Ökad vårdtillgång för heroinister

Christina Paulsrud, tidigare heroinmissbrukare, lever idag tack vare metadon.

VISBY Tillgängligheten med underhållsprogram av metadon, Subutex eller Subuxone för heroinister har ökat betydligt, enligt en ny studie. Men frågan är omtvistad, ska staten vara langare av narkotikaklassad medicin?

- Metadon har räddat mitt liv och är en förutsättning för många att kunna gå vidare och klara sig socialt, berättar Christina Paulsrud som tidigare brottats med heroinmissbruk i många år.

Hon medverkade vid ett seminarie under Almedalsveckan på Gotland där den nya studien presenterades i onsdags på ett semiarium.

Det finns uppåt 12 000 opiatberoende personer i Sverige som kämpar med ett svårbehandlat missbruk. För dem som inte lyckas bli drogfria på andra sätt så finns program med syntetiska opiatersättningsmedel.

Men alla landsting erbjuder inte denna strikt kontrollerade utväg för grava missbrukare för att komma från kriminalitet, prostitution och få ett mer drägligt liv.

För tre år sedan kunde bara hälften av landets landsting erbjuda utredning och behandling inom sex månader. Men idag klarar alla 21 landsting utom Skåne, Östergötland och Gävleborg vårdgarantin, visar en ny kartläggning gjord av forskare vid Malmö högskola.

– Utvecklingen är mycket positiv, även om sex månader är alldeles för lång tid att vänta för en person som lever i ett heroinmissbruk. Med tanke på den akuta dödsrisken borde vårdgarantin för den här gruppen kortas från totalt sex månader till två veckor, säger Björn Johnson (bild), statsvetare och narkotikaforskare, som tillsammans med Jens Sjölander gjort studien.

De två forskarna ha gått igenom offentlig beroendevård i alla landsting och regioner. Antalet landsting som erbjuder metadonprogram har ökat från elva till 19 på tre år, och lika många tillhandahåller idag buprenorfin (verksam substans i Subutex). Jämtland och Blekinge släpar efter, men program är på gång.

Längst väntetider har idag Region Skåne, där opiatberoende kan få vänta över ett år i Malmö-Lundområdet på grund av personalbrist.
Då motivation kan svikta, så menar forskarna att politikerna måste se till att heroinister kan erbjudas behandling när de söker, inte vänta i månader och år.

Enligt regionrådet i Skåne, Henrik Hammar (M), så har man tillfört resurser och försöker avbyråkratisera beroendevården, och hoppas kunna sänka väntetiderna.

Det förs samtidigt en diskussion om underhållsbehandling och hur omfattande den bör vara. Idag får ungefär 3 600 opiatberoende i Sverige metadon, subutex eller alternativet subuxone (som inte ska gå att missbruka).

- Varför ska man byta ut en drog mot en annan? Ska alkoholister få benso och de som röker cannabis erbjudas THC-piller, undrade en kritisk kille från Unga Kris under mötet.

Björn Fries, tidigare narkotikapolitisk samordnare, som engagerat sig i frågan, ser inte underhållspreparat som droger, utan bara läkemedel. Han vill se en kraftigt utbyggd behandling. Omkring 75 procent av opiatmissbrukarna är en rekommenderad WHO-siffra, enligt Fries, vilket skulle innebära att cirka ytterligare 5 000 personer borde ges läkemedelsassisterad behandling.

- Den är effektiv, minskar dödligheten och ger de beroende andrum och möjlighet att ta tag i sina liv. På var investerad krona ger den 20 tillbaka för samhället enligt en studie av programmen i Stockholm, säger Björn Fries.

På ett torgmöte vid Donners plats i Visby debatterade Fries senare underhållsprogrammen med Per Johansson från Riksförbundet narkotikafritt samhälle som har en mer restriktiv syn.

- Programmen fungerar för somliga individer i kombination med boendehjälp och psykosociala insatser, men man bör inte massutdela metadon. Det löser inte samhällets narkotikaproblem, och staten kan bli en kran för legalt knark, sade Per Johansson som även varnar för sidomissbruk och läckage från programmen.

Han hänvisade till Skottland där metadonutdelning kraftigt ökat medan andra insatser är få. Dödlighet av metadon har nu där blivit nästan lika vanlig som av heroin bland missbrukare.

- Visst ska program kontrolleras. Men de är ju inte en drogpreventiv åtgärd för ungdomar, det behövs också. Utan ger möjlighet till rehabilitering för nergångna heroinister. Medicineringen är ingen quick fix, men ger möjlighet att leva värdigt liv och ta tag i sin sociala situation, sade Björn Fries.

Fries säger till Drugnews att kommuner och landsting som inte sköter vårdgaranti för missbrukare borde straffas med ekonomiska sanktioner.

Av Drugnews/Sven Liljesson

Publicerad: 2009-07-01 18:28
Uppdaterad: 2009-07-01 21:00