Utredare vill ha strängare dopingstraff

Jan Pennlöv, regeringens narkotikautredare

STOCKHOLM Narkotikautredaren Jan Pennlöv vill narkotikaklassa industrikemikalierna GBL och 1,4-butandiol som tillsammans med redan klassade GHB krävt 49 liv i landet. Han vill även skärpa straffen för dopingbrott och öppna för lokala försäljningsregler för ämnen som kan sniffas.

Narkotikautredningen lämnades i fredags till folkhälsominister Maria Larsson. Förre justitieombudsmannen Jan Pennlöv har sett över lagstiftningen för narkotika, doping, hälsofarliga varor och s.k. flyktiga ämnen.

Efter flera larm om omfattande missbruk och skador av kemikalierna GBL och butandiol, och dagens klassning som hälsofarliga varor inte haft effekt, så vill han narkotikaklassa dem. De omvandlas i kroppen till det narkotikaklassade ämnet GHB. Särskilt på Västkusten och i Västernorrland är problemen stora.

Men en klassificering skulle inte kunna träda i kraft förrän sommaren 2010, om förslaget går igenom.
- Det krävs nämligen en lagändring av riksdagen eftersom det handlar om produkter som idag används legalt i industrin, säger Jan Pennlöv till Drugnews.

Idag har ett 20-tal företag licens att importera och hantera totalt omkring 500 ton GBL och butandiol som bland annat används inom kemiindustrin och som rengöringsmedel. En sajt har polisanmälts som uppenbart säljer GBL i annat syfte än att rengöra bildäck, men utredningen har dragit ut på tiden.

Pennlöv vill även skärpa straffen rejält för dopingbrott då preparaten missbrukas, anses farliga och har lett till våldsdåd. Idag gör kriminella ligor lika stora vinster på dopinghantering som narkotika, men riskerar lägre straff.
Utredningen föreslår höjt maxstraff för grovt dopingbrott från fyra till åtta års fängelse.
- Straffskärpning och ökad kunskap i rättsväsendet om doping bör mer kunna stävja missbruket, enligt Pennlöv.

Trots att nya designade droger ständigt dyker upp på internet med ändrade molekyler för att kringgå tidigare klassificering, så vill inte Pennlöv i grunden ändra dagens system för klassificering för narkotika och hälsofarliga varor.
Att generiskt narkotikaklassa skulle även ta längre tid i domstolar, än att såsom idag lista dem en efter en efter utredning och beslut av regeringen.

- Det handlar om rättssäkerhet, vi kan inte generellt förbjuda alla preparat innan vi vet om de är hälsofarliga eller innehåller klassade ämnen.
- Visst har samhället ett ansvar att stoppa missbruk av droger. Men ungdomar har också ett eget ansvar, liksom deras vårdnadshavare, att inte pröva preparat bara för att de ännu inte är förbjudna, säger Jan Pennlöv.

Däremot föreslår han mer bevakning av marknaden för nya preparat och att utredningarna om klassificering blir effektivare och snabbare. Något ansvariga myndigheter Folkhälsoinstitutet och Läkemedelsverket bör kunna klara med 4-5 extratjänster. De föreslås även få köpa in misstänkta substanser för testning.

För att kunna beslagta icke kontrollerade missbrukssubstanser som misstänks är hälsovådliga, så föreslår Pennlöv en lag om individuella skyddsomhändertaganden. Åklagare ska kunna besluta om att polisen får omhänderta ämnen tre månader som antas kan komma klassas senare. Men under tiden kan personen lagligt fortsätta köpa mer av samma preparat från en nätsajt.

I det över 600 sidor tjocka utredningsbetänkandet tas många andra aspekter upp hur Sverige ska kunna förbättra kontrollen av missbruksmedel.

Bland annat föreslås för att stävja epidemier av sniffning bland barn att lokala föreskrifter ska kunna reglera butikers försäljning av sådana ämnen. Och att svenska delen av ett skandinaviskt nätverk av experter på drogområdet, NADIS, byggs ut och förstärks för att kunna bistå FHI och Läkemedelsverket.

Utredningen ska nu ut på remiss innan regeringen eventuellt går vidare med förslag till riksdagen.

• Fotnot: Läs mer om eller ladda ner narkotikautredningens förslag ”Bättre kontroll av missbruksmedel” (SOU 2008/120, 617 sidor).

Av Drugnews/SL

Publicerad: 2008-12-12 17:00