“Dimråder från cynisk handelsminister”

Per-Åke Andersson

Ojämlika styrkeförhållanden ger orättvisa handelsregler, något som handelsminister Ewa Björling (m) inte verkar förstå. Istället driver hon en linje som passivt stöder alkoholindustrins försök att komma in på u-ländernas marknader. Det skriver Per-Åke Andersson, biståndssekreterare i IOGT-NTO-rörelsen, i en debattartikel i Drugnews.

Utvecklingsländerna kan med förtroende lägga sin folkhälsa i händerna på industriländerna och deras (även svensk) alkoholindustri. GATS-förhandlingarna är ofarliga för utvecklingsländerna, säger handelsminister Ewa Björling i press och riksdagsdebatt. Men Gats-förhandlingarna handlar om att avreglera nationella marknader mest möjligt för den som söker nya marknader. De är inte ofarliga. När ett land väl åtagit sig att undanröja regleringar finns ingen återvändo.

För svensk del sitter vi tämligen skyddade. Men Sverige har i WTO förbundit sig att undanröja alla hinder för alkoholförsäljning förutom detaljistmonopolet gällande starköl, vin och sprit (samt regler som åldersgränser och tillstånd). Den nuvarande begränsningen för alkoholreklam skulle alltså kunna utmanas av något lands regering. WTO:s tvistepanel skulle sannolikt tvinga Sverige att liberalisera alkoholreklamreglerna. Monopolet kan däremot bestå.

Handelsministern påstår att möjligheterna att lagstifta inte påverkas av Gats. Det är att slå blå dunster i ögonen på folk.

Förhandlingarna i Gats och hela WTO är ett givande och tagande. Gats handlar om affärer, inte välgörenhet. I alla förhandlingar avgör styrkepositionen. Resursmässigt - juridiskt, ekonomiskt, personellt, politiskt, kunskapsmässigt med mera - är industriländerna, där EU är starkast av alla idag, långt starkare än de flesta utvecklingsländer.

Generellt kan sägas att många utvecklingsländer idag saknar kunskap om alkoholens effekter på folkhälsan. Om EU:s alkohollobby vill in på en marknad ser EU:s Gats-förhandlare till att ett utvecklingslands marknad läggs i potten om det landet ska få tillgång till EU som marknad för dess produkter. Sedan må Ewa Björling säga vad hon vill!

Utvecklingsländer kan inte hoppas på Sveriges stöd i fråga om alkoholen. Sveriges agerande senast i Genève 5-10 november vid möte i Intergovernmental Working Group for Public Health är avslöjande och bekymrar djupt. Regeringens representanter, Kommerskollegium, fick beteckningen "hardliners" efter mötet. Folkhälsa i utvecklingsländer är uppenbarligen helt ointressant för vår nuvarande regering, ursäkta, handelsdepartement.

Någon samstämmighet mellan biståndspolitikens och handelspolitikens mål finns helt enkelt inte.

Riksdagsledamoten Birgitta Eriksson (s) ställde nyligen en fråga till Ewa Björling om frihandel med alkohol och tobak. I svaret onsdag 28 november säger Ewa Björling att Sverige inte aktivt stöder krav från andra EU-länder om tillträde till utvecklingsländers distributionskanaler för alkoholdrycker. Nej, länder med starka alkoholintressen klarar sig gott utan Sveriges aktiva stöd, men att tiga är också att ta ställning - emot utvecklingsländers folkhälsointressen.

Särskilt som Ewa Björling i svaret säger: "Sverige har emellertid inte motsatt sig att andra medlemsstater söker främja sina egna exportintressen genom att i GATS-förhandlingarna framföra önskemål om åtaganden inom distributionssektorn."

I interpellationsdebatten med vänsterpartiets Egon Frid 18 december blev Ewa Björling ännu tydligare. Folkhälsan i utvecklingsländer är inget som Sverige engagerar sig i. Det får länderna klara själva och handelsförbindelser med industriländerna är bara till nytta, allt enligt Ewa Björling. På DN debatt 27 december, i ett generalangrepp på Sveriges biståndsorganisationer, skriver Ewa Björling: "Om det är något som historien lärt oss är det nämligen att mer handel och en större öppenhet mot omvärlden är något helt centralt för länder som vill bygga upp sitt välstånd."

Är det den svenska skolan som gett vår handelsminister den förenklade historiska världsbilden har regeringskollegan Jan Björklund skäl att se över läromedlen i den svenska skolan.

Handelsministerns arrogans når oanade höjder när hon först insinuerar att frivilligorganisationerna inte bidrar till utveckling, utan bara "säger sig vilja bidra till utvecklingen i världens fattigaste länder" för att senare öppet anklaga organisationerna för att hindra de fattigaste ländernas utveckling.

Generalangreppet har föranletts av ett gemensamt formulerat brev av ett stort antal europeiska frivilligorganisationer till EU:s samtliga handelsministrar i början av december med en vädjan att ge utvecklingsländerna en rimlig chans i EPA-förhandlingarna (Economic Partnership Agreement). (Se vidare www.forumsyd.org för ytterligare information om brevet och EPA.) EU har tidigare bromsat förhandlingarna för att i slutändan i tidsnöd tvinga AVS-länderna till synes förmånliga avtal, vilka på sikt löper risk att slå ut hela näringssektorer i flera av länderna.

Tidigare talade Ewa Björling med dubbel tunga. Hon och hennes departement har allt kvar att bevisa att man uppriktigt stöder utvecklingsländerna i fattigdomsbekämpningen. Sveriges hälso- och sjukvårdssystem har erkänt hög status och är det Sverige ska exportera till utvecklingsländer genom det bilaterala biståndet. Det kan behövas när Ewa Björling och hennes underlydande på kommerskollegium och departementet fått verka ett tag.

Eftersom Sveriges solidaritet med utvecklingsländerna numera stavas 'maximera den egna vinsten' kan vi sluta hoppas att ett svenskt initiativ ska leda till att handeln med alkohol lyfts ut ur Gats-förhandlingarna.

Av Per-Åke Andersson

biståndssekreterare och projektledare, IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut

Publicerad: 2008-01-02 14:58