler än för tre år sedan. Enligt en ny nationell enkät beräknas ifjol 11,8 miljoner amerikaner från 12 år och äldre missbruka opioider, varav de flesta läkemedel (cirka 948 000 heroinister, enligt SAMHSA).

Till skillnad från missbruk av andra droger, så har opioidberoende ofta annan källa. Nämligen från läkemedel utskrivna av läkare. På 1800-talet användes morfin mot alla typer av värk, mot hosta, sömnproblem, diarréer med mera.
– Den lämnades ut som godis till människor och många blev beroende, berättar professor Madras i en historisk tillbakablick.

På 1910-talet så kom federala lagar om att inte behandla morfin-beroende med morfin och förskrivningen minskade och epidemin försvann. Det smärtlindrande läkemedlet användes framöver mer restriktivt, främst vid operationer.

Men nya opioidläkemedel skulle senare på 1980-talet åter börja förskrivas bredare – inte bara vid svår värk och till cancerpatienter, utan även vid kronisk värk, ryggproblem, höftvärk, oro med mera. Särskilt efter att en aktad forskartidskrift påstått att det inte fanns bevis för att användning av opioidläkemedel i vården kan orsaka beroende började de användas mer.

Nya läkemedlen marknadsfördes hårt, industrin ordnade tusentals event för läkare och smärtpatienter om hur nya opioidpreparat skulle användas och tillgängligheten ökade.

Foto: Jeff Andersson /Flickr CC-BY 2.0

– Från 1999 ökade förskrivningen av opiater 400 procent, de såldes vidare till personer utan medicinska problem och kom ut på gator och torg. Det här blev en viktig pipeline in till heroin och fentanyler, säger Bertha Madras.

När kontroll av läkemedelsförskrivningen infördes igen och samtidigt sjönk priset på heroin genom ökad tillgång (smugglades bl a från Mexiko) och flera opioidberoende gick över till den drogen och senare även fentanyl.

Opioidkommissionen föreslog i somras flera åtgärder för att möta krisen med överdoser. Exempelvis att utbilda läkare att vara mer restriktiva med opioidrecept för att färre ska bli beroende. Bygga ut vården med fler behandlingsplatser och Laro-program för de som fastnat. Dela ut motgiftet Naloxon mot överdoser. Följa upp och analysera dödsfallen och statistiken bättre. Öka rättsliga ingripande mot illegala droger. Med mera.

– Vi har nu fullt stöd på alla nivåer. Men att komma med rekommendationer är en sak, det behövs aktion också och att ändra vanor. Av den vårdpersonal som hittills utbildats om opioider, så har 40 procent inte minskat utdelningen av de farliga läkemedlen, säger Bertha Madras som tycker att samkörning av register behövs för att hitta läkare som skriver ut stora mängder.

Dessutom behövs speciella åtgärder mot fentanyl-döden.
I flera städer informeras numer i dramatiska annonser om riskerna med drogen, är som rysk roulett då ursprung och styrka ofta är okänd, och svår att dosera. En fentanylepidemi kring 2006 kunde hejdas sedan laboratoriet i Mexiko hittats och stängdes.

Men Idag tillverkas fentanyler ofta i laboratorier i Kina och är svårare att spåra. De syns inte från luften som opiumfält och transportnätet är mer diffus, inte bara stora karteller som sköter det. Drogerna beställs ofta via nätet och skickas i brev direkt hem med posten.

I USA kan myndigheter numer analysera och klassa analoger av fentanyler relativt snabbt, nya substanser med kemisk liknande struktur förbjuds, ungefär som familjeklassning.

Professor Madras varnar för att nya fentanyler alltmer nu även slår mot Europa. Och i Sverige ökar dödliga överdoser av fentanyler. Varje ny variant måste här utredas och riskbedömas under längre tid. Förslag om hur snabbare klassning ska uppnås funderar nu regeringen över.

Drugnews: vad är ditt råd till beslutsfattare i Sverige för att bromsa opioiddöden?
– Låt inte läkare och smärtpatienter förföras av enkla lösningar på komplexa smärtor och begränsa förskrivningen av opioidläkemedel. Det är avgörande för att inte fler ska bli beroende. Och ökade rättsliga åtgärder behövs för minska tillgång på heroin och fentanyl, stäng gränsen mot dessa. Information till allmänheten om fentanyls risker behövs – annars dödar den er!

Säger Bertha Madras och rusar vidare för att hålla föredrag i riksdagen.

Drugnews mejlar senare en fråga om cannabis (som kan ha smärtlindrande effekt) kan vara alternativ mot opioidproblemet? Påstås ibland att delstater i USA som legaliserat marijuana som medicin och för nöjesbruk har färre dödliga överdoser.
– Nej, för närvarande är bevisen otillräckliga. Vetenskapen inte avgjort alls. Det är individer och inte delstater som behöver följas upp, svarar professor Madras.

Annonser