Tre svenska företag måste genast upphöra med att sälja hampaprodukter innehållande ämnet cannabidiol (CBD). Läkemedelsverket menar att produkterna bör betraktas som läkemedel, men att dessa inte är godkända.
– Produkter som används för att behandla sjukdomssymptom måste vara kontrollerade och godkända. Det handlar helt enkelt om patientsäkerhet, säger Lena Björk, direktör Läkemedelsverket, i en kommentar.
Läkemedelsverkets beslut gäller bland annat oljor, kapslar och inhalationslösningar med CBD. Det forskas kring dess medicinska effekter och den påstås kunna användas för behandling av olika sjukdomar (särskilt för smärtlindring) i flera länder.
Företagen har försökt hävda att de säljer kosttillskott och ändrat märkningen och information på sina försäljningssidor för att kringgå förbudet. Ett av dem uppger att deras produkter innehåller cannabinoider istället cannabidiol, men det försöket ”biter inte på” Läkemedelsverket, rapporterar Dagens Medicin.
Företagen har sålt produkterna under påstående att de har viss medicinsk effekt, och även om den informationen tagits bort sedan, så finns uppfattningen kvar hos deras potentiella kunder, enligt myndighetens resonemang.
De tre företagen Nordic Med Can, Curious Oak och Nirvara förbjuds nu efter Läkemedelsverkets tillsyn att fortsätta sälja CBD-produkter och riskerar annars vite. De har dock möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten i Uppsala.
CBD är ett aktivt ämne i cannabis, men är inte rusgivande såsom THC är. I cannabis finns ett hundratal olika cannabinoider.
Tema: Cannabis medicin?
I Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).
Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.
I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.
WHO:s nya översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning – få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.