- Stoppa knarkbrott med federal EU-polis

MALMÖ – Knarklangare och terrorister måste kunna jagas över gränserna, gärna med hjälp av en slags europeisk FBI-polis. Det anser folkpartisten Olle Schmidt som deltar i EU-valkampanjen och gärna vill fortsätta som parlamentariker i Bryssel.

Schmidt medverkar nu med frenesi nära dagligen i debatter inför Europavalet i juni. Han får försvara folkpartiets nya förslag att Sverige måste sänka alkoholskatterna för att hejda alkoholfloden från lågskatteländer, samtidigt som han är oförsonlig mot narkotikahantering.

• Vilken uppfattning har du om alkohol- och drogfrågor?
– Det är av största vikt att vi bemöter tobak, alkohol och narkotika ur ett folkhälsoperspektiv. De omfattande subventionerna av vin- och tobaksodling bör avvecklas. Och jag står fast vid målet – ett narkotikafritt Europa! Jag tycker att den tendens som vi kan skönja inom Europa idag är djupt tragisk, d v s att ungdomar idag har tillgång till fler slags droger än någonsin.

– Det betyder att inkörsportarna till det tunga missbruket är fler, men också att ungdomarna vet mindre om vad det är för droger de tar. Positivt är att kopplingen erkänns numera mellan tobak, alkohol och narkotika, svarar Olle Schmidt.

• Svensk alkoholpolitik har förändrats mycket sedan EU-inträdet. Kunde Sverige ha agerat annorlunda i förhandlingarna?
– Jag anser att vi gjorde rätt som accepterade avtalet. Vi fick ett undantag under begränsad tid. Det är orealistiskt att tro att Sverige skulle kunna ha blivit permanent särbehandlad, säger han.

Olle Schmidt medger att förutsättningarna för att föra en restriktiv alkoholpolitik förändrats genom att flera av monopolen försvann, men understryker att inriktningen är densamma som tidigare bland svenska politiker. EU:s generösare införselregler av alkohol har ökat pressen, men tillgången var stor även då kvoterna var lägre.

– De nu tillåtna kvoterna för intag över gränserna av alkohol för personligt bruk är för höga. Jag vill verka för att de bättre avspeglar måttlighetskonsumenternas normala inköp vid semester och tjänsteresor. Vi vet att en stor del av den privata införseln säljs vidare illegalt., säger han och tillägger att folkpartiet ville driva frågan om införselkvoterna till avgörande i EG-domstolen, men fick inte något gehör i riksdagen.

– Fördelen med vårt EU-medlemskap är att vi idag gemensamt kan försöka lösa vissa utmaningar som det globala samhället leder till, t ex problematiken med smuggelsprit som flödar in över våra gränser.

• Kan Sverige försvara en restriktiv alkoholpolitik?
– Ja, till en del. Men vår politik måste ha ett bredare perspektiv. Dryckesvanorna ser väldigt olika ut i de olika medlemsstaterna. Jag säger inte att vi ska se på öl, vin och sprit som vilka varor som helst. Självklart ska vi skydda våra ungdomar från alkohol. Det är ett allvarligt problem i hela Europa med en ökande alkoholkonsumtion som kryper allt längre ner i åldrarna. Inte minst är alkoholläsken ett allvarligt ont som vi vill försöka stoppa.
– Det svenska synsättet har fått genomslag på EU-nivå, bl a vad gäller alkohol och trafik, alkohol och arbete, samt alkohol och graviditet.

• Är det önskvärt att begränsa alkoholreklamen?
– Det är olyckligt att EU har tvingat oss att tillåta alkoholreklam i Sverige. Men synen på alkohol går starkt isär inom EU och det handlar mycket om kultur och tradition. Därför anser jag att det är en fråga som bäst bestäms på nationell nivå och att vi inte kan tvinga andra länder att förbjuda alkoholreklam

• Många länder inom EU har en liberalare narkotikapolitik, hur bör Sverige agera?
– Nolltolerans i Europa mot knark! Men narkotikapolitiken är inte harmoniserad i EU, utan varje land utformar sin politik. Narkotikaliberalerna har blivit mer högljudda.
Deras främsta mål har blivit att legalisera s.k. lätt narkotika som cannabis. Många verkar ha givit upp inför knarkets härjningar. De stora skillnaderna finns kring synen på avkriminalisering av bruk och innehav, och behovet av att få missbrukaren att fungera i samhället.
– Sprututbytesprogram och metadonbehandling kan vara positiva inslag i narkotikapolitiken, men enbart om målet är att få missbrukaren att sluta knarka.

Olle Schmidt anser att en särskilt drogkommissionär – med ansvar för folkhälsofrågorna alkohol och narkotika – borde inrättas. Likaså efterlyser han en alkoholpolitisk strategi för EU.

Folkpartiet vill se förstärkt tullsamarbete och utökad samverkan med länder som Turkiet och Ryssland. Man föreslår också ha ett slags "europeiskt FBI" – en polisorganisation med rätt att samordna och leda spaningsresurser och förundersökningar, som exempelvis effektivare kan utreda narkotikahandel samtidigt som misstänkta organisationers tillgångar identifieras och ska kunna beslagtas. Kritiker varnar för att utländsk polis helt plötsligt kan slå till i Tomelilla, men Schmidt tar det med ro.
– Det är väl bra om danska poliser kan följa efter och gripa en langare som försöker fly över Öresundsbron, säger han.

Schmidt vill även se fler insatser för att bekämpa syntetiska droger inom EU där kanske världens största tillverkning och handel idag förekommer. I det sammanhanget vill han också öka kontrollen av de kemiska ämnen, s.k. prekursorer, som används vid framställning av olagliga narkotiska preparat.

Schmidt har deltagit i flera debatter i EU-parlamentet med legaliseringsförespråkare, inkluderat de i samma europeiska partigrupp som han själv. Och han har tillsammans med socialdemokrater arrangerat seminarier i Bryssel för att presentera den svenska narkotikalinjen för kollegor från andra länder.

• Vilka drogfrågor anser du är viktigast att idag driva i EU-parlamentet?
– EU måste närma sig dessa frågor ur ett folkhälsoperspektiv. ·Gemensamt bekämpa all narkotikahandel inom EU. Verka för att det svenska synsättet vad gäller narkotika, som innebär förebyggande åtgärder, vård men även repression och kontroll, sprids och blir ett allmänt föredöme inom EU.

• Hur påverkar EU-utvidgningen alkohol- och narkotikapolitiken?
– Vår politik kommer att sättas under extra press, men det kommer också att få positiva följder. Genom ökat samarbete i Europa får vi bättre kontroll över smuggel av alkohol och narkotika som främst kommer från öst, säger Olle Schmidt.

Av Drugnews/Kent Hedlundh-Sven Liljesson

Publicerad: 2004-05-28 16:41