Skärpt tillsyn av Kriminalvården föreslås

STOCKHOLM Narkotika bakom murarna har minskat. Men att minska antalet missbrukare är inte ett mål för Kriminalvården, vilket utredaren av Kriminalvården skarpt kritiserar. Han föreslår en förstärkt tillsyn över myndigheten.

Särskilde utredaren Mats Åhlund lämnade i måndags rapporten Kriminalvårdens effektivitet till justitieminister Beatrice Ask. Där pekas på ledningens otydliga styrning; brist på långsiktiga strategier och mål för att kunna förbättra organisationen och effektiviteten.

Förstärkt tillsyn av kriminalvården genom att inrätta en särskild tillsynsmyndighet och ökad styrning av regeringen är några av utredarens förslag.

Både utredaren och personalen menar att det finns brister. En enkät visar att endast 28 procent av kriminalvårdsinspektörer och vårdare anser att kriminalvården lyckas minska återfall i brottslighet.

Över hälften av intagna i fångvården har alkohol- och narkotikaproblem. Men missbruk innanför murarna har minskat då drogerna blivit svårare att smuggla in. Och kontrollerna ökat.

Varje år tas det cirka 100 000 urinprov på fångarna i svenska fängelser. Avsikten är att bekämpa narkotikamissbruk. 2006 beslagtog Kriminalvården 1,3 kilo cannabis, 313 gram amfetamin och 22 gram opiater. Motsvarande mängd 2008 var 178 gram cannabis, 88 gram amfetamin och 14 gram opiater.

- Varför knarket har minskat? Vi kan konstatera att den höga säkerhetsnivån faktiskt lett till minskad nivå narkotika på anstalterna. Men beror det på säkerheten eller något annat? Här finns ett intressant orsakssammanhang, säger utredaren Mats Åhlund till Drugnews.

• Kan det bero på den ökande föreskrivningen av legal psykofarmaka?
- Detta är en mycket intressant frågeställning som vi på grund av tidsbrist inte har kunnat fördjupa oss i. Men vi har sett att förskrivningen definitivt har ökat, svarar Mats Åhlund.

Kriminalvårdens läkemedelsstatistik pekar på att allt fler fångar får ”lyckopiller” och psykofarmaka. Om fångarna får legala mediciner behöver de inte ta illegal narkotika. En mycket stor andel av klienterna har någon form av psykisk störning. Många kan också ha dubbla och tredubbla diagnoser och myndigheten kan inte förbjuda läkare att skriva ut vissa typer av läkemedel.

- Kriminalvården har sagt till oss att de mer och mer har tagit tag i frågan om förskrivningen av läkemedel, säger utredningssekreteraren, Johan Sørensson till Drugnews.

Utredningen har också utvärderat den säkerhetsuppgradering som har skett sedan de uppmärksammade rymningarna år 2004. Rymningarna har minskat från 33 det året till åtta i fjol. Men uppgraderingen är så diffus så bara vissa delar kan mätas.

- Att mäta våldet mellan intagna och intagnas våld mot personalen är inte ett uppsatt mål, så det har inte utredaren kunnat mäta. Säkerhetsnivån är hög, men det är inte säkert att varken personalen eller de intagna känner sig säkrare för det, säger Johan Sørensson.

Genom att förändra topp- och detaljstyrningen torde förutsättningarna för cheferna i organisationen att utöva ett effektivare ledarskap öka, slår utredaren fast.

- Genom långsiktiga strategier kan Kriminalvården lägga fast hur arbetet ska bedrivas och prioriteras. De övergripande målen bör brytas ned till mål som styr hur det omvårdande arbetet, säkerheten och behandlingsarbetet ska utvecklas på lång sikt, säger Mats Åhlund.

• Fotnot: Slutbetänkandet har nu överlämnats till regeringen. Ladda ner hela utredningen ”Kriminalvården - ledning och styrning” (SOU 2009:80, 5 pdf-filer).

Av Drugnews/Bruce Clarke

Publicerad: 2009-10-06 20:15